RIZSDAGEN, Skattejemkningsfrågan fårevar äfven i går hos Ridd. och Adeln. 90 punkten afstatsutskottets be. tänkande, i hvilken föreslås alla räntors indragnde till kronan. och utgifvande af kontant ersättning åt räntetag:rne, äåterremitterades efter en diskussion, i hvilken hrr Peintzen-köld och von Hartmansdorff helt och hållet bestridde nyttan och podvändigheten af en sådan förändring, hvars gagnelighet hr ,Sandströmer deremot vi ade i et utförligt och klart föredrag. Mer eller mindre för densamma yttrade sig äfven hr 8. G. von Troil, hr Gripensedt, grefve Sparre och hr C Stuart Frih. J. Cederstrem uppläste ett långt, mot kommitteen rigtadt, anförande, som huset syntes icke finna rätt imeres ant. — I går höll den märkvärdige doktor Broman ett varmt och rörande liktal öfver sin motion om nasta riksdags förflyttning till någon smås ad, hvil. ket förstag ekonomiutskotte, i enlighet med grundlagen, afstyrkt. Professor Fries, biskop Nibeliu: och doktcr Stenhammar instämde af själ och hjerta i motionens syftning; här i hufvudstaden agerade naturkiafter, som icke hörde till de ou:redda, och det hade väl varit skäl att representationen gifvil stöd åt rezering.n, för det fall att den funne sig föranlåten besluta rissdagens hållande på en lugnare trakt — ett beslut, som annars kunde blifva föremål för anmärkningar. Dr Stenhammar trodde att motionen åtminstone skulle bli en tjeolig erinran för Stockholm, att besinna hvåd dess frid illhörer. Ståndet beslöt, på hrerkcbiskopens hemställsn, att, med gillande af motionen, lägga beänkandet till handlingarne. — För Presteståndets dfverläggning sistl. Lördag ingående skatteväsendets förenkling få vi nu något närmare redogöra. Doktor Thomander hade redan onsdagens plenum i denna fråga yttrat sina afskedsord till ståndet. Såsom förut är nämdt, anåg han den ifråga-arande förändringen böra för närvarande inskränka sig till de 8. k. småpersedarnes förvandling i penningar; innan något vidare Ugjordes, borde vederbörande embetsverk och ränegifvarne höras. Doktor Gumaelius skulle ansett inskligt att kunna instämma i d:r Thomanders för;jag; men genom detta vore hufsndsaken icke afsjord. Han trodde det vara kanske så godt att senast taga steget fullt ut, och ville af ren varsarchet tillstyrka ut-ko teis förslag, såsom billigt; u längre det lider, ju mer vexa fordringarne. Pro; cn Trancus fann något revolutiosärt i förslagets Lillkoms:; ärendet bade icke blifvit beredt i örver n-stammelse med 40 8 Regeringsformen och meNigheierna icke blifvit börda deröfver. Lektor Wal man gjorde samma anmärkning. Den åtgärd an vilte föreslå vo:e, att sedan rävtegifvares samt iiftelsers och off-utl:ga inrättningars föreståndare Mifvit hörda, ett för-lag f:amlägges inför Rikets 5 änder till småpersedlarnes förvandling till minIre anal, sed behörigt afseende på persedlarnes relativa värden och iokala förhäilanden, och dera; ösen efter gånghart pris. Doktor Sandberg besva ade anmärkningarse -m det formella af saken; konsututionsu!skottets decharge åt förra statsrådet, som beredt frågan, vittnade tillfyllest, att i formellt hänseende intet blivit uraktlået. Med åtskilliga exem. el visade han det abderitiska i nuvarande hatt. v-sende. Han kom till samma yrkande som I:r Thomander. Biskop Hallström begärde upp: skof, för emhbetsverks och räntegifvares hörande. Doktor S enhan mar avställde vidlyftiga betrakteler öfve: förslag ts vådor För folket på hans ort kulle den föreslagna j-mkningen leda till ruin. Prosten Schram ua. lade lektor Wallmans och d:r tenhammars betänslicheter. — Prosten Carlander itradde d:r Gumwelii äsigter. Prosten Berlin önkade att ståndet, till ledning för utskottet, ätmintone må:te bestäm: uttala sin mening: här vore rennalternativer att välja på, och något måste öras för alt vede lägga biskyllningen att man ville kjuta ärendet åt g:dan, Denna debatt, som förles dels öfver betänkandet i allmänhet, dels öfver le första punkterna deraf, ledde till å:erremiss af It mesta ch bästa, Föredragningen af de särkilda punkterna gick så qvickt, att hela betänandet geromgicks samma dag. ———— 4