liga tider lärer vara mogen för en republikansk statsform. X — — —L —— — Tidningen Tiden för i dag gör en anmärkning i anledning af den i Aftonbladet för några dagar sedan förekommande strängt kritliserande recensionen öfver en artikel i Läsning för bildning och nöje, kallad: huruledes och huruvida synes Sverge af naturen vara dömdt all förblifva ett fattigt land?, Tiden anmärker såsom ett löjligt qviproqvo, af Aftonbladet att det bundit denna artikel vid hr Palmblads ben och påstår att den icke är skrifven af honom. Tvertom skall den vara författad af en ,velen,skapsman, som står i främsta ledet af lagstifptarne i geologi, botanik och växtgeografin; med anledning hvaraf Tiden också naturligt triumferar öfver den blunder som Aftonbladet förmenas hafva begått. Vi lemna i sitt värde, huruvida denna uppgift af Tiden kan vara blott en fint för att komma ifrån saken, eller huruvida den grundar sig på verkliga förhållandet. Det kan alltid vara godt att slå omkring sig med namn, när man ej har argumenter. ,Hvis man skrifver dette navn på en steen, så kan man dermed slå en Tyr ibjeln, säger Holberg, och en blagstiftare, i vetenskaperna; på köpet en som står i främsta ledet ...; en man som sedan frih. Berzelius nu bortgått, säger Tiden, kanske är den bland Sverges lefvande författare hvars namn af Europas naturforskare mest siras, (sic!) är minsann icke fyskam att kunna åberopa. Så länge intet författarenamn eller signatur finnes bifogadt den kriticerade artikeln i tidskriften Bildning och nöje, måtte i alla fallinsändaren hafva haft rätt att hålla sig till tidskriftens redaktör hr Palmblad. Hvad sjelfva de kriticerade orimligheterna i afhandlingen angår, så se vi icke att förhållandet dermed förändras, antingen den ene eller andre personen är författaren. Replikanten i Tiden har också i det afseendet icke försökt någon vederläggning af recensionen, och det är väl så mycket värre om hypotheser, som strida emot sunda förnuftet eller mot en rimlig språkmening, härleda sig från någon, som förr gjort sig känd såsom utmärkt vetenskapsman, emedan sådant då endast skulle visa, att denne numera ej kan hafva alla skrufvarna i behåll. Det har också funnits mer än en utmärkt man till här i verlder, som blifvit barn på nytt på gamla dagar. — Tiden har i dag äfven en artikel om Frankrike, hvari förhållanderna der i landet afmålas såsom vanligt, i de svartaste färger, I denna artikel beter det också bland annat, i afseende på den blifvande konstitutionen: phela författningsförslaget synes ega föga sympathier. Allmänna valrätten, enkammarsystemet m. fl. vigtiga punkter, vinna intet bifall; de strida emot förhållanderna i Frankrike, och om de antagas, skola de bereda författningen en snar död, såsom det går med alla skrifna förflattningar. Att Tiden här uttryckt sina egna önskningar — deraf hjertat fullt är, deraf talar munnen, — bör icke betviflas; men om författningsförslaget synes äga föga sympathier, huru kommer det sig då, att alla tidningar sysselsätta sig dermed, och om ,enkammarsystemet poch allmänna valrätten icke vinna något bifall, hvaraf härleder det sig väl, att 44 byråer af de 435 som derom yttrat sig inom nationalförsamlingen gillat det förra och ingen röst hittills höjt sig mot allmänna valrätten, oss veterligt, om ej Louis Blancs? Men dylika menlösbeter som de, hvilka förekomma i den nu påpekade artikeln, kostar det Tiden ingenting att uppduka alla dagar efter förefallande behof. — sj