Köpenhamn d. 5 Augusti. Man känner nu
här nationalförsamlingens i Frankfurt krigiska
beslut (se Tyskland), och väntar i anledning
deraf, att de andra europeiska makterna skola
taga ett bestämdt parti i den blifvande striden.
I Faaborg har krigsministern Tsherning blif-
vit på ett utmärkt sätt emoltagen af folket.
Deremot synes ministern för kolonialärenderna,
Bluhme, icke vara väl ansedd. Fedrelandet,
yttrar, med temligen oförställda ord, sitt miss-
nöje öfver att ingen förändring skett i styrel-
sen af danska vestindiska kolonierna, och att
hr von Scholten bibehålles. I danska ostindi-
ska besittningarne står ej heller väl till. In-
nevånarne på ön Car, en af Nicobariska öarna,
hafva der planterat engelsk flagga och vilja
ställa sig under engelskt skydd.
Danska krigsskeppet Valkyrienv, skulle från
Madrid gå till Nicobarerne, och sedan åter-
vända hem.
Köpenhamn d. 7 Aug. Sedan man på sam-
ma dag här emottagit underrättelsen, att ty-ls
ska riksföreståndaren redan eftergifvit för Preus-
sens bestämda: samtycke till vapenhvilan, och
detta tycktes bekräftadt af Wrangels tillbaka-
marsch till Apenrade och Kroghs till Heder-
sted, samt några timmar derefter tyska natio-
nalförsamlingens förhandlingar med ministrar-
ne Schmerliogs och Peukers hotande tal, hade
detta väckt stor förvåning. Man frågar sig
hvad nu häraf skall blifva, och om Konung
Oscar och lord Palmerston ännu skola tro på
fred, under det att tyska härarne vältra sig
emot Danmarks gränsor? Imedlertid afvagtas
ännu med förtröstan, hvad vår regering och
dess allierade ämna företaga; och man hoppas
att söndringen inom Tyskland äfven skall
komma oss till bjelp. Det är bekant, att
holländska trupper besatt Limburg, så att Tysk-
lands eröfringslust åt det bållet torde råka
på binder; och hvad Österrike angår, synas
dess trupper behöfvas åt andra håll än nor-
den. Preussens biträde torde ej heller blifva
att vidare påräkna för förbundets eröfnings- I
Planer. ö
Till sjöministern hade rapport ankommit.!p
att krigsbriggen St. Thomas, med sina bevä-lle
rade båtar, d. 3 och 4 Aug., tagit två preus-v
siska, till Stralsund hörande fartyg, en skonert 4
och en slup. Fartygen bade med ångfartyget 2
Waldemar) redan anländt till Köpenhamn. la
En jagt bade blifvit tagen, som skulle in-ls
smuggla smör till insurgenterna i Slesvig. :
SPANIEN GC
Såsom ersättning för det drottningen ickelii
fått en arfvinge väntade man dagligen enke-lu
drottningens nedkomst med ett tionde barn åtir
Munoz. ti
Generalkaptenen i Navarra, Lambier, hade rap- N
porterat, att carlistiska rörelserna derstädes blif..
vit fullkomligt undertryckta.
FRÅNERIKE.
Det intressantaste, som förekommer ifrån
Paris är en utomordentligt liflig och dramatisk
session i nationalförsamlingen, i anledning al
det förut omnämnda förslaget af Proudhon,
Denne person, som tillhör den sociala skolan,
och drifver sina läror så långt, att ban förkla-
rar -eganderätten för en stöld, samt vill tillin-
tetgöra familjen, hade, såsom vi förut omnämnt
ingifvit ett förslag, att lagstiftande makten skulle
befalla alla byrors och räntors nedsättande med
en tredjedel: hälften af denda nedsättning, el-
ler en sjettedel skulle gå till staten, som efter
motionärens mening derigenom skulle få en
tillräcklig ersättning för alla utskylder, samt
dessutom fonder till industriens upphjelpande,
emedan denna besparing räknades till. 4,500
millioner, och den öfriga sjettedelen skulle ef-
terskänkas hyresmännen och gäldenärerna.
Finansulskottet dit denna motion remittera-
des, uppdrog åt hr Thiers att uppsätta svaret
på densamma, och detta betänkande, som blet
emottaget med allmänt bifall, uttryckte, under
respekterande af yttranderätten och motions-
friheten, likväl det strängaste ogillande af mo-
tionens innehåll. Hr Thiers har dessutom der-
uti genom en intressant kalkyl visat, att man
genom verkställighet af Proudhons förslag icke
skulle kunna erhålla åt staten mer än 320
millioner i stället för de beräknade 4,500. Här
måste det förefalla nästan otroligt, att så MyCc-
ket besvär skall behböfva i Frankrike påkostas
på veaerläggningen af sådana satser, som de
ifrågavarande. Hr Thiers har äfven yttrat sig
öfver denna serskilda del af frågan, och visar
att, i så upprörda tider, som den närvaran-
de, det icke går an att söka undertrycka några
ideer, huru orimliga de än må vara. Man måste
ingå deri och söka verka på öfvertygelsan till
deras vederläggande. För att gifva ett begrepp
om karakteren af det ogillande, som uttrycktes
öfver motionen, bör härvid nämnas, att sedanl
hr Thiers sagt, att man måste respektera filo-
sofers och tänkarens rätt, att i sin studerkam-
mare kunna få sätt: hvad som helst i fråga,
och att i vetenskapliga skrifter publicera sinal
tarkar, tillägger han följande:
)Men när vissa hufvåden, trädande utom ringen
af sina ensliga och sorgbundna spekulationer, våga,
att under perioder af medborgerligt krig såsom nu
hos oss, då de falska idterna sätta brottsliga ar-
mar i rörelse, begagna sina egna villfarelser såsom
ett retemedel för att bringa en missledd massa i
jäsning, så blir det, äfven under respekterande af
friheten hos dem, som deraf så illa begagna sig, en
pligt att stämpla det bedröfliga bruket deraf med
hela klandret af den allmänna fördömelsen.
När ou frågan förekom hos nationalförsam-
lingen och motionären Proudhon tog til or-
det, samt dervid med ctt stort kurage försva-
rade sina satser, gaf della anledning till en
mm I MMM SN An en RR Ar - MN OA DE AR DN - AA RR SR DD DD AG MD