Grefve LAGERBJELKE: En värd talare har
sagt, att då man bibehåller kriminallagarne, oak-
tadt man derigenom icke kan hindra från brott,
så: skulle. man- icke låta afskräcka sig ifrån att
stadga tullbestämmelser, äfven om dessa icke kunde
vidmakthållas. Jag får likväl fästa den värde 1e-
damotens uppmärksamhet på den väsendtliga skill-
naden, att de kriminella lagarne angå förbrytelser,
som äro moraliska brott, antingen de finnas i la-
gen celler icke. Så att om en lagbestämmelse i så-
dant afseende också upphäfves, så vore icke desto
mindre sjelfva gerningen ett moraliskt fel; men
deremot kan väl ingen menniska säga att det vore
orätt att äta oförtulladt finskt smör, så framt det
icke vorei lagen förbjudet. Då således lagen för-
bjuder en hop saker, som den i och med detsam-
ma gifver en ekonomisk retelse att göra, så kan
man säga att lagen retar till att göra den.
Grefve Gyldenstolpe har redan visat att staten
förlorat i inkomst genom de höga tullbestämmel-
serna; men, säger en annan talare, det gör ingen-
ting, ty det lurendrejas i alla fall vid Torneå elf.
Detta vill jag medgifva, ty något lurendrejeri kom-
mer i alla händelser att ega rum vid Torneå elf;
men för att det skall drifvas der i stor skala, så
måste tullbestämmelserna vara höga. Ju lägre man
sätter tullbestämmelserna, desto mera krymper äf-
ven den trakt af Finland ihop, som kan hafva in-
tresse i lurendrejeriet, och blefve slutligen så in-
skränkt, att den skada, som genom denna tullför-
snillning sker, är jemförelsevis med den skada, som
sker då denna trakt genom höga tullbestämmelser
utsträckes till hela Finland, ganska obetydlig.
Man har äfven sagt att producenten af smör bör
skyddas och upphjelpas, och derföre skulle tullen
vara så hög, som den nu är bestämd: men man
har dervid glömt, att om smörproducenten icke det
ringaste afser konsumentens rätt, utan endast och
allenast ser på sin egen fördel, han dock mäste
dervid taga i betraktande, att i och med detsamma
som priset på hans produkter för konsumenterna i
städerna höjes, så blir det icke heller möjligt för
städernas handtverkare att lemna sina produkter
för samma pris till jordbrukaren, så att om han
äfven får något högre betalning för sina produk-
ter, så får han också betala dyrare sina nödvän-
digbetsvaror, som han skulle köpa tillbaka från
städerne. Dessutom mäste jordbrukaren äfven taga
i betraktande, att genom onaturligt uppdrifna pri-
ser kommer konsumtionen att i längden nedsättas,
så att om han afser icke allenast den dag han lef-
ver, utan äfven framtiden, så måste jordbrukaren
på längden förlora, derigenom att industrien och
den dermed följande konsumtionen minskas genom
konstlad prisuppstegring. Jag tror derföre att man
måste gå temligen varsamt tillväga vid förhöjning
af tullbestämmelserna å mnödvändighetsvaror, och
anser att tullen på smör bör, äfven i jordbrukets
eget intresse, till det af utskottet föreslagna belopp
nedsättas. (Forts.)
——— — sme