RIEZSDAGEN. 1 Ridderskapet och Adelns pjenum denna dag afslogs med 43 röster mot 42 en inbjudning att biträda Presteoch Borgareståndens beslut: att roteringen af de utsockne frälsehemmanen i Hailand skall utgöras såsom i den kongl. propositionen är föreslaget, och antogs förslag till voteringsproposition om rotevakans-afgifternas användande. — Bevillningsutskottets memorial angående åtskilliga SS i tulltaxeunderrättelserna, dels godkändes, dels lades till handlingarne. Den vigtigaste punkten i detta memorial var tillkännagifvandet att, enligt tre stånds beslut, de hittills förbudna, men hädanefter till införsel logifna varor skola få införas till al!a stapelstäder. — En föreslagen ändring i 55 af militieboställsordningen afslogs. — Lagoch Ekonomi-utskottens förslag till sammanjemkning af ståndens skiljaktiga beslut i fattigvårdsfrågan antogs. — Samma utskotts förslag till en und. skrifvelse, med hemställan, att bruk och bergverk, mjöloch sågqvarnar samt andra fabriksinrättningar å landet måtte genom kontenta afgifter bidraga till väghållningskostnaderna, afslogs efter en lång diskussion, vid votering, med 47 röster mot 41. Deremot bifölls ett förslag till beredande af lindring för dem, som underhålla utfartsvägar för byar eller enstaka gärdar. På grefve Lagerbjelkes förslag besl.t ståndet att alla från statsoch bevillningsutskotten inkommande betänkanden skola sättas framför lagförelaget på föredragningslistan, utan hinder deraf att föredragoingen af ett annat ärende är börjadt men icke afslutadt. — Borgareståndet förehade uti plenum e. m. den 26 Augusti följande utskottsmemorialer m. m. M 97, med förslag till föreskrifter afseende kontroll å Bankens ombudsmäns uppbörd och göromål. Godkändes med undantag af andra punkten, hvaruti föreslås, ait ombudsmans qvitto bör, för att såsom gällande anses, vara annoteradt af bankoombudet, den vid bankodiskontverket i Stockholm af en i direktionen detagande kommissarie. Hr Lagergren ansåg sådan annotation böra ega rum, men att ansvaret för dess underlåtande bode träffa ensamt ombudsmannes, men icke gäldenären, hvilket blefve fallet, om ett icke annoteradt qvitto förklarades ogiltigt. Orden: för att som gällasde anses : borde ceröre utgå. Det vore icke utan exempel att den skattskyldige ålades betala sioa utskylder 2 gånger, emedan samma föreskrift gällde beträffande dehetsedlarnes annotation. I samma syfte talede hrr Bergman, Muren och Palander, Den sednare anseende, att banken icke genom allt för stränga föreskrifter borde afskräcka solida låntagare. Hr Schartau ansåg hela punkten böra omarbeias. Uteslötes nemligen de nämnde orden, så kunde ombudsmannen försumma qvittencets annoterande och dymedelst uteblefve den afsedda kontrollen. lades ombudsmannen att en gång i veckan iaför kontrollanten redogöra för de den förre anförtrodde lagsökningar, så hade man mera utsigt att nå ändamålet. Fullmägtige borde också ega att utse kontrollant, och denna befattning lemnas åt någon ombudsmannens förman. Hr Rhodin föreslog, att till qvittencerna begagna numererade blanketter och att numret samt fordringssummans belopp skulle antecknas för hvarje blankett, som utlemnades til ombudsmannen. Hr Kock ansåg icke detta förslag lämpligt, utan förordade utskottets. Vid Malmö lånekontor vore stadgadt, att kamrerarens qvittencer icke gälde, med mindre de blifvit annoterade af banko-ombudet. Upplysning om denna föreskrift borde likväl icke, såsom utskottet föreslagit, meddelas i anmaningsbrefvet, ty derigenom kunds gäldenären anse sig skyldig att ioskicka pennicgarne till ombudsmannen, byilken endast hade att göra med lagsökningsmål. Hr Hörnstlein föreslog, att exekutiva myndigheterne borde insända medlen till direktionen. — AM 98, i auledning af bokkandlaren J. S. Salmsons ansökan om eftergift al öfverränta ä diskontlån, bifölls. I plenum den 30 Augusti förekom Lagutskottets betänkande J4 63, arstyrkande väckt motion om ändring i 44 kap. 10 5 rätt gångsbalken: JM 64 afstyrkande älskilliga motioner angående förändring i broumålslags.iftningen; 4 65, tillstyrkande. der förändring i 2 47 kap. ärfdabalken, att vederlaj för arfvejord, bestående i penningar, lösören elle fastighet i stad, icke, såsom förut är stadgadt. be håller arfvc-jords-egenskap i hans-hand, som de först ärfver, utan genast gär i arf, som om lösöre! och fast egendom i stad sagdt är; JM 66, der ut skottet vidblifyit sitt i Je 36 afgifne afstyrkand -utlåtande angående föreslagen utsträckniog al te stamentsfriheten efter landsrätt, men de:emot till styrkt en i så måtto utvidgad testamentsfiihet el tar stadsrätt, alt man efter stadsrätt må, der bröst arfvinge lefver eter, i testamente äga bortgifva til och med med hälften af gods sitt; samt Bevillnings utskottets utlåtande JA 29, hvari utskouet vidhålli sin i JA 28 gjorda veräkning öfver extra bovill