Jet; men begge äro väl nu att anse såsom lika oföränderliga grundskatter. Huru de skola utgöras derom får man upplysning uti de så kallade: orternas undervisningar. Enligt bil. E. erfordrar jordeboksräntan öfver hela riket omkring 310 serskilda kolumner, deribland förekomma benämningarna den kärfve laxryggar, vind och vask, en teija, en väla com-ull; stintor, röding, ett lass rö, limsten m. fl. — Den kan bestå i hvarje fögderi a! 20 till 30 olika persedlar. Ibland dessa artiklar förekomma i olika fögderier hästar af flere slag, såsom årliga hästar, kungshästar, biskopshästar, fogdehästar, slottshästar, lagmanshästar, m. m. Af dessa beräknas årliga hästar till 28 olika värden, kungshästar till 30, o.s.v. Och icke nog härmed. Man får icke alltid beräkna den uppgifna persedlen genast i penningar, utan den skall först förvandlas till en eller flere andra, så att genom en kedjeräkning dess värde måste framskaffas. Så t. ex. förekomma uti ett fögderi 7941 !7,, årliga hästar upptagne i kronovärde till 3 sk. st., men af hvilka 1653?9,. hästar skola förvandlas till ved, som skall mätas i stafrum å 7, stafrum för hvardera hästen, gör 306 73,,, stafrum ved, hvilken sedermera beräknas i penningar å 3: 32 per stafrum. De öfrige 6305 3. årlige hästarne utgå efter kronovärde med 33 7. proc. förhöjning eller 4 sk. per st. — Hemmantalsräntan är fördelad uti åtskilliga större underafdelningar, såsom landtogsgärden, byggningshjelpen, saltpeterbjelpen, boskapspenningar, skjutsfärdspenningar, dagsverkspenningar m. fl., deraf landtogsgärden iewt fögderi utgöres af 415 olika persedlar, salpeterbjelpen af 7 eller 8, såsom jord, aska, fårgödsel, halm o. s. v. På Öland förekommer springeskatten alf.d olika persedlar, bland hvilka uti ett fögderi 46 !9!77.;,320 Svin, 6 I: 435223,,,,, ullgarn, 0. s. Vv. Aldra vidunderligsst är det dock uti ett fögderi i Calmar län på fasta landet i jordeboksoch persedelräntan 87v557034827.,. s037,0212984 st. oxar med ett kronovärde af 3, rdr, uträknadt efter markegång å 41 rdr 32 sk. tillsammans 341 rdr 10 sk. 40 rst. Hvilket ändelöst debiteringsarbete! hvilket biskeligt uträkningsbesvär! Icke nog med att dessa ofantliga bråkdelar af svin, ullgarn, oxar m. m. skola hvarje år efter markegång uträknas, utan för hvarje skattskyldig hemmansdel, som också ofta är ett besvärligt bråk, skall bestämmas buru mycket penningar efter markegång skall betalas för dess belöpande andel uti ofvannämnde bråk af hvarje skattepersedel. Och om allt detta kan med skäl frågas cui bono? Eller månne man väl kan med allvar påstå att statsverket uli dessa vidunderligheter har någon trygghet för sina inkomster, som det vore vådligt att frånträda? Hvem kan någonsin kontrollera rigtigheten af dylika beräkningar. Här kunna döljas de största origtigheter, dels med dels utan uppsåt begångna. Och om någonsin någon förändring ärpåkallad af tidens kraf, är det visserligen förenkling af detta orimliga och absurda skatte-persedel-väsende. För min del tillstyrker jag utan minsta betänklighet att alla de så kallade småpersedlarne uträknas en gång för alla efter en 20-årig medel markegäng och bestämmas till ett oföränderligt värde i silfver, som betalas med silfver eller sedlar efter 4830 års myntfot, på det sätt professor Thomander i sitt anförande äfvenledes yrkat och i öfverensstämmelse med 3:dje punkten i Utskottets utlåtande. Hvad-man invändt om silfrets sjunkande värde, det man velat bevisa genom anförande af varuprisernas förhållande under 44 och 43500 talen, kan icke rubba min öfvertygelse om den föreslagna förändringens lämplighet för de förhållanden, som nu äga rum, och som troligen för framtiden blifva mindre förändringar underkastade, än hvad annat som man väljer. I äldre tider var handeln, mera än pu, ett varubyte. Tillgång till de ädla metallerna, guld och silfver, var då än större än mindre, beroende af tillfälliga omständigheter. Nationernas industriella; kommerciella och financiella förbällanden voro då ännu icke ordnade på någon varaktig fot. Nu åter är silfver uti hela den cultiveTade verlden antagen till .en konstant värdemätare. I förhållande dertill är det som alla andra varor anses än stiga än falla uti pris. Och huru enkelt skulle det icke vara att få både jordeboksoch hemmantalsräntan med alla sina hundratals mer och mindre bekanta persedlar och deras bråk a tusende och milliondelar utsatt i penningar, motsvarande ett visst silfvervärde? Mycket onödigt räkenskapsarbete skulle derigenom kunna sparas; flere tjenstemän indragas. Debiteringens rigtighet skulle kunna kontrolleras både af kammarrätten och statsrevisorerna, ja, äfven af de skattskyldige, då den sockneliggare, som utskottet uti 42 mom. lit. .g, föreslagit, hinner upprättas. Anmärkning. Rikets sednast församlade ständer antöllo visserligen, att alla Tentegifvare mätte höras, huruvida de ville afstå från rättigheten att till leverering in natura uppsäga de rentepersedlar, på hvilka denna uppsägningseller optionsrätt ännu är gällande; men härvid afsågs endast verkställigbeten af det då fattade beslutet om hvarje rentepersedels lösande efter ett för ö år i sender gällande medelpris;: Enligt det af Statsutskottet vid innevarande riksdag understödda förslag, skola deremot alla rentepersediarne för hvar och en i jordeboken särskildt upptagen egendom förvandlas och utsättas utistt oföränderligt kontant belopp. Skaltesumman komme följaktligen, hvad hemmansrentorna beträffar, icke att bero af framtida markegångspriser. All fråga om optionsrättens bibehållande förfaller derföre, likasom all anledning till de skattskyldiges börande, om de fremdeles vilja underkasta sig dessa prisbestämmelser, försvinner. Rentegifvarnes hörande förutsätter naturligtvis, att de äga rättighet att med ja eller nej besvara den fråga, bvaröfver de höras, samt att frågans afgörande beror på deras svar. Om nu en eller annan rentegifvare inom hvarje uppbördseller markegångsdistrikt skulle af motvilja mot all slags re form eller andra bevekelsegrunder, oansedt de allmänna och enskilda fördelarne af det framstäl:da förslaget, vägra att derpå ingå, måste således markegångssättningarne samt beräknings-, uppbördsoch redovisningssättet allestädes, ätminstone för vissa hemman, framgent fortfara, samt den med nu ifrågavarande reform åsyftade enhet uti och förenkling af beskattningsväsendet förfelas. HRR FREDRIK DELAND OCH P. J. DELAND.