ALVIN i vVIU MUM VU 0vEIPEr MV MO q
riksdagar, väl af Rikets Ständer bemärktes men SI
ej nog kraftigt framhölls, samt vid 1840—41 14,
årens riksdag hkaså blifvit förbisedd., i.
I Afionbladet har redan denna sak, såväl år
4841 som 1845 utgjort föremal för utsedandeln
artiklar; men hvad den nu ifrågavarande ro-K
teringsskyldigheten för utsockenirälse i Halland vy,
angår, har Aftonposten i måndags en ganska d
upplys.nde artikel, hvarutur vi anse oss böra
meddela den del, som omfattar den egentliga d
rättsprneipen, och på ett öfvertygande sätt ;
besvarar frågan: c
Huruvida efter antagande af 1809 års Rege-!s
ringsform något beslut, i enlighet med 73 och 80 4
Sg Regeringsformen, är vorder af Konung och n
Ständer sammanstämmande fattadt, i följd hvaraf s
utsockne-frälsehemmanen i Halland kunna anses h
lagligen skyldige att stå i den ständiga roterin-s
gen? I
Den är af följande lydelse: k
Vid 18140 års riksdag fattade Rikets Ständer det I
beslut, att all inom rikets gränser varavde orotcrad r
jord af hvad namn och beskaffenhet cen vara I
månde (med undantag endast a: militie-bostallen) co
skulle extra roteras, d. v. s. ega skyldignet att, så b
snart riset med krig hotades eller oroades, upp-l
sätta och bekläda emot jorden svarande försvars- I
manskap, dock att denna extra rotering ss-ull: vid i
krigets slut alldeles upphöra Och förbehöllo sig i
Rikets Ständer, att sedan Regeringen, efter af Ri- I
kets Ständer jemväl föreslagna grunder provisionelt i
reglerat denna extra rotering, tå, enhgt 80 S Re-
geringsformen, deröfver besluta. dc
I anledning häraf låt Regeringen de. 5 Februari;
2811 utså dess instruktion för de kvmite:ade, som
borde fö-rätta ifrågavarande rotering; och före- yx
skrifver denna, bland anvat, att alla inom, hvarje 4
ort befintiiga oroterade h-mmau, uten aseerde på s
deras ratur och beskaffenhet, skulte med extra ro- t
tering beläggas, med undantag endast at militie- :
bostäliva. rusthållsstamhemman och nybyggen, som k
ännu evde frihetsör qvar. i
I sammashang härmed lät regeringen, genom a
landsboiuviogarne, tillfråga de extra oteringsskyl-
dige, hu. uvida d2 icke, med fö mivskning af :;:del -
i roterivgsskyldigheten, ville utbyta den extra ro-C
teringss-yluigheten mot ständig; men densa fram-
ställning möttes med afslag öfver he a riket, utom g
ien del af Skåne, der på detta sätt södra och 4
norra skånska infanteri-egementena bildades, men q
der protestanterna (hvaribland flera egare af ut-
sockne frälsehemman) ännu i denna stund utzöra t
extra rocering. utan att hittilis ifrågasatt varit att i
anse dem enligt författning arne, förpligtade vill 4
ständig rotering.
På grund af ovanberörde rikets Ständers beslut
blefvo ock utsockneh mmanen i Halland med extra I
roteriny belagde, i anledning hvaraf Rikets Stan-
der, gesvm ett beslut vid 1842 å:s :iksdag, hvilkev
af Konungen den 13 Maj 1813 godkandes, befriade:
nämnde hewman från de så katlave utskiifnings-!
penningarne. I
Kl.g. må! öfver extra roteringskommitteernas för-
farazde och ojemnheien af deras bessattning hade!
imed:estid blifvit anmälde redan vid 1842 ärs 1iiks-
dag, i sniedning hvaraf Rikets Ständer bos Kongl
Maj:t enhöllo, att den verkställda ext a roteringen
måtie varda änyo öfversedd och jemksd.
Klagomälen fortsattes imedlertid äfven vid 4815
ärs riksiag, synnesligast i avseende deruill att öf-
verenskommelser skett om erläggande af rotevakans-
afgift i stället för presterande af manskap. Detta!
föraniedde ctn Rikets Ständers skrifvelse af den 8
Augusti samma år, deruti Rikets Stander bland!
annat yttra, att med deras afsigt vid extra rote-
ringens åtagande instämmer, att densamma skall
allenast under krig utgöras och då borde i man-
skap utgå. hvarföre Rikets Ständer önskade, att se-
dan riket nu vunnit fred, den med vissa extra ro-
toringsskyldige kontraherade rotevakans-afgilten
måät:e upphöra.
Denna Rikets Ständers skrifvelse remitterades!
4816 till krigs- och kammearkollegierna. Kollegierna
afgåfvo i December 1819 sitt underdäniga yttrande!
i fråga om grunderna för xtra roteringen, i hyil-
ken fråga kullegierna väl voro i så måtto af skilj-
aktig menivg, alt krigskollegium ansåg ruterings-
bördan böra bestämmas efter den bebällna inkom-
sien af jordeger domen, och kammarkollegium elter
jordens bevillningsvärde; men i intetdera af dessa
utlåtanden finces med ett enda ord omnaämndt, att
någon del af den orot-rade, eller till extra rote. ing
sky:diga, jorden skulle för framtiden vara underka-
stad ordinarie eler ständig rotering.
Att detta icke heller var Regeringens mening,
äfven hvad utsocknefhälset i Halland och Skåne
angår, bevises uppenbarligen deraf; att Regeringen
under den 45 Maj 1824 anbefallde landshöfdiugar-
ne i namnde provicser att höra egaroe till de med:
extra rotesing belagde hemmanen, huruvids, i hän-.
delse Regeringen blefve nödsakad uppbåda extra.
roteringen, ro:ehållarne skulle vara beredsillige, ati
i stället för ca fult beslädd karl aftemna häst. Vid
de sammanträden, som derom höllos i Halland, in-
gingo ar 499 extra rotar, 363 uppå propositionen,
i följd hvaraf Regeringen år 1822 anbefallde lands-
höfdingarne att med dessa rotehålla:e upprätta be-
höriga kontrakt, hvilka ännu gälla för en större
del- af de utsockne frälsehemmanen i Halland och
Skåne (i hvilken sistnämnde provins dylika kon-
trakt afslutades ännu 1832, euligt Kongl. M:ls bref
af den 24 Mars samma är).
Imedlertid och i anseende till kammar- och krigs-
kollegiernas olika tankar om grunderna för den
af Rikets Ständer vid 4845 års riksdag beslutade
jemkning i den extra roleringen, öfverlemnade
Kongl. Maj:t medelst skrifvelse af den 20 Mars
4823, till de samma år församlade Ständerna alla
handlingar i målet, med begäran om Ständernas
utlåtande, innan K. M. deruti fattade sitt nädiga
beslut.
Denra kongl. skrifvelse remitterade Rikets Stän-
der till Ekonomiutskottet, som, efter en lång och
vidlyftig historik i målet, hviiken dock ej handiar
om något annat, än om den extra roteringen,
slutligen yttrar sig sålunda: .
pSedan utskottet öfvervägt, att, enligt äldre
stadgar och förfatiningar, all jord afkronoskalte
och frälsenatur bör vara underkastad ständig :o-
terivg, har utskottet trott sig finna, att, bland un-
dantagen från extra rotering, all så beskaffad jord
borde innefattas,, hvarföre utskottet föreslår, ati
ell sådan oroterad jord måtte underkastas slän-
dig nekte- och bålsmanshåll emot vacansafgift.
Duns srnottets betänkande JE 436 blef af
tenne ri. sånd återremitteradt, med ogillande
dera, att uskottet förklarat den oroterade frälse-
ech kronoskattejorden, en!igt äldre författningar
vs a anderkasted ordinarie knektebåll.
i silt förnyade utlåtande J4 188 frångick ut-
st set också sitt ofyanberörde förslag om den oro-
terade frälse- öch kronoskattejordens ordinarie ro-
tering, men ansåg den likväl böra från exira ro.
terinoen uteslutas. emeden denna borde drabba en: