ringshandling, att tidsenligt utveckla och fort-
bilda denna frihet; likaså och på samma
rällsgrunder sluta vi oss nu med glädje till
rtiksföreståndaren, samt i och genom honom
äfven till det tyska fäderneslandet. Bayern
skall, när deraf göres behof, beredvilligt egna
den stora tyska saken alla sina krafter, och,
om det gäller, derför äfven offra gods och blod.
Reichenhall den 4 Augusti 4848. Max von
Thon-Dittmer. Heintz Lerchenfeld. Weishaupt.
Grefve .v. Bray. Friherre v. Strauss.
ITALIEN.
Sedan konungen af Neapel ansett lugnet stad-
gat på fasta landet, bar han till Siciliens åter-
eröfning afsändt troppar och fartyg, serdeles
emot Messina; men Messinianerna voro bered-
da på motstånd, och hade redän befästat 416
punkter med 142 eldgap, dels emot det ännu
af de kongl. tropparna besatta och med. den
kongl. flottan kommunicerade citadellet, dels
emot sjelfva flottan ; hvarförutan de bade 20
kanonbåtar, ned 48 å 20 kanoner på hvar,
samt 3 med kanoner och mörsare bevärade
ångfartyg. Afven hade de anlagt egna krut-
bruk och gevärsfaktorier.
I Palermo tycktes man icke låtsa mycket
om konungens af Neapel eröfniogsanstalter.. Man
bade i stället voterat civillistan för den nye
konungen, samt anvisit honom palatserna i
Messina och Palermo, lustslotten Faverita, m.
fl., såväl som de stora kronogodsen vid Fi-
cuzzo. Ruggiero Zettimo har blifvit utpämnd
till senator på lifstid, till president i senators-
kammaren och generallöjtnant för. Sicilianska
hären.
DONAUFURSTENDÖMENA.
Bucarest den 48 Juli. Wallakiets lott är
afgjord; alla tvifvel äro försvunna. I går an-
lände 2 bref ifrån Konstantinopel af Joannes
Ghika, hvilka förmäla: 4) att Porten erkänt
Waullakiets nya konstitution; 2) att fransyska
och engelska sändebuden i Konstantinopel, un-
derstödt detta beslut; 3) att Porten proteste-
rat emot hvarje intåg i lurstendömena af ryska
troppar med förklaring, att den, ifall behof-
vet så fordrar, ernar sjelf med väpnad hand
upprätthålla lugnet; 4) ätt nationalgardet skall
bestämmas till ett visst antal; 6) att Porten
beslutat afvisa alla ingrepp i sina rättigheter i
afseende på de garsla traktaterna emellan Tur-
kiet och Wallakiet, och 6) att en turkisk full-
mäktig skulle afsändas till -öfverbringande af
samma beslut.
Engelska sändebudet i Konstantinopel har
för härvarande Brittiska konsulat tillkännagifvit,
att Porten, för att bevara sin värdighet, äfven
å sin sida skrider till en besättniug af Donau-
farstendömena. Den skulle derföre låta Omer
pacha rycka med en kår öfver Donau, för att
tills vidare. besätta Giurgevo.
Vidare skulle Soliman pacha afgå såsom
utomordentlig kommissionär till Wallakiet för
att undersöka alla förhållanden, med afseende
på landets lagliga och traktatsenliga tillstånd.
Från Burgarien hade Rifat pascha inrycks i
Wallachiet, i spetsen för 8000 man turkiska
troppar, utan att finna motstånd.
WESTINDIEN.
Att sluta från sista Westindiska posten, tycks
gäsningen bland negrerna spridt sig kring alla
Westindiska öarna. Afven på Danska ön St.
Croix har ett negeruppror egt rum. Genom
botelse att härja allt med eld och svärd till-
tvungo sig de svarta, den 2 Juli, deras frigif-
ning genast; men derefter begynte de att plun-
dra i Frederiksstad. Först den ö lyckades det
de hvita, att med väpnad band drifva dem
ur staden. Troppar från St. Thomas och
spansk bjelp ifrån Porto Rico återställde slut-
ligen lugnet. Hr von Schöorlten, den danska
guvernören, har insjuknat, i följd ef sina an-
strängningar, och inskeppat sig till Europa
sedan ban nämnt general Oxholm till sin vi-
karius. I fäktningen skola 30 negrer stupat;
flera blefvo sedermera skjutna.
i NORDAMERIKA.
Från Newgjork berättas den 42 Juli, att presi-
denten Polks bådskap till kongressen, utom till-
kännagifvandet om ratifikationen af fredsslutet med
Mexiko, förmäler, att statsförbundets skuld, med
inräkniog af sista lånet på 46 millioner dollars
och alla utelöpande eller till utgifning auktorise-
rade skattkammarbevis, stiger till 652, millioner
do!lars. Före utbrottet af kriget med Mexiko steg
den till 47?; millioner, så att krigsskulden utgör
48 millioner. För att likväl kunna beräkza hela
krigskostnaden, måste man till den förutnämnda
krigsskulden bifoga 2 års statsinkomster, de i stats-
kassan vid krigets början befintliga överskottsme-
del, och slutligen köpeskilliogen för freden: 3 mil-
lioner, som betalats vid ratifikationernas utbyte, 19
millioner, som skola betalås inom 4 år för de af-
trädda områdena: Nya Mexiko och Californien;
slutligen 3 millioner, som Mexiko är skyldig ame-
tikanske medborgare, men hvilkas b talning För-
enta Staternas styrelse öfvertagit. Presidenten för-
klarar likväl dessa utgifter kunna betäckas genom
öfverskjutande statsinkomster, och utan behof af
Dya lån. Bådskapet innehåller följande upplysnin-
gar öfver den landförökning, som nordamerikanska
statsförebundet vunnit vid fredsslutet:
Nya Mexiko och. Californien hafva blifvit af-
rädda till Förenta Staterna, och utgöra nu en del
SERNER NNE NE NERON TEESE
AN