Article Image
icer manga fOp, att Udet SKUNEC valdivia INC da
rens rättigheter. — En tidning säger, vid re-
ererandet af denna diskussion: Proudhon, som
hade framställt sig såsom en socialismens Ti-
an, uppräknande med sjelfbehag och nästan
med högmod, de klandrande uttryck, som re-
erenten af hans motion hade yttrat derom,
behandlade dem såsom kalomnier; men för-
samlingen återskickade dem till honom så-
som sanningar; och han, som hade framställt
sig såsom förtalad, fick sjelf stå såsom en be-
ackare af februari-revolutionen.
I nationalförsamlingens möte den 34 Juli
då hr Mauguin skulle interpellera utrikesmi-
nistern angående regeringens yttre politik, fö-
rekom honom hr Bastide, med framställningen
om faran af att inleda dylika offentliga diskus-
sioner under så betänkliga ställningar som de
närvarande. Hr Mauguin ville dock ej afstå,
men lofvade att ytra sig med all försigtighet.
Det egentliga ban bade att säga, var att Frank-
rike icke var uppriktigt i sina förhållanden till
utländska makter och hade en dubbel politik.
General Cavaignac uppmanade honom tre gån-
ser alt säga hvad han dermed menade; men
br Mauguin kunde ej framkomma med några
andra graverande facta, än att regeringen hade
haft ett sändebud i Neapel, som upphetsat
folket der mot sin regering.
Då det upplystes, att så ej var, utan att
sändebudet blott sökt att vinna skadestånd för
de förluster franska undersåter lidit under oro-
ligheterna derstädes, hvilket han ock lyckats
genomföra, samt att sändebudet sedan sjelf
begärt sitt endtledigande, men icke Neapels re-
ering anhållit derom, så hade han icke vi-
dare bevis att framdraga, och han fick nöja
sig med hrr Cavaignacs och Bastides allvarliga
tillrättavisningar. Så ändades det värf hr Mau-
guin åtagit sig vid ett möte i klubben vid Rue
Poitiers, hvarom en engelsk tidning berättar:
,Föremålet för diskussionen var Frankrikes när-
varande inre tillstånd och dess förhållanden till
främmande stater, innefattande tillika en gransk-
ning af den nuvarande och de afgångna styrelserna
sedan Februarirevolutionen. Debatten öppnades
af Leon Faucher, som i ett långt tal utvecklade
sina åsigter härom, under de närvarandes ofta upp-
repade bifall. Han sade, att den lyckliga framgän-
gen den 45 Maj och anarkisternas nederlag vid det
tillfället, hade blifvit betaget all sin verkan genom
verkställande kommittiens medbrottslighet. Att re-
dan åtskilligt antydde, att samma bana skulle slut-
ligen följas, i afseende på den sista insurrektionen.
Det vore väl sannt, att insurgenterna voro i stort
antal arresterade; men svårigheter uppställdes och
öfverdrefvos, och ett rop på mildhet och amnesti
bade redan höjt sig. samt blifvit bemligt framkal-
ladt af styrelsen. Den nya verkställande makten
var i verkligheten ingenting annat än en handt-
langare åt den sista verkställande kommitteen;
alla utnämningar och val, som blifvit gjorda under
general Cavaignacs inflytande, hade varit dikterade af
den kommitteens ledamöter. Marie och Marrast,
som efterföljt hvarandra såsom presidenter i natio-
nalförsamlingeno , och polisprefekten Ducoux, ärol
bevis derpå. Den verkliga polisprefekten är ännu
Caussidiere, ifrån hvilken Ducoux tager alla sina
ingifvelser. Lamartine styr de utrikes ärenderna
under Bastides namn, och Ledru Rollin styr La-
martine. Den öppet uttalade afsigten att låta de
tillfångatagna insurgenterna undkomma ostraffade,
var en kränkning af den offentliga rättvisan och en
förolämpning mot alla vänner af ordningen. Samma
anda visade sig i pressens behandling. Anarkister-
nas dagblad, la Reforme och la Democratie pa-
cifiquen, fortforo med sina dagliga smädelser mot
alla den lagliga ordningens principer, under det
att de aktningsvärda bladen !a Presse, och VPÅSs-
semblee Nationale undertrycktes. Om man be-
traktar ställningen i departementerna, finner man
Ledru Rollins förderfliga styrelseprinciper fortfa-
rande följas, alldeles som då han sjelf var inrikes-
minister. Hans utsände utbreda ännu samma gift
öfverallt i landet. I finanserna visar sig samma
syftning; afgifterna på arf och inteckningar, efter;
principen af progressiv beräkning, och den deraf
följande förstöring af förmögenheten, bibehålles
ännu. Det antages, att progressivafgiften är general
Cavaignacs rådande id. Frankrikes relationer med!
främmande stater hafva blifvit bragta i en lika o-
lycklig ställning genom provisoriska regeringens!
trolösa politik, som genom verkställande kommit-
teens — en politik, som icke blifvit öfvergifven af
nuvarande regering, hvilkens utländska departe-
ment hemligt styres af Lamartine och Ledru Rollin.
Carl Alberts intervention i Lombardiet hade bordt
blifva en lycklig omständighet för Frankrike, be-
friande det ifrån en nödvändighet, som skulle ådragit
stora svårigheter och invecklingar med andra sta-
ter, men detta har blifvit illfundigt förvrängt af
provisoriska regeriogen och hennes efterföljare. I
stället att bjelpa Carl Albert, och gifva honom mo-
raliskt stöd, har man kastat honom svårigheter i
vägen. Lejda biträden hafva blifvit utsända, för
att sprida den republikanska andan i Lombardiet
och de öfriga italienska staterna. TI stället att söka
grundlägga norra Italiens sjelfständighet, hafva La-
martines och Ledru Rollins agenter sökt att bilda
en italiensk republik. Frankrikes ständiga politi-
ska intressen hafva blifvit uppoffrade åt personlig-
het och partianda. Carl Alberts ställning blifver
nu vådlig; han blifver troligen tillbakadrifven till
Piemonts gränsor, och Frankrike måste då taga
del i striden; icke blott krig med Österrike, utan
med hela Tyskland och kanske med Ryssland och
England blifver, deraf en följd. Leon Faucher fö-
reslog slutligen, att antiogen genom en adress ut-
trycka mötets tänkesätt för general Cavaignac, el-
ler ock att göra interpellationer till ministrarne i
församlingen. Flera talare, Vivien, Mauguin, Du-
vergier dHauranne m. fl. gillade hans äsigter, men
trodde, att ej för det närvarande man borde göra
--— AV mm CA -—-— MV —-— —
a TA
något systematiskt motstånd till regeringen, och
mötet uppskjöt diskussionen till en annan gång;
men Mauguin skulle väcka frågan om italienska
angelägenheterna i nationalförsamlingen.
Fonderna visade sig vid postens afgång un-
gelär i samma skick som förra gången, sna
rare något i fallande, hvilket allt tillskrifves det
nya lånet.
STORBRITANNIEN.
En konflikt har den 28: Juli ägt rum emel-
lan polisen i Irland och de upproriske, under
Smith OBrien, hvarvid en at hufvudmännen
för det demokratiska. partiet, Dillon, blifvit dö-
dad, jemte tvenne andra personer. Några ha-
Thumbnail