SVAG Uv 05 VMVUSSAS St BRM oo SAMMA fyllda, bifolls betänkandet utan förändring. UTSKEOTTSBETANKANDEN. Lagoch Ekonomi-utskotten hafva nu inkommit med sitt betänkande (MM 42), i anledning af väckta frågor om ändring i skyldigheten att bygga och underhålla vägar och broar m. Mm. . Utskotten yttra sig derom på följande sätt: pHvad först vidkommer de väckta förslagen om -väghållningsskyldighetens skiljande från jorden, om -densammas upplåtande på entreprenad, samt om stadgande af vissa afgifter för de trafikerande, så hafva Rikets Sänder, i anledning af Allm. Besvärsoch Ekonomi-utskottets betänkande JM 48, redan fattat sitt beslut i detta ämne, och något yttrande öfver dessa frågor torde i följd häraf icke erfordras. Beträffande åter en del motionärers yrkande, att bruk, qvarnar, sågar, m. fl. sådane skattlagde verk och inrättningar måtte uti väghållningen taga del; så ehuru utskotten inhemtat, att förslag afenahanda syftning, som de nu framställda, vid föregående riksdagar och sednast vid sist hållna riksmöte utgjort föremål för Rikets Ständers öfverläggningar, utan att då kunna tillvinna sig Rikets Ständers bifall, hafva utskotten likväl ansett sig böra åt de ifrågavarsnde framställningarne egna all den uppmärksamhet, frågans vigt påkallar. Om det varit -rättsenligt, alt skyldigheten att underhålla vägar och broar till en början ensamt fördelats på jorden, lärer det dock efter utskottens tanka icke kunna bestridas, att, sedan med en framskridande odling andra näringar uppkommit, för hvilka en lätt och beqväm transport är af lika mycken vigt som för jordbruket, äfven dessa böra deltaga uti en dylik underhållsskyldighet, helst det måste medgifvas, att den, som har behofvet och njuter fördelarne af en inrättning, även bör vidkännas den kostnad och tunga, som dermed åtföljer. Af denna anl:dning och då bruken och bergverken i riket, för transporterande af ej mindre de för tillverkningarne erforderlige råämnen, än ock af sjel va de tillverkade effekterne, på många orter begagna och nöta vägarne vida mera än de hemman, hvilka underhållsskyldigheten för närvarande åligger, samt detta förhållande i mer och mindre mån jemväl eger rum med sågoch mjölqvarnar samt fabriksinrättningar på landet, hafva utskotten ansett dylika verk och inrättningar jemväl böra bidraga till jordbrukets lättande uti ifrågavarande hänseende; och få utskotten, som i frågans närvarande skick och innan vederbörande, hvilkas rätt densamma rörer, fått tillfälle att deröfver sig yttra, saknat tillräcklig ledning för bedömande af de grunder, efter hvilka en sådan skyldighet bör af nämnde verk och inrättningar bestridas, i följd häraf vördsamligen hemställa, natt Rikets Ständer, med åberopande af billigheten och rättvisan deraf, att väghällningsskyldigheten i möjligaste måtto varder jemnt fördelad emellan alla, som i samma ort af vägarne draga fördel, hvilket inträffar icke allerast med större och mindre jordbruk, utan äfven med bruk och bergverk, mjöloch säggvarnar samt andra fabriksinrättningar på landet, måtte uti underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:l täcktes låta undersöka, huruvida icke bruksoch bergverks-anläggningar, mjöloch sågqvarnar samt andra fabriksinrättningar på landet kunna lämpligen äläggas att till väghållningskostnaderna bidraga genom årliga afgifter i kontanta penningar, lämpade efter anläggningens rörelse och betydenhet — hviika afgifter skulle användas till sådana broar, färjor och andra anstalter för kommunikation:n, som böra af menigheterne samfäldt vidmakthållas och ombesörjas — samt, efter det vederbörande blifvit hörde, til Rikets nästsammanträdande Ständer aflåta nådig proposition rörande de grunder, enligt hvilka en sådan skyldghet bör af nämnde verk och inrättningar utgöras; och att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det K. M. täcktes genom utfärdad författning i nåder stadga, att utartsvägar för byar eller enstaka gårdar, som undergått eller hädanefter komma att undergå laga skifte, skola, der annan öfvyerenskommelse icke träffas, af samtlige delegare i skifteslaget byggas Och i farbart skick underhällas efter den delningsgrund, som vid skiftet blifvit följd, eller, der sådant ännu icke försiggått, efter den delningsgrund, som vid verkställande skifte kan komma att bestämmas. Reservation är anförd af br Eklund, hvari hr Vv. Hohenhausen och riksdagsfullmäktige Carl Ersson och Anders Johansson instämt. Deri säges, att ehuru det måste medgilfvas, att en viss billighet .synes ligga till grund derför, att gruivor, hyttor, bruk och andra fabriksinrättningar i väghållningen deltaga, helst vägarne genom deras körslor ganska mycket förderfvas, torde dock den befrielse från väghällning, som dessa verk och insättningar alltid egt, icke kunna, utan kränkning af eganderätten, dem beröfvas; och då härtill kommer, att desse inrättningar äro af en så obeständig natur, att de, till följd af förändrade konjunkturer, kunna till och med alldeles försvinna, och ätskilliga af dem på sådan grund, dels genom i sednare tider meddelade beslut biifvit uwuryckligen förklarade för lös egendom, dels af ålder varit så ansedde, skulle deras deltagande i väghålloingen utgöra ett enstaka undäntag från en allmän princip, hvilket icke torde böra tillstyrkas. Hvad serskildt qvarnar och sågar vidkommer, så äro de i allmänhet icke att betrakta anno;lunda, än såsom för orternes behof erforderliga anläggningar, hvilka sjelfva icke lemna någon produkt, men dit jordens alster föras till törädling för landtmannens eller producentens egen räkning; och det lärer således vara orättvist att med väghållning dem belasta, då de blott medelrr ia ig VOL RT i EEE