RIEZSDAGEN.
1 Ridderskapet och Adelns pjenum denna dag af-
slogs med 43 röster mot 42 en inbjudning att bi-
träda Preste- och Borgareståndens beslut: att ro-
teringen af de utsockne frälsehemmanen i Hailand
skall utgöras såsom i den kongl. propositionen är
föreslaget, och antogs förslag till voteringsproposi-
tion om rotevakans-afgifternas användande. — Be-
villningsutskottets memorial angående åtskilliga SS
i tulltaxeunderrättelserna, dels godkändes, dels la-
des till handlingarne. Den vigtigaste punkten i
detta memorial var tillkännagifvandet att, enligt tre
stånds beslut, de hittills förbudna, men hädanefter
till införsel logifna varor skola få införas till al!a
stapelstäder. — En föreslagen ändring i 55 af
militieboställsordningen afslogs. — Lag- och Eko-
nomi-utskottens förslag till sammanjemkning af
ståndens skiljaktiga beslut i fattigvårdsfrågan an-
togs. — Samma utskotts förslag till en und. skrif-
velse, med hemställan, att bruk och bergverk, mjöl-
och sågqvarnar samt andra fabriksinrättningar å lan-
det måtte genom kontenta afgifter bidraga till väghåll-
ningskostnaderna, afslogs efter en lång diskussion, vid
votering, med 47 röster mot 41. Deremot bifölls
ett förslag till beredande af lindring för dem, som
underhålla utfartsvägar för byar eller enstaka gär-
dar. På grefve Lagerbjelkes förslag besl.t ståndet
att alla från stats- och bevillningsutskotten inkom-
mande betänkanden skola sättas framför lagförela-
get på föredragningslistan, utan hinder deraf att
föredragoingen af ett annat ärende är börjadt men
icke afslutadt.
— Borgareståndet förehade uti plenum e. m.
den 26 Augusti följande utskottsmemorialer m. m.
M 97, med förslag till föreskrifter afseende kon-
troll å Bankens ombudsmäns uppbörd och göromål.
Godkändes med undantag af andra punkten, hvar-
uti föreslås, ait ombudsmans qvitto bör, för att
såsom gällande anses, vara annoteradt af banko-
ombudet, den vid bankodiskontverket i Stockholm
af en i direktionen detagande kommissarie. Hr
Lagergren ansåg sådan annotation böra ega rum,
men att ansvaret för dess underlåtande bode träffa
ensamt ombudsmannes, men icke gäldenären, hvil-
ket blefve fallet, om ett icke annoteradt qvitto för-
klarades ogiltigt. Orden: för att som gällasde
anses : borde ceröre utgå. Det vore icke utan
exempel att den skattskyldige ålades betala sioa
utskylder 2 gånger, emedan samma föreskrift gällde
beträffande dehetsedlarnes annotation. I samma
syfte talede hrr Bergman, Muren och Palander,
Den sednare anseende, att banken icke genom allt
för stränga föreskrifter borde afskräcka solida lån-
tagare. Hr Schartau ansåg hela punkten böra
omarbeias. Uteslötes nemligen de nämnde orden,
så kunde ombudsmannen försumma qvittencets an-
noterande och dymedelst uteblefve den afsedda kon-
trollen. lades ombudsmannen att en gång i vec-
kan iaför kontrollanten redogöra för de den förre
anförtrodde lagsökningar, så hade man mera utsigt
att nå ändamålet. Fullmägtige borde också ega
att utse kontrollant, och denna befattning lemnas
åt någon ombudsmannens förman. Hr Rhodin fö-
reslog, att till qvittencerna begagna numererade
blanketter och att numret samt fordringssummans
belopp skulle antecknas för hvarje blankett, som
utlemnades til ombudsmannen. Hr Kock ansåg
icke detta förslag lämpligt, utan förordade utskot-
tets. Vid Malmö lånekontor vore stadgadt, att
kamrerarens qvittencer icke gälde, med mindre de
blifvit annoterade af banko-ombudet. Upplysning
om denna föreskrift borde likväl icke, såsom ut-
skottet föreslagit, meddelas i anmaningsbrefvet, ty
derigenom kunds gäldenären anse sig skyldig att
ioskicka pennicgarne till ombudsmannen, byilken
endast hade att göra med lagsökningsmål. Hr Hörn-
stlein föreslog, att exekutiva myndigheterne borde
insända medlen till direktionen. — AM 98, i auled-
ning af bokkandlaren J. S. Salmsons ansökan om
eftergift al öfverränta ä diskontlån, bifölls.
I plenum den 30 Augusti förekom Lagutskottets
betänkande J4 63, arstyrkande väckt motion om
ändring i 44 kap. 10 5 rätt gångsbalken: JM 64
afstyrkande älskilliga motioner angående förändring
i broumålslags.iftningen; 4 65, tillstyrkande. der
förändring i 2 47 kap. ärfdabalken, att vederlaj
för arfvejord, bestående i penningar, lösören elle
fastighet i stad, icke, såsom förut är stadgadt. be
håller arfvc-jords-egenskap i hans-hand, som de
först ärfver, utan genast gär i arf, som om lösöre!
och fast egendom i stad sagdt är; JM 66, der ut
skottet vidblifyit sitt i Je 36 afgifne afstyrkand
-utlåtande angående föreslagen utsträckniog al te
stamentsfriheten efter landsrätt, men de:emot till
styrkt en i så måtto utvidgad testamentsfiihet el
tar stadsrätt, alt man efter stadsrätt må, der bröst
arfvinge lefver eter, i testamente äga bortgifva til
och med med hälften af gods sitt; samt Bevillnings
utskottets utlåtande JA 29, hvari utskouet vidhålli
sin i JA 28 gjorda veräkning öfver extra bovill