MW göra sig den frågan, hvarföre hr f. d. statsrådet allt; hittills uraktlåtit att fästa sin uppmärksamhet vid denna för sin embetsbefattning så vigtiga omständighet? Vi fråga. Svaret kan endast han och möjligtvis Norrköpings hrr fabrikörer lemna. Det lärer likväl vara fullkomligt säkert, att flere schäferiägare mera än en gång hos honom: anhållit om en förändring i omberörde sak, på det sätt, att den svenska ullmarknaden skulle utlysas före de tyska. Under nuvarande omständigheter gynnas icke allenast Tyskland på Sveriges bekostnad, utan äfven klädesproducentens intresse på ullproducentens. Att de tyska ullmarknaderne direkte skola nedtrycka, eller, såsom i år, undertrycka vår, kan icke vara förenligt med någon sund. hushållslära eller handelsprincip. Lika litet kan man medgifva billigheten deraf, att den enes industri helt och hållet tillbakasättes eller vårdslösas till förmån för den andres. Det är hög tid för hr statsrådet Poppius, mot hvilken alla förebråelser rörande ämnet med mycket skäl kunna och böra rigtas, snart vidtager sådana ätgärder, som, i öfverensstämmelse med den svenska industriens intresse, här vid lag ställa, som man siger, kyrkan midt i byn. Hans redan allt för långvariga uraktlåtenhet utgör, efter vårt förmenande, en ganska graverande anmärkning emot honom såsom chef för schäferierne. Följderna af f-d. hr statsrådets sätt att sköta silt fögderi äro icke de mest lysande, alldenstund man redan vet berätta att flera ämna nedlägga sina schäferier, ifölje hvaraf han snart torde blifva... en herde utan får. En fordran, som ganska allmänt börjar göra sig gällande från allmänhetens sida, är äfven den, att hrr klädesfabrikörer måtte sänka priset på sin tillverkning i samma mån, som priserna å råämnena nedtryckas. Till Redaktionen af Aftonbladet! Tro cj charlataner! I anledning af en i Aftonbladet för den 9 dennes isförd artikel, med överskrift: Hvilken bör man tro? tillåter sig en vettgirig person att till hrr läkare i allmänhet, och doktor Liedbeck isynnerhet, framställa ett par enfaldiga frågor. Artikeln omhandlar tvenne utkomna skrifter ang. cholerafarsoten; den ena författad af svenska läkaresällskapet och den andra af hr doktor Liedbeck. Den förra är naturligtvis allopatisk; den sednare deremot stödjer sig på homöopatiska grundsatser, och tyckes vara tillkommen, så förekommer det åtminstone ins., att döma efter de utdrag deraf, som finnas i den ifrågavarande artikeln, i afsigt att hos hr doktorns kunder och hekanta motverka förtroendet till läkaresällskapets föreskrifter. Hvad kan väl hr doktorns mening vara härmed? Dr Liedbeck är, så vidt ins. har sig bekant, den ende bhomöopatiske läkare i hufvyudstaden. Skulle nu hans mening vara, att genom sin utgifna skrift tillintetgöra allmänhetens förtroende till de allopatiska läkarne, och sålunda, i händelse farsoten olyckligtvis skulle hemsöka oss, förskaffa sig ensam all cholerapraktik inom hufvudstaden, så tyckes hr doktorn hysa ett mer än lofligt förtroende till sin egen förmåga. Att så der posit ft uppträda moten korporation, som ibland sig räknar personer af curopeisk ryktbarhet, förekommer, lindrigast sagdt, obetänkt, af en person, som inom vårt land ensam representerar en hos oss och i allmänhet så föga omtyckt ide, som homöopatien; detta tycks hr doktorn sjelf äfven hafva insett, i det han icke genom bokhandeln öfverlemnat sin skrift till allmänheten, utaz endast på enskild väg låter densamma spridas; hvilket icke hindrar, att den ju kan få en ganska talrik publik, isynnerhet nu, sedan allminheten, genom den i Aftonbladet införda artikeln, har blifvit gjord uppmärksam derpå, som troligen också var meningen. Lyckligtvis innehåller hr doktorns skrift åtskilliga uppgifter, som böra vara tillräckliga att hos den tänkande delen af allmänheten tillkännagifva rälta halten af det helas beskaffenhet. Kan det verkligen vara hr doktorns ellvar att vilja påstå, det flåderte är ett gift? Eller hur vill han att man eljest skall förstå hans uppgift, att kamfer är motmedel (antidot) mo! fläder? Antidot betyder motgift och förutsätter altid att det ämne, hvaremot det brukas, skall vara giftigt; men hvem bar väl någonsin hö:t omtalas, att fädertå skall äga några lifsfar.iga verkningar? Vidare tillåter sig ins. fräga, om en, äfven minutligt upprepad luktning på kamferspiritus kan vara tillräcklig att bota choleran, äfven i dess lindrigaste form? Väl har ins. sig bekant, at! kamferspiritus är ett ganska kraftigt medel; men att det är så kraftigt, att man blott behöfver lukta derpå, tager ins. sig, och troligen mänga med honom, den friheten att tvifla på, till trots för hr doktor Liedbecks försäkran, Detta är hvad ins. har velat framställa i anledning af den insända artikeln; hoppande; han för öfrigt, att läkaresällskapet ej skall underlåta att taga till genmäle mot dr Liedbecks skrift, på det att några klentrogne bland allmänheten ej må stadna i den tron, att hans uppgifter ej kunna vederläggas.. Stockholm den 40 Augusti 1848. B. Red. har ej velat neka införandet af denna skrift i Aftonbladet, men kan och anser sig sanningsenligt böra intyga, att den föregående arttkeln, som framkallat detta svar, enligt h ad Red. med säkerhet känner, icke är författad af hr doktor Liedbeck och troligen icke ens varit bekant för honom innan den förekom i Aftonbladet.