flera månader hafva de flesta fabrikerna ater!pc varit i full gång, och småningom återser Berlin de många flyktingarne, som aflägsnat sig af revolutionsförskräckelse. — Berlin förlorade derigenom kanske 40000 af sina rikaste invånare; och en del deraf torde uteblifva ännu någon tid, eller till dess hatet emot sakernas nya ordning öfverväldigas af nödtvånget att finna sig deri. Konungen och prinsarna bo ännu alltjemnt i Potsdam, midtibland alla dem som svurit hämd och afsky åt Berlin. Konungen, som nyligen rest till domkyrkobyggnadsfesten i Köln, kommer der att träffa riksföreståndaren, och äger dervid ett tillfälle att gifva den vändning som behöfs, åt Preussens politiska framtid och hela den tyska saken. Det ligger i Preussens hand att göra Tysklands frihet till en sanning, om det visar sig helt och hållet tyskt och uppfyller de stora orden: Preussen skall försvinna i Tyskland! Ager konungen mod härtill, så skall belöningen icke uteblifva. . Redan nu är man i Frankfurt öfvertygad, att ingen annan makt kan träda i spetsen för Tyskland än det stora, krigiska och väl organiserade Preussen; men man måste blott nu ådagalägga, att det förtjenar tyska folkets förtroende; och misstankans röster skola tystna. Konungens besök i Köln har vunnit mycket bifall i Berlin. Han kommer derigenom ur Potsdams luft, och blir vid Rhen öfverhöp1d med högtidligheter och hedersbevisningar, som kunna göra honom begripligt att sjelfva folket menar honom bjertligen väl. Prinsen af Preussen är icke med på resan. Det är beklagansvärdt att denna furste så litet förstår att vinna allmänna tänkesättet, hvilket, till en del orättvist, brutit stafven öfver honom. Prinsen af Preussen har många ädla och vackra egenskaper. Som enskild man är d han alltigenom aktningsvärd; han är menskligt sinnad, redlig, enkel, ordhbållig, förståndig ochla i sitt personliga umgänge ganska älskvärd. Men hans uppfostran har behäftat honom med fördomar, dem han icke förmår aflägga; hans själ saknar spännkraft, hans fantasi mäktar icke lösslita sig från sina en gång intagna föreställningar, och sålunda har han svårt att ändra sig och anse det för rätt, som han förut trott vara orätt. Prinssessan af Preussen är deremot ett slugt och rikt begåfvadt fruntimmer, som för närvarande har öfvertagit en högst egen roll. Hon står vid sin gemåls sida som ett slags skyddsande och bevakar hans förehafvanden. När han med sin torra köld förstämmer eller retar, utplånar hon intrycket deraf genom sin intagande vänlighet; och likasom hon visar sig förekommande-mot det frisinnade partiet, hvilket ala fall nu har makten, samt söker att försona och medla, — likaså hejdar hon prinsen från att hänföras alltför längt af sina hemliga tycken, och slösa alltför många nådiga leenden och uppmuntrande ord på adeln och soldatesken. Prinsessan vet att hon en gång skall blifva drottning, och att hennes son tilläfventyrs skall bära Tysklands krona. Man kan icke annat än hålla den kloka frun räkning för att hon af alla krafter brolägger för de nödvändiga öfvergångarne emellan sin familjs och framtidens lycka. Hon bar nu åtföljt sin! geråål till Stettin, och icke lemnat honom alldeles på egen hand i denna lojala landsort.! Hela pommerska adeln strömmade dem till mö-! tes, och flera bland de stolta baronerna greto när deåtersågo prinsen, hvars hår grånat under några få månader af elt tungt öde. Prinsen har i Stettin styrt med takt emellan de begge partierna, som från ömse sidor hade sina blickar fästade på honom. Det är utom all fråga, att i fall han läte förleda sig att draga svärdet för den ensidiga preussiskhelen, med löfte tillika om en grundlag, så skulle en stor del af hären, fästvingarne, landtadeln och landtfolket i de östra provinserna sluta sig till honom. Men dermed vore signalen också gifven till ett blodigt inbördeskrig; hvars utgång omöjligt kunde beräknas. Prinsen tänker ej på dylika anslag; men det ges ett parti, som icke är främmande för dem; som anser allt det skedda blott som ett nödtvång, och har sina afsigter så väl på armeen, som på Byssland, för att, om det ej kan ske på annat vis, äfven med moskovitiskt bistånd återställa den gamla goda tiden och sina anborna privilegier. Man tycker här att de i Malmö afslutade stilleståndsvilkoren äro skymfliga — att grefve Pourtales låtit föra sig bakom ljuset och att preussiska kabinettet visat sig ganska svagt och ovetande; man finner i general Wrangel en långt bättre representant af den tyska diplomatien. Våra jerngjuterier arbeta nu på jern förhydningen (?) till 20 stora kanonbåtar och bombslupar, som byggas i Stettin och Stralsund, i ändamål att fördrifva de danska blockadskeppen. I England och Amerika hafva flera stora krigsångfartyg blifvit beställda hos de första skeppsbyggmästarne; men hvilka icke lära blifva färdiga förr än nästa år, hvarförinnan: väl är att hoppas slut på kriget med Danrnark. Desså ångfartyg: fregatter och korvetter, skola utgöra grundläggningen till en tysk sjömakt. Till en början har en beskattning af 21, millioner thaler blifvit fördelad emellan Tysklands samtliga stater, såsom första bidraget till flottan, och ett lika anslag kommer årligen att: utgå. I provinsen Posen råder numera fullkomligt lugn, sedan det olyckliga upproret kostat många tusen menniskolif. Regeringen har frigifvit alla emissarierna och skickat dem tillbaka till Frankrike, som lade sig ut för dem. I R ÅA AT ATA dl elen dr des he (0 (AA m— R ÖA MM AK MD