dan önskan? Nej, visst icke! — Danska monar-
kiens odelbarhet betyder alldeles detsamma som t.
ex. preussiska mnnarkieos odelbarhat. Preussiska
monarkien består af konurgarik2t Preussen, som
ger monarkien sitt namn, och af de särskilda tyska
förbunrdsstater, som hära under konupogens af Preus-
sen spira. Ingen skillnad kan af mig upptäckas;
men det oaktadt låta tyskarne gallan löpa öfver,
och söka inbilla folk, att jag önskar trampaltyskar-
nes rättigheter under fötterna och med ett penndrsag
frånrycka dem pro inser. De hafva verkligen ailt-
för stora tankar om min makt. Jag betviflar ej,
att icke förbundsurstarne och förbundsdegen i
Frankfurt skola efter förtjonst behandla de falska
beskyllningarne; men dessa skulle ändå kunna lägga
hinder i vägen för de stora makternas beslut,
hvilka otvifvelagtigt skola blifva till förmån för
danska monarkiens odelbarhet. Jeg har skrifvit till
koaungen i Preussen; min utrikes minister skall
vända sig till furst Metternich samt hofven i Tui-
lerierna och St. James och vid samma tillfä le sjel.
resa till Petersburg, såsom öfverlemnare af en egen-
händig skrifvelse till kejsaren, hvilken dessa ange-
lägenheter angår mera omedelbart, i grund af trak-
taterna. Hittilis har kejsar Nicolaus svarat på her-
tigeps af Oldenburg protest, att han icke önskar
blanda sig i saken, och att han är gynsamt stämd
för oss.
Konungens och drottnisgens af Sverge besök har
bidregit att emellan oss stadga de vänskapliza för-
hållanden, som böra blifva förmånliga för våra un-
dersåtare: deras härvaro har gifvit mig mycaen till-
fredsställelse. -
Jag slutar med att än en gång förklara, br har-
tig, att jag städse är er mycket bevågen.
CHRISTIAN.
TYSKLAND.
Wien. Breslau Zeitung säger, att vid öster-
rikiska kejsarens återkomst till hufvudstaden,
följande personer, hörande till hans omgifning
och hofvet, icke medföljt, nemligen: general-
adjutanten baron Mohl, grefvarne Bombelles,
Mitrowsky och Stadion, samt baron Raysach,
samtlige Metternichs verktyg. Kejsaren hade
endast medfört öfversten grefve Crenville så-
som adjutant, samt grefvarne Grine och Mens-
dorff, hvilka tillhöra erkehertigarne Frans Carls
och Frans Josefs svit. Wiens konservativa blads
anfall på radikalismen öfvergå, sedan kejsarens
återkomst, allt mått, och de äro så öfvermb-
diga, att de egentligen arbeta sina värsta fi-
ender i bänderna. De bota redan öppet med
Radetzky, Jellachich och Windischgrätz.
Inom Wienerkabineitet herrska olika åsigter
rörande Italiens kommande öde. Det ena par-
tiet vill, att det nyvunna (Lombardiska) riket,
till hvarje pris skall behållas; det sndra fruk-
tar förvecklingar med Frankrike, och inskrän-
ker sig hellre till hvad throntalet innebär. Man
påstår, att till följe häraf en brytning torde!
inträffa inom ministeren, och en ny kombina-
tion komma å bane. Allmänna opinionen näm-
ner härvid ovilkorligen alltid grefve Stadions
namn, hvilken visserligen erkännes för en emi-
nent talent, men på det hela besitter så ringal
popularitet, att man icke kan sätta tro till en
af honom bildad ministeres varaktighet.
Utomordentlig sensation väckte i går den
galiziske deputeraden Popiel genom ett före-
drag i pationalförsamlingen, som, i frågan om
feodalbördorna, yrkade ett obetingadt afskaf-
fande, utan all slags ersättning för adeln ; hvar-
vid talaren skördade ett stormande bifall från
församlingens alla bänkar.
Från Wien klagas, att under det på ytan
herrskar lugn och fred, uppdyka företeelser
inom det andliga och religiösa lifvet, hvilka
oförtydbart ådagalägga motsatsen. En hanno-
veran, d:r Schitte, hvilken för några månader
sedan här så till sägandes lemnade formlig
undervisning i grunderna för konsten att sätta
massorna i rörelse, först satte frågan om jätte-
petitionen i omlopp, och genast efter en stor
folkförsamling i Odeon, hvarvid han kompro-
metterades, blef utvisad, har ånyo inträffat här
och håller tal i Demokratiska Föreningen vid
Hvita korset, Schätte är en född agitator, en
man af tilläfventyrs medelmåttig politisk bild-
ning, men utmärkt i den farliga konsten, att
sätta folkets sinne i låga, och rycka det med
sig. När man betänker, att alla revolutioner
i Wien fullbordats utan att några betydande
oratoriska talanger dervid biträdt, så måste
Schättes framträdande i ett ögonblick, då den
gamla polisens häfstänger ingenting mer för-
må, för att tillbakahålla honom, alltid betrak-
tas af vigt. Ganska stort uppseende gör här ock
Tyska katholska föreningen, hvilken inom kort
vunnit så ansenlig utvidgning, att den redan
den 435 dennes kunnat. hålla en storartad sam-
mankomst i Odeon. Hr Pauli, kooperatör vid
kyrkan i Erdberg, och hr Hirschberger, gar-)
nisonsprest, höllo under stormande bifall lifliga
föredrag, hvaruti de helt och hållet anslöto
sig till Rongeanismen, som förkastar läran om
Christi gudom och treenigheten. Katholska
hierarkiens fullkomliga söndersprängning och
en kyrkoadministration för billigt pris, utgöra
de ord, hvaraf reformatorerne med framgång
betjena sig. Besinrar man, att Wienerbefolk-
ningen på det hela är ingenting mindre än fest
i dogmer, och att indifferectismen utbredt sina
rötter vida omkring i alla stånd, så kan man
lätt förutse en betydande verksamhet för alla
dessa nybeter. Hundratals personer hafva re-
dan låtit anteckna sig såsom föreningens stän-
diga ledamöter, och märkvärdigt är i synner-
het tilloppet af unga fruntimmer och fruar.
ITALIEN,
I Piesmsont var man öfvertygad att Carl Al
bert har förrådt Italiens sak och med Radetzky
afslutat ett hemligt fördrag, som han icke vå-
gar offentliggöra. — Aristokratpartiet i Turin
triumferade; men redan förberedde sig en ra-
dikal rörelse, utgående från Gevua, och som
hotade att ställa det påräkvade fredslugnet på
nytt i fråga.
— momsen