— Vi hafve icke förr än i dag varit i tillfälle att begagna en invit, som Postoch Ia rikestidningen gjort oss, att afgifva vårt yttvande öfver en artikel i nämnde blad för ons-! dagen den 2 dennes, och som verkligen är af den betydenhet, att den icke bör förbigås med; tystnad, serdeles i anseende till de allmänna politiska slutsats, som Posttidningen dragit deraf. Artikeln kallas: Frågan om stående härar, bedömd inom den nya Franska Nationalförsamlingen. Den består hufvudsakligen! af en resume utaf en kommitte-berättelse rörande förslaget, att sätta på fåltfot 300 bataljoner nationalgarde, motsvarande ungefär detsamma, som om flera klasser af vår beväring skulle utrustas till aktif tjenstgöring. Hvad Postiidningen egentligen fästat sig vid i kommittgens betänkande, är ett räsonnemang angående frågan om en stående armes nödvändighet i det hela, hvarom kommitteen yttrat, att intet tvifvelo hos någon förståndigt tänkande deröfver kan uppstå; att fördelarna af arbetets fördelning längesedan äro erkända; att hvar och en gör bäst det, bvarmed han uteslutande -sysselsärter sig; aut kriget i våra dagar är en vetenskap och fordrar studier; att om ock sjelfva soldaten kan skyndsamt undervisas, så är det I.kväl icke på samma sätt med officerarne, icke ons med underoflicerarne, hvilkas sysselsättnisg blifvit ett yrke och fordrar en lärotid, omöjlig annorstädes, än vid en regulier arme; att då alla Europas stormakter äga ständigt underhållna och med omsorg ofvade härar, så skulle den, som ville mäta dem med miliser, stridande ensamt och utau stöd af öfvade trupper, äfventyra sin säkerhet och sitt oberoende, 0. s. Vv. Märtill bifogas sedan dels några historiska exempel för att visa, huru erfarenleten skall hafva ådagalagt behofvet af stående trupper, dels framhålles möjligheten att Frankrike kan hotas af en stor koalition, såsom anledning att tillstyrka den föreslagna mobiliseringen särskildt. Detia betänkande har, som man lätt kan finna, varit en välkommen godbit för Posttidniogens redaktion. Då man erinrar sig, menar den, ,att detia betänkande är affattadt vi ea republik, med den mest demokratiska statsform, skrifvet af en kommitte, vald af en representation, som är bygd på enkammar,system, på allmänna val i dess mest tänkbart vutsträckta form, utgången ur af folket uppre: sta barrikadern — — 0. 8. Vv. — -— så måste detta betänkande, åtminstone för Aftonbladet, vara af stor bevisande vigtn. Ywuerligare säger Posttidniagen, att om Aftonbladet pville aftvrycka denna statshandling ifrån den nunga republiken, skulle det derigenom ådagalägga en prisvärd opartiskhet, och derjemte bibringa sina läsare en kännedom om 3iåndpunrkten inom det stora mönsterlandet ef frågan om stående härars nödvändighetr; och slutligen, för att krydda alltsammans med en tjenlig sens moral, tillägger Posttidningen, att farhågan för eo utländsk koalition uppenbarligen endast är en förevändning för de 300 bataljonernas uppsättning, men att hufvudskälet är upprätthållandet af lugnet mot det vannvelliga parti, som blef så mäktigt genom re