liga tider lärer vara mogen för en republikansk
statsform.
X — — —L ——
— Tidningen Tiden för i dag gör en an-
märkning i anledning af den i Aftonbladet för
några dagar sedan förekommande strängt kri-
tliserande recensionen öfver en artikel i Läsning
för bildning och nöje, kallad: huruledes och
huruvida synes Sverge af naturen vara dömdt
all förblifva ett fattigt land?, Tiden anmärker
såsom ett löjligt qviproqvo, af Aftonbladet att
det bundit denna artikel vid hr Palmblads ben
och påstår att den icke är skrifven af honom.
Tvertom skall den vara författad af en ,velen-
,skapsman, som står i främsta ledet af lagstif-
ptarne i geologi, botanik och växtgeografin; med
anledning hvaraf Tiden också naturligt trium-
ferar öfver den blunder som Aftonbladet för-
menas hafva begått.
Vi lemna i sitt värde, huruvida denna upp-
gift af Tiden kan vara blott en fint för att
komma ifrån saken, eller huruvida den grun-
dar sig på verkliga förhållandet. Det kan all-
tid vara godt att slå omkring sig med namn,
när man ej har argumenter. ,Hvis man skrif-
ver dette navn på en steen, så kan man der-
med slå en Tyr ibjeln, säger Holberg, och en
blagstiftare, i vetenskaperna; på köpet en som
står i främsta ledet ...; en man som sedan
frih. Berzelius nu bortgått, säger Tiden, kan-
ske är den bland Sverges lefvande författare
hvars namn af Europas naturforskare mest
siras, (sic!) är minsann icke fyskam att kunna
åberopa.
Så länge intet författarenamn eller signatur
finnes bifogadt den kriticerade artikeln i tid-
skriften Bildning och nöje, måtte i alla fallin-
sändaren hafva haft rätt att hålla sig till tid-
skriftens redaktör hr Palmblad. Hvad sjelfva
de kriticerade orimligheterna i afhandlingen an-
går, så se vi icke att förhållandet dermed för-
ändras, antingen den ene eller andre personen
är författaren. Replikanten i Tiden har också
i det afseendet icke försökt någon vederlägg-
ning af recensionen, och det är väl så mycket
värre om hypotheser, som strida emot sunda
förnuftet eller mot en rimlig språkmening, här-
leda sig från någon, som förr gjort sig känd
såsom utmärkt vetenskapsman, emedan sådant
då endast skulle visa, att denne numera ej kan
hafva alla skrufvarna i behåll. Det har också
funnits mer än en utmärkt man till här i verl-
der, som blifvit barn på nytt på gamla dagar.
— Tiden har i dag äfven en artikel om Frank-
rike, hvari förhållanderna der i landet afmålas
såsom vanligt, i de svartaste färger, I denna
artikel beter det också bland annat, i afseende
på den blifvande konstitutionen: phela författ-
ningsförslaget synes ega föga sympathier. All-
männa valrätten, enkammarsystemet m. fl. vig-
tiga punkter, vinna intet bifall; de strida emot
förhållanderna i Frankrike, och om de anta-
gas, skola de bereda författningen en snar död,
såsom det går med alla skrifna förflattningar.
Att Tiden här uttryckt sina egna önsknin-
gar — deraf hjertat fullt är, deraf talar mun-
nen, — bör icke betviflas; men om författ-
ningsförslaget synes äga föga sympathier, huru
kommer det sig då, att alla tidningar syssel-
sätta sig dermed, och om ,enkammarsystemet
poch allmänna valrätten icke vinna något bi-
fall, hvaraf härleder det sig väl, att 44 by-
råer af de 435 som derom yttrat sig inom na-
tionalförsamlingen gillat det förra och ingen
röst hittills höjt sig mot allmänna valrätten,
oss veterligt, om ej Louis Blancs? Men dylika
menlösbeter som de, hvilka förekomma i den
nu påpekade artikeln, kostar det Tiden ingen-
ting att uppduka alla dagar efter förefallande
behof.
— sj