— Tidningen Tiden för i dag innehåller en polemisk uppsats i anledning af de anmärkningar Aftonbladet nyligen framställde vid den ensidiga artikel ur engelska tidskriften QvarZerly Review, om de fransyska förhållandena, som nu på en tid utgjort en så angenäm spaltfyllnad för Tiden. Den sednaste uppsatsen innefattar ett långt och elaboreradt försök att undanrödja verkan af A. B.s anmärkningar, med nytt åberopande af den engelska författarens auktortet, men utan att snmärkningarna upptagas till någon egentlig vederlägguing. För att gifva ett begrepp om artikelns innehåll och syftning i öfrigt, torde det vara nog att citera några spridda, deri förekommande tankar, såsom: att Ludvig Filip i spanska giftermålssakeny — — betett sig såsom en rättskaffens, hederlig och ordhållig man,; att den af den gamla oppositionen påyrkade valreformen ingalunda innebar en obetydlig modifikation, utan tvertom var af den betänkliga art, att den skulle gifvit deputeradekampmaren en mycket förändrad karakter, vådlig för monarkien och sakernas ordning). (Än hvad blef nu motståndet till sina följder? Här bafva vi åter stock-konservatismen, som hvarken vill se eller höra något ur veikligheten); att Aftonbladet alltid ådagalagt en synnerlig hätskhet emot Ludvig Filip, (detta är icke sannt: ÅA. B. yttrade ganska mycken sympsathi för denne monark, så länge han icke för sina bekanta dynestiska intressen, som sedermera visade sig visst icke hafva varit de sanna, hade förgätit folkets); att Ludvig Filip noch Guizot, jemte Mol och Broglie äro, såsom temligen allmänt (?!!) erkännes, Frankrikes hederligaste och ädlaste män (ja, i det enskilda lifvet utan tvifvel oklanderliga, men i politiken fullständiga macchiavellister, åtminstone de två förstnämnde); att den närvarande perioden i Frankrike är den mest tyranniska, med undantag af den första repvolutionens skräckperiod, som likväl endast deruti var omildare, att den begagnade guillotinen i stället för fängelsehålorna i Vincennes poch deportationerna.n (Det är visst beklagtigt, alt en mängd insurgenter skola deporteras; vi frukta äfven, att detta kan leda till kommande