den från Utskottets lörslag skiljakUga Destemmel-
sen i3, att kyrkoherden å embetets vägnar skulle!
vara ordförande i socknenämnden, då fattigärenden
der förekomma. 3 S erhöll ett nytt mom , i en-
lighet med ett af hr von Hohenhausen afgifvet för-!
slag. Alla de öfriga S biföllos, likväl med någon
obetydlig förändring i 47 och 20. — Samma Ut-
skott hade inkommit med memorial i anledning af
äterremiss af betänkandet J4 19 rörande stängsel-
skyldigheten; sistnämnde betänkande blef nu an-
taget. — En tillstyrkan från Statsutskottet af en
underdånig skrifvelse angående vanvården af Svart-
sjö slottspark, blef afslagen. Samma Utskotts för-
slag till reglementariska stadganden angående riks-
gäldskontorets inkomster bifölls. Ett låneanslag af!
43,000 rdr till understöd för Warbergs hamnan-l.
läggning afslogs. — Åtskilliga dels afstyrkande,
dels mindre vigtiga betänkanden blefvo bifallna,
och flera utlåtasden i anledning af erhållna åter-
remisser lagda till handlingarne.
— Hos Borgareståndet förekom uti plenum e. m.
den 435 Augusti Stats- och Ekonomi-utskottens ut-
låtande JM 63, hvari utskotten vidhålla sitt i J4 22
afgifoa yttrande om den frälsebemmanen i Halland
åliggande roteriogsskyldighet. Uti första punkten
tillstyrkes anmälan derom, att Rikets Ständer icke
kunna bifalla att ifrågavarande hemman påföras
ordinarie rotering. Hr Lagergren tillstyrkte att
antaga det i hr Troils reservation upptagne afdel-
ningens förslag, att rotarne skulle betala 7, af va-j
kansafgiften inom länet för båtsman, och att del.
härigenom uppkommande medlen skulle af konun-
gen disponeräås för sjöförsvaret. 1 förra delen in-l.
stämde hrr Norin, Schartau, Stenberg, Palander,l.
Valley och Winge, som i öfrigt ansågo medlen
böra ingå till statsverket. Dessa hemman voro al-l,
drig uttryckligen befriade från alla frälsehemman
åtföljande rotering; till år 1842 hade de väli stäl-
let betalt utskrifningspenningar, hvilka förr mot-
svarade vakansafgiften. Desse afskaffades sistnämde
år, men derföre borde väl desse hemman icke njuta
samma friheter som säterier m. fl. Hemmanen
voro väl svaga, men icke svagare än andra hem-
man, som betalade vakansafgifter. Dessutom hade
de nu i 36 år varit befriade från utskrifningspen-
ningar. Utskottets beräkningsgrund vore ny och
för vissa af hemmanen högst obillig. Hr Malmstedt
uppläste ett längre anförande till försvar för utsk:s
förslag. I samma syfte talade hrr Wern, Indebe-
tou och Kock. Endast genom förvrängning af or-
dalagen uti Rikets Ständers skrifvelse den 47 De-l;
cember 4823 kunde man derutur härleda den me-
ning, att ifrågavarande hemman borde utgöra or-
dinarie rotering. I en mellanmening sades der, att
från extra rotering äro fria frälsehemman, hvilka
enligt författningarne äro ordinarie rotering under-
kastade. Hvad i en premiss säges, vore icke ett
ständernas beslut, och för öfrigt vore der ej nämndt
om sådane hemman, som enligt författnizgarne icke
skulle utgöra ordinarie rotering. Sådan hade aldrig
varit Hallands utsockne frälsehemman ålagd; kgl. bref-
vet 17356 befriade dem derifrån. Ordinarie roteringen
vore öfver allt genom frivilliga kontrakter införd.
Flere h:mman i Skåne, hvilka icke ingått sådane
kontrakter voro derifrån fria. Att borttaga dessal.
förmåner innefattade ing:epp i eganderätten. Vid
votering föll utskottets förslag med 48 röster mot
46, hveremot det i reservationen innefattade an-
togs. I följd af detta beslut, ansågos 2 och 3 punk-
ten hafva förfallit. Den 4:de, att redan inbetalde
rotevakansmedel skulle återställas hemmanen och
de hittil!s utdebiterade icke uttagas, bifölls.
— Hos Bondeständet förekom i förrgår e. m.
Statsutskottets utlåtande J4 298, angående uppfö-
rande å indragningsstat af de med lagmansembetena
förenade inkomster. Lars Larsson kunde icke bi-
falla utskottets förslag. Det föreföll honom något
oegentligt, att vid sådana indragningar bestämma
fulla pensioner icke allenast för ordinarie löner,
utan ock för uppgifna löneinkomster. Helt annat
vore förhållandet med tj-nster, som ej ha annat än li
sportler. Här borde endast gifvas pension för hvad
lagmännen ha på ordinarie stat. — Rulberg: En
del lagmän ha 2400 rdr i extra inkomster, en del
intet. Utskottet medger ock, att deras uppgifter
äro ofullständiga, men föreslår ändock ersättnin-
garre. Så länge icke Kongl. Maj:t bifallit lagmans-
embetenas indragning, måste jag yrka afslag. —
Ola Månsson förenade sig med Lars Larsson, yr-
kade återremiss, men ville bifalla förslaget i hvad
det rörde ordioarie inkomster. J. P. Danielsson
och Tobias Lind instämde. — Per Nilsson be-
tviflade, att ändamålet skulle vinnas genom återre-
miss. Men den så länge eftersträfvade indragnin-
gen af lagmansembetena skulle aldrig åstadkommas,
om icke i ersättning beviljades hela lönen i pen-
sion. Talaren yrkade derföre bifall. — Anders
Andersson från Skaraborgs län anmärkte, attdom-
rarnes löner i allmänhet utgöras af sportler, för
hvilka således måste gifvas ersättning, om någon
indragning skulle kunna vinnas. Utlåtandet borde
bifallas. Carl Ersson från Westerås län instämde.
— Strindlund yttrade, att i händelse man hade
någon mening med den ofta väckta frågan om
lagmansembetenas indragning, så måste saken full-
följas genom att gifva fall ersättning. I händelse
man ej ville bifalla, måste frågan återremilteras
för att få rättade misstag i uppgifterna, men att
afslå vore detsamma som att. förklara lagmans-em-
betena böra qvarstå. Slutligen borde man erinra
sig, att enligt regeringsformen dylika sysslorsinne-
hafvare ej kuna afskedas utan ransakning och
dom, och derföre blefve det nödvändigt att gifva
full ersättning. — Petter Persson och vice talman
Nils Persson talade för bifall. — Rutberg medgaf
att det vore beqvämt t. ex. för lagmannen i Skåne
och Blekinge, att årligen få uppbära 2400 rdr i
sportelersättning, utan att göra nägonting. Han
fortfor dock i begäran om återremiss, för att ej be-
vilja någon ersättning efter blotta hugskowuw, —
Appelqvist och med honom Jöns Månsson yrkade
bifall. — Lars Larsson: Det vore alldeles icke
ovanligt, att pensionärer äga förespråkare inom
riksstånden, men att de skulle finnas så ymnigt
hos Bondeståndet, hade han ej väntat. En pensi.n
af 550 rdr bko (lagmännens lön på stat) vore in-
gen spottstyfver, tvärtom ett rätt anständigt under-
håll. De sportler lagmännen uppgifvit vore för-
tjenta. genom ett mödosamt arbete, men då de
fredas från dessa ansvarsfulla göromål, vore det tro-
ligt, ätt de skulle företaga något annat för sin berg-
ning. Han fortfor i yrkande om återremiss, och
att utskottet mätte tilldela ersättninger efter lag.
— Sahlström: De många försöken under förega-
ende riksdagar att få lagmansembetena indragna,
ha strandat gesom Ständernas uraktlåtenhet att
bevilja ersättning för förlusten: detsamma skulle
blifva följden nu. Betänkligheter kunna möta 2n-
gående de olika uppgifterna, men sådant vore cn
naturlig följd af lagsagornas olika storlek. Hvad
Lars Larsson yttrat om förespråkarne, tycktes in-
nebära en indirekt anspelning på något orätt i av
ge full ersättning. Om man ansåge för en fördel
att åstadkomma indragningen, Vore det enligt lag
och rätt nödvändigt att hälla de afgåends skades-
lösa, hvarföre talaren tillstyrkte bifall: — Strind-
lund fann ett misstag i uppgifterna ligga eri, att
lagmannen öfver Norrbotten och Angesmanland
I