ALVIN i vVIU MUM VU 0vEIPEr MV MO q riksdagar, väl af Rikets Ständer bemärktes men SI ej nog kraftigt framhölls, samt vid 1840—41 14, årens riksdag hkaså blifvit förbisedd., i. I Afionbladet har redan denna sak, såväl år 4841 som 1845 utgjort föremal för utsedandeln artiklar; men hvad den nu ifrågavarande ro-K teringsskyldigheten för utsockenirälse i Halland vy, angår, har Aftonposten i måndags en ganska d upplys.nde artikel, hvarutur vi anse oss böra meddela den del, som omfattar den egentliga d rättsprneipen, och på ett öfvertygande sätt ; besvarar frågan: c Huruvida efter antagande af 1809 års Rege-!s ringsform något beslut, i enlighet med 73 och 80 4 Sg Regeringsformen, är vorder af Konung och n Ständer sammanstämmande fattadt, i följd hvaraf s utsockne-frälsehemmanen i Halland kunna anses h lagligen skyldige att stå i den ständiga roterin-s gen? I Den är af följande lydelse: k Vid 18140 års riksdag fattade Rikets Ständer det I beslut, att all inom rikets gränser varavde orotcrad r jord af hvad namn och beskaffenhet cen vara I månde (med undantag endast a: militie-bostallen) co skulle extra roteras, d. v. s. ega skyldignet att, så b snart riset med krig hotades eller oroades, upp-l sätta och bekläda emot jorden svarande försvarsI manskap, dock att denna extra rotering ss-ull: vid i krigets slut alldeles upphöra Och förbehöllo sig i Rikets Ständer, att sedan Regeringen, efter af RiI kets Ständer jemväl föreslagna grunder provisionelt i reglerat denna extra rotering, tå, enhgt 80 S Regeringsformen, deröfver besluta. dc I anledning häraf låt Regeringen de. 5 Februari; 2811 utså dess instruktion för de kvmite:ade, som borde fö-rätta ifrågavarande rotering; och föreyx skrifver denna, bland anvat, att alla inom, hvarje 4 ort befintiiga oroterade h-mmau, uten aseerde på s deras ratur och beskaffenhet, skulte med extra rot tering beläggas, med undantag endast at militie: bostäliva. rusthållsstamhemman och nybyggen, som k ännu evde frihetsör qvar. i I sammashang härmed lät regeringen, genom a landsboiuviogarne, tillfråga de extra oteringsskyldige, hu. uvida d2 icke, med fö mivskning af :;:del i roterivgsskyldigheten, ville utbyta den extra ro-C teringss-yluigheten mot ständig; men densa framställning möttes med afslag öfver he a riket, utom g ien del af Skåne, der på detta sätt södra och 4 norra skånska infanteri-egementena bildades, men q der protestanterna (hvaribland flera egare af utsockne frälsehemman) ännu i denna stund utzöra t extra rocering. utan att hittilis ifrågasatt varit att i anse dem enligt författning arne, förpligtade vill 4 ständig rotering. På grund af ovanberörde rikets Ständers beslut blefvo ock utsockneh mmanen i Halland med extra I roteriny belagde, i anledning hvaraf Rikets Stander, gesvm ett beslut vid 1842 å:s :iksdag, hvilkev af Konungen den 13 Maj 1813 godkandes, befriade: nämnde hewman från de så katlave utskiifnings-! penningarne. I Kl.g. må! öfver extra roteringskommitteernas förfarazde och ojemnheien af deras bessattning hade! imed:estid blifvit anmälde redan vid 1842 ärs 1iiksdag, i sniedning hvaraf Rikets Ständer bos Kongl Maj:t enhöllo, att den verkställda ext a roteringen måtie varda änyo öfversedd och jemksd. Klagomälen fortsattes imedlertid äfven vid 4815 ärs riksiag, synnesligast i avseende deruill att öfverenskommelser skett om erläggande af rotevakansafgift i stället för presterande af manskap. Detta! föraniedde ctn Rikets Ständers skrifvelse af den 8 Augusti samma år, deruti Rikets Stander bland! annat yttra, att med deras afsigt vid extra roteringens åtagande instämmer, att densamma skall allenast under krig utgöras och då borde i manskap utgå. hvarföre Rikets Ständer önskade, att sedan riket nu vunnit fred, den med vissa extra rotoringsskyldige kontraherade rotevakans-afgilten måät:e upphöra. Denna Rikets Ständers skrifvelse remitterades! 4816 till krigsoch kammearkollegierna. Kollegierna afgåfvo i December 1819 sitt underdäniga yttrande! i fråga om grunderna för xtra roteringen, i hyilken fråga kullegierna väl voro i så måtto af skiljaktig menivg, alt krigskollegium ansåg ruteringsbördan böra bestämmas efter den bebällna inkomsien af jordeger domen, och kammarkollegium elter jordens bevillningsvärde; men i intetdera af dessa utlåtanden finces med ett enda ord omnaämndt, att någon del af den orot-rade, eller till extra rote. ing sky:diga, jorden skulle för framtiden vara underkastad ordinarie eler ständig rotering. Att detta icke heller var Regeringens mening, äfven hvad utsocknefhälset i Halland och Skåne angår, bevises uppenbarligen deraf; att Regeringen under den 45 Maj 1824 anbefallde landshöfdiugarne i namnde provicser att höra egaroe till de med: extra rotesing belagde hemmanen, huruvids, i hän-. delse Regeringen blefve nödsakad uppbåda extra. roteringen, ro:ehållarne skulle vara beredsillige, ati i stället för ca fult beslädd karl aftemna häst. Vid de sammanträden, som derom höllos i Halland, ingingo ar 499 extra rotar, 363 uppå propositionen, i följd hvaraf Regeringen år 1822 anbefallde landshöfdingarne att med dessa rotehålla:e upprätta behöriga kontrakt, hvilka ännu gälla för en större delaf de utsockne frälsehemmanen i Halland och Skåne (i hvilken sistnämnde provins dylika kontrakt afslutades ännu 1832, euligt Kongl. M:ls bref af den 24 Mars samma är). Imedlertid och i anseende till kammaroch krigskollegiernas olika tankar om grunderna för den af Rikets Ständer vid 4845 års riksdag beslutade jemkning i den extra roleringen, öfverlemnade Kongl. Maj:t medelst skrifvelse af den 20 Mars 4823, till de samma år församlade Ständerna alla handlingar i målet, med begäran om Ständernas utlåtande, innan K. M. deruti fattade sitt nädiga beslut. Denra kongl. skrifvelse remitterade Rikets Ständer till Ekonomiutskottet, som, efter en lång och vidlyftig historik i målet, hviiken dock ej handiar om något annat, än om den extra roteringen, slutligen yttrar sig sålunda: . pSedan utskottet öfvervägt, att, enligt äldre stadgar och förfatiningar, all jord afkronoskalte och frälsenatur bör vara underkastad ständig :oterivg, har utskottet trott sig finna, att, bland undantagen från extra rotering, all så beskaffad jord borde innefattas,, hvarföre utskottet föreslår, ati ell sådan oroterad jord måtte underkastas sländig nekteoch bålsmanshåll emot vacansafgift. Duns srnottets betänkande JE 436 blef af tenne ri. sånd återremitteradt, med ogillande dera, att uskottet förklarat den oroterade frälseech kronoskattejorden, en!igt äldre författningar vs a anderkasted ordinarie knektebåll. i silt förnyade utlåtande J4 188 frångick utst set också sitt ofyanberörde förslag om den oroterade frälseöch kronoskattejordens ordinarie rotering, men ansåg den likväl böra från exira ro. terinoen uteslutas. emeden denna borde drabba en: