ringshandling, att tidsenligt utveckla och fortbilda denna frihet; likaså och på samma rällsgrunder sluta vi oss nu med glädje till rtiksföreståndaren, samt i och genom honom äfven till det tyska fäderneslandet. Bayern skall, när deraf göres behof, beredvilligt egna den stora tyska saken alla sina krafter, och, om det gäller, derför äfven offra gods och blod. Reichenhall den 4 Augusti 4848. Max von Thon-Dittmer. Heintz Lerchenfeld. Weishaupt. Grefve .v. Bray. Friherre v. Strauss. ITALIEN. Sedan konungen af Neapel ansett lugnet stadgat på fasta landet, bar han till Siciliens återeröfning afsändt troppar och fartyg, serdeles emot Messina; men Messinianerna voro beredda på motstånd, och hade redän befästat 416 punkter med 142 eldgap, dels emot det ännu af de kongl. tropparna besatta och med. den kongl. flottan kommunicerade citadellet, dels emot sjelfva flottan ; hvarförutan de bade 20 kanonbåtar, ned 48 å 20 kanoner på hvar, samt 3 med kanoner och mörsare bevärade ångfartyg. Afven hade de anlagt egna krutbruk och gevärsfaktorier. I Palermo tycktes man icke låtsa mycket om konungens af Neapel eröfniogsanstalter.. Man bade i stället voterat civillistan för den nye konungen, samt anvisit honom palatserna i Messina och Palermo, lustslotten Faverita, m. fl., såväl som de stora kronogodsen vid Ficuzzo. Ruggiero Zettimo har blifvit utpämnd till senator på lifstid, till president i senatorskammaren och generallöjtnant för. Sicilianska hären. DONAUFURSTENDÖMENA. Bucarest den 48 Juli. Wallakiets lott är afgjord; alla tvifvel äro försvunna. I går anlände 2 bref ifrån Konstantinopel af Joannes Ghika, hvilka förmäla: 4) att Porten erkänt Waullakiets nya konstitution; 2) att fransyska och engelska sändebuden i Konstantinopel, understödt detta beslut; 3) att Porten protesterat emot hvarje intåg i lurstendömena af ryska troppar med förklaring, att den, ifall behofvet så fordrar, ernar sjelf med väpnad hand upprätthålla lugnet; 4) ätt nationalgardet skall bestämmas till ett visst antal; 6) att Porten beslutat afvisa alla ingrepp i sina rättigheter i afseende på de garsla traktaterna emellan Turkiet och Wallakiet, och 6) att en turkisk fullmäktig skulle afsändas till -öfverbringande af samma beslut. Engelska sändebudet i Konstantinopel har för härvarande Brittiska konsulat tillkännagifvit, att Porten, för att bevara sin värdighet, äfven å sin sida skrider till en besättniug af Donaufarstendömena. Den skulle derföre låta Omer pacha rycka med en kår öfver Donau, för att tills vidare. besätta Giurgevo. Vidare skulle Soliman pacha afgå såsom utomordentlig kommissionär till Wallakiet för att undersöka alla förhållanden, med afseende på landets lagliga och traktatsenliga tillstånd. Från Burgarien hade Rifat pascha inrycks i Wallachiet, i spetsen för 8000 man turkiska troppar, utan att finna motstånd. WESTINDIEN. Att sluta från sista Westindiska posten, tycks gäsningen bland negrerna spridt sig kring alla Westindiska öarna. Afven på Danska ön St. Croix har ett negeruppror egt rum. Genom botelse att härja allt med eld och svärd tilltvungo sig de svarta, den 2 Juli, deras frigifning genast; men derefter begynte de att plundra i Frederiksstad. Först den ö lyckades det de hvita, att med väpnad band drifva dem ur staden. Troppar från St. Thomas och spansk bjelp ifrån Porto Rico återställde slutligen lugnet. Hr von Schöorlten, den danska guvernören, har insjuknat, i följd ef sina ansträngningar, och inskeppat sig till Europa sedan ban nämnt general Oxholm till sin vikarius. I fäktningen skola 30 negrer stupat; flera blefvo sedermera skjutna. i NORDAMERIKA. Från Newgjork berättas den 42 Juli, att presidenten Polks bådskap till kongressen, utom tillkännagifvandet om ratifikationen af fredsslutet med Mexiko, förmäler, att statsförbundets skuld, med inräkniog af sista lånet på 46 millioner dollars och alla utelöpande eller till utgifning auktoriserade skattkammarbevis, stiger till 652, millioner do!lars. Före utbrottet af kriget med Mexiko steg den till 47?; millioner, så att krigsskulden utgör 48 millioner. För att likväl kunna beräkza hela krigskostnaden, måste man till den förutnämnda krigsskulden bifoga 2 års statsinkomster, de i statskassan vid krigets början befintliga överskottsmedel, och slutligen köpeskilliogen för freden: 3 millioner, som betalats vid ratifikationernas utbyte, 19 millioner, som skola betalås inom 4 år för de afträdda områdena: Nya Mexiko och Californien; slutligen 3 millioner, som Mexiko är skyldig ametikanske medborgare, men hvilkas b talning Förenta Staternas styrelse öfvertagit. Presidenten förklarar likväl dessa utgifter kunna betäckas genom öfverskjutande statsinkomster, och utan behof af Dya lån. Bådskapet innehåller följande upplysningar öfver den landförökning, som nordamerikanska statsförebundet vunnit vid fredsslutet: Nya Mexiko och. Californien hafva blifvit afrädda till Förenta Staterna, och utgöra nu en del SERNER NNE NE NERON TEESE AN