SVAG Uv 05 VMVUSSAS St BRM oo SAMMA
fyllda, bifolls betänkandet utan förändring.
UTSKEOTTSBETANKANDEN.
Lag- och Ekonomi-utskotten hafva nu in-
kommit med sitt betänkande (MM 42), i anled-
ning af väckta frågor om ändring i skyldighe-
ten att bygga och underhålla vägar och broar
m. Mm. .
Utskotten - yttra sig derom på följande sätt:
pHvad först vidkommer de väckta förslagen om
-väghållningsskyldighetens skiljande från jorden, om
-densammas upplåtande på entreprenad, samt om
stadgande af vissa afgifter för de trafikerande, så
hafva Rikets Sänder, i anledning af Allm. Besvärs-
och Ekonomi-utskottets betänkande JM 48, redan
fattat sitt beslut i detta ämne, och något yttrande
öfver dessa frågor torde i följd häraf icke erfor-
dras.
Beträffande åter en del motionärers yrkande, att
bruk, qvarnar, sågar, m. fl. sådane skattlagde verk
och inrättningar måtte uti väghållningen taga del;
så ehuru utskotten inhemtat, att förslag afenahan-
da syftning, som de nu framställda, vid föregående
riksdagar och sednast vid sist hållna riksmöte ut-
gjort föremål för Rikets Ständers öfverläggningar,
utan att då kunna tillvinna sig Rikets Ständers bi-
fall, hafva utskotten likväl ansett sig böra åt de
ifrågavarsnde framställningarne egna all den upp-
märksamhet, frågans vigt påkallar. Om det varit
-rättsenligt, alt skyldigheten att underhålla vägar
och broar till en början ensamt fördelats på jorden,
lärer det dock efter utskottens tanka icke kunna
bestridas, att, sedan med en framskridande odling
andra näringar uppkommit, för hvilka en lätt och
beqväm transport är af lika mycken vigt som för
jordbruket, äfven dessa böra deltaga uti en dylik
underhållsskyldighet, helst det måste medgifvas, att
den, som har behofvet och njuter fördelarne af en
inrättning, även bör vidkännas den kostnad och
tunga, som dermed åtföljer. Af denna anl:dning
och då bruken och bergverken i riket, för trans-
porterande af ej mindre de för tillverkningarne er-
forderlige råämnen, än ock af sjel va de tillverkade
effekterne, på många orter begagna och nöta vä-
garne vida mera än de hemman, hvilka under-
hållsskyldigheten för närvarande åligger, samt detta
förhållande i mer och mindre mån jemväl eger
rum med såg- och mjölqvarnar samt fabriksinrätt-
ningar på landet, hafva utskotten ansett dylika verk
och inrättningar jemväl böra bidraga till jordbru-
kets lättande uti ifrågavarande hänseende; och få
utskotten, som i frågans närvarande skick och in-
nan vederbörande, hvilkas rätt densamma rörer,
fått tillfälle att deröfver sig yttra, saknat tillräck-
lig ledning för bedömande af de grunder, efter
hvilka en sådan skyldighet bör af nämnde verk
och inrättningar bestridas, i följd häraf vördsamli-
gen hemställa,
natt Rikets Ständer, med åberopande af billighe-
ten och rättvisan deraf, att väghällningsskyldighe-
ten i möjligaste måtto varder jemnt fördelad emel-
lan alla, som i samma ort af vägarne draga fördel,
hvilket inträffar icke allerast med större och min-
dre jordbruk, utan äfven med bruk och bergverk,
mjöl- och säggvarnar samt andra fabriksinrättnin-
gar på landet, måtte uti underdånighet anhålla, det
Kongl. Maj:l täcktes låta undersöka, huruvida icke
bruks- och bergverks-anläggningar, mjöl- och såg-
qvarnar samt andra fabriksinrättningar på landet
kunna lämpligen äläggas att till väghållningskost-
naderna bidraga genom årliga afgifter i kontanta
penningar, lämpade efter anläggningens rörelse och
betydenhet — hviika afgifter skulle användas till
sådana broar, färjor och andra anstalter för kom-
munikation:n, som böra af menigheterne samfäldt
vidmakthållas och ombesörjas — samt, efter det ve-
derbörande blifvit hörde, til Rikets nästsamman-
trädande Ständer aflåta nådig proposition rörande
de grunder, enligt hvilka en sådan skyldghet bör
af nämnde verk och inrättningar utgöras; och att
Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det
K. M. täcktes genom utfärdad författning i nåder
stadga, att utartsvägar för byar eller enstaka går-
dar, som undergått eller hädanefter komma att
undergå laga skifte, skola, der annan öfvyerenskom-
melse icke träffas, af samtlige delegare i skiftes-
laget byggas Och i farbart skick underhällas efter
den delningsgrund, som vid skiftet blifvit följd, el-
ler, der sådant ännu icke försiggått, efter den del-
ningsgrund, som vid verkställande skifte kan kom-
ma att bestämmas.
Reservation är anförd af br Eklund, hvari hr Vv.
Hohenhausen och riksdagsfullmäktige Carl Ersson
och Anders Johansson instämt. Deri säges, att
ehuru det måste medgilfvas, att en viss billighet
.synes ligga till grund derför, att gruivor, hyttor,
bruk och andra fabriksinrättningar i väghållningen
deltaga, helst vägarne genom deras körslor ganska
mycket förderfvas, torde dock den befrielse från
väghällning, som dessa verk och insättningar alltid
egt, icke kunna, utan kränkning af eganderätten,
dem beröfvas; och då härtill kommer, att desse in-
rättningar äro af en så obeständig natur, att de,
till följd af förändrade konjunkturer, kunna till
och med alldeles försvinna, och ätskilliga af dem
på sådan grund, dels genom i sednare tider med-
delade beslut biifvit uwuryckligen förklarade för lös
egendom, dels af ålder varit så ansedde, skulle de-
ras deltagande i väghålloingen utgöra ett enstaka
undäntag från en allmän princip, hvilket icke tor-
de böra tillstyrkas. Hvad serskildt qvarnar och
sågar vidkommer, så äro de i allmänhet icke att
betrakta anno;lunda, än såsom för orternes behof
erforderliga anläggningar, hvilka sjelfva icke lemna
någon produkt, men dit jordens alster föras till
törädling för landtmannens eller producentens egen
räkning; och det lärer således vara orättvist att
med väghållning dem belasta, då de blott medel-
rr ia ig VOL RT i EEE