n en ny och fillökad ständig rotering icke väckt! a. varken af enskild motionär eller af Kongl, M:t: c en var säledes ej föremål, hvarken fö: pröfning9P ler beslut; dels förekommer ytrardet om dennajstå ya ständiga rotering endast säsom motiv uti en vivelse, som athandlar ett helt annat ämne eller! ej ga om extra rotejemkningen och dels hade Stänna afslagit Utskottets förstag om fra sejo dens). delning till ständigt knettehäll. är Imedi-rtid utfärdade Regeringen år 4825 befall-sv: ing till vede:rböraude att sammankalla roterings-).k omiwmissioner i alla län, för alt upprätta längder p, ke blott öfver extra roterade hemman, uian älen öfver sådane, som, enligt kommit terades om-! öme, bo de vara underkastade ordivarie rote: ing, far Rotceringskommissionernes åtgärder att tili slän-lig ig rotcring indela förut orowerad jord, verkadelve väl ett allmänt missnöje, hvilket gaf avledning! qe ill en mängd motioner vid 1828—30 ärens siksag om rättelse. hvaraf resuitatei bler en underd. kri:vels: från Rikets Stånder af den 28 Oktoberfö 829, bvari Rikets Ständer i afseende ä den ordi-lhig arie roieringsckyidizhet, som komimitterade före-lst ogit att utgöras af de hemman och lägenheter.l, ivilhka förmentes eniigt sin natur böra draga en lik tunga, anhöllo: att, då emot 73 och 80 S R.P! ?. en sådan flillökning i ordinarie knektebållet icke de unde till någon vereställighet befordras, innanluj Rlikets Ständ r derom besiutat, den af kommitte-lpi ade före-lagna tillökningen i ordinarie knektehäl-p. et, genom en del kronoskatte samt :rä!s hemmans : ch lägenheters äläggande af.ttourdinarie roterings-90 vesvär, derifrån de dittills varit befriade, såsom be lott innefattande den förberedande ätgärd, som af Rikets är 4823 församlade Ständer varit åsyltad,!m icke måtte til någon slags verkställighet befordras; nnan Rikets Ständer efter emvitagandet af Kovgl. Maj:ts nåd. proposition fätt tillfälle att sig derom utläta, mes oen beslutande rät, som vore Rik:tsm Ständer genom omförmålde i R.F. förbehållen ic och försakradp. Hvar och en, som med uppmärksamhet läser! Ienua skitfvelse, finner deraf, utan att han beh ver till yttermera visso granska Utskotteis betän-; kande i ämnet och debaiw-ine deröfver, att Rikets ia Stander derigenom tillintetgjort all menlig inveria san af der möjliga misstag i uttryck, som vid fö-. egåevde riksjag egt rum, då Rikets Svävder för-, yehallit sig sin i g undlagarne förvarade rätt, av nnan någon verkstaliigket kunde ega rum, få pröfli va saken, hvaraf helt tydtgt foljer, att innan näbe sot formligt b slut om sädan verkstsllighet af bäva talsmakterna var fattadi, någ a vidare ätgärder i dera afseende icke kunde lagigen viutagas. Re( seringen tillvägagick också i uenna fråga med en vanska berömvärd försigtighet, samt temnade sedermera Risets Ständer via påföljde riasdag, un-! ae den 48 Januari 1834, biand annat det svar: att då med daf Kongl. Maj:t förordnade åtgärder endast afsågs är-ndets ordentiiga beredning,! innan detssmma till Rikets Ständer öfverlem-:ades, någon verkställighet af den föreslagna tullökningen ännu icke kunnut intröffa, och da ivgen verkstäl lighet af kommitterades lörslag egt rum, vo:e icke si heller pågon sädan, säsom Stände:na anbällit, att s! uterkalla; förklarande Kong. Maj:t uttryckligen, j, dels au slik verbstälighet vore beroende at Ko. nu: gs och Srändernas gemensamma besiutn, dels. att någon kostnad eller forlust ickkundsjora-2 egare tillskyndas genom d-n anstalt (af oroteradejlv Lemmansens indewrg till rotecing) Kongl Maj:t a vidtagit.n la Hvad särskildt betråffar utsocknefrälset i Halland och däess rotering, så förekomwer härvid, att (xtra rotejemknings kommiteerva ar 1826 icke an sågO dessa hemmen vara enligt forfattnivgarne unå gerkastiade ständig roteriovg. Detta blef dock, pålg bemsällan af sjöförvaltnivgen vch kaommerkoliegi-s um, är 1833 af K. Moöj:t underkändt, emedan utsocknefrälset i Haliand, hvarken vore undantaget visnd de fralsebemiman i öfriga delär at riset, som Y i 1683 års riksdagsbeslut forklaradet skyloige au I deltaga i knektehållet, ej eller genom 4723 ärs t r d S 1 4 j le adliga privilegier från rote:ing befriade, hvarföre dessa hemman, med förment stöd af rikets stänaers oivan cit:rade såkallade beslut af 1823, ansågos böra i den ordinarie roieringen goltoga. od anlecning häraf indelade kommissionen nämnde hemman till ordinarie roierivg, hvaremot hemmansegarne protesterade, och besvarade sig hos K. M., svm liaVål genom resoluti.n den 24 Out. 1837 opillade deras besvär och befail!s kommissiosen all fortsatta sitt arbete efter de är 1833 af K. M. gifna töreskrifter, bvareiter kommuterade år! 1838 til K. M. iokommo med ett serskildt rote-it ringsverk lör Hallands utsockne frälsehemman, In ilaet dock icke vid 1T840—4841 årens riksdag, Iblef tll rikets stander öfverlemnadt. Vid sistnämnde års riksdag underställdes frågan!!! om ae utsockne frälsehemmanens roteringsskylsig-! bet, i följd af enskild motion, rikets stänaers pröf-!: uteg, hyarvid rikets sänder, uti underdånig skrif-! velss sid samma riksdag af den 43 Febr. 1844, il afseende på de halländska utsockne fiälseh-mmnapen, meddelade K. M. det yttrande, all Tikels iständer ansågo dessa, eniigt de mest ojäfaktiga bevis, vara frikallade från skyldigheten att ut-. göra ordinarie rotering, eller deremot svarande, ufgift. irogan om halländska utsocknefrälsets rotedag :örekom åbyo hos regeringen i febr. manad år!! 4844, då jewvål rikets ständers sistnämnde underd. suriive!se animalies, men EK. M. kunde dervid icke medgilva någon fösandring i hved EK. M. under d. 9 Nov. 4853 och den 23 Oät. 4857, I afseende på utsockne tralsebeminanens i Haliend skylsighet att deltega i oruinvarie rotering förorinadt; dock vosel. IK. M. pad aut berörde läns roteri gsverk till rikets stäncers antagande för deras del ötverlemva hvarvid K. M. för Hoaltands utsockne frälse! I.ide föreslå nägon lindring. I Eit sådant öfverlemnande har vid dennariksdag: lest rum. med förslag, att utsockne-frålsehemmanen. må beäggas me ordiosrio roterivg af en båtsman Ipå fyra hemman, med rättighet till ständig vakans emot ?, af det belopp hvartill vaksnsofgilten för en båtsmansrote i lanet uppginge, hvarvid K. M. tikvel yuret att om rikets ständer for sin del fuune de ifrågavarande utsockne frälsebemomanen icke vara pliguge ätt vidksnnas ständig rotering,. det I ideraf 10 jie. alt all frågu om hemmanens så beskaffade rotering kommn.e att förfalla, och dem i tartel på Gras extra rotering, då jemval borde komma under öfvervägande, hurutida de förut vanliga wskrifcingspennisgarne suuile under fredstid, gå effeksiv rote.ing icke utgjordes, för her Iuen erloggas; varande, såsom viiingressen reiererat, de tvenne sednare slteraativerna af statsoch ekoInomi-utskotten tillstyrkta och ef bondeståndet bifallna . A-MAGICA. . I Tiden) har i dag gläntat en smula på sn Icamera-obscura och deruti insläppt en glimmt laf hvad den sjelf kallar: en djup sanning, som svänger sil bloss för det yrvakna menKN Xr