kommiti? har äfven förkastat Proudhonska förslaget, angående en bevillning af all förmögenhet till 35!;3 proc. Under diskussionen der-! om, hade Proudhon å sin sida yppat sina asig ter omegendom och rätt till arbete, på ettl! sätt, alt ban slutligen icke kunde dölja afsigen vara, att efterhand förstöra all äganderätt, ! hvilken han ansåg vara en dålig institution,l och att den af honom yrkade rätt till ar-; bete, euvdast var medlet hvarigenom afsigten skulle vinnas. Hr Thiers fick genom dessal Proudbons bekännelser ewt rikt fält för sin deklamatorista lörmåga, att visa de förstörande följderna -f ett dylikt system; han blef äfven vald till föredragande (rapporteur) af kommitteens utlsiande i nationaliörsamlingen. Uhessete ifrågasatte den 47 i nationalförsamlingev huruvida det var sannt att ryska armeen inträngt i Donaufurstendömena. Hr Boastide svarade, att den största osäkerhet rådde om till det i dessa bygder, sedan hospodaren oc! ka kommissarien farit undan, 0. s. v. Imedlertid skall en kurir hafva anländt från geocial Aupick, fransk minister hos Porten, med underrättelse att ban kraftigt protei I sterat mot ryska truppernas inmarsch i Walachiet. Offen:lizzörandet af Lamartines tal i utskottet för utrikes ärendena, angående Frankrikes utländska politik har framkallat en mängd protester. ouyn de Lhuys har infört en sådan i flera blad, hbvari säges, att det utskottet är hemligt och att ingen ledamot har rätt att kungöra sina yttranden deri. Detta var altalt förut; men bLamartine hade förmodligen, såsom sedan inträdd, icke vetat deraf. Mauguin beklagar deremot, att just denna frivilliga lag, hindrar honom att vederlägga Lamartines satser, som han icke delar. Hela diplomatiska kåren är förbluffad, öfver en del ställen i talet, hvilket man anser icke nog uttalar sig mot Rysslands makt. i I Marseille var ännu den 43 lugnt, oaktadt alla utspridda berättelser om en uppresning derstädes Man aivaktade i Paris upphörandet af belägringsililssndet den 20. Den 49 skulle dej undertryckta tidningarne åter få utgifvas. Girardin! kar låtit i andra tidningar fästa allmänhetens uppmärksamhet uppå, att La Pressen hade ställt borgen för sig, hvilket ej de andra gjort, då de förbjödos; och att sålunda regeringen aldrig bordt kunna förbjuda den, men väl Seqvesirera de nummer, som ansågs brottsliga. Dornts, den blesserade redektören af National öch medlem af nationalförsamlingen, har! aflidit. Nationalförsemlingen hade den 48 bestutat, att låta det förra statsbidraget till teatrarna i Paris foritara, efter en diskussion, hvmi dej vanliga motskälen, att de blott vore en komu nalangelägenhet o. s. v. framdrogos; men der-! vid fästades det vilkor, att ?; skulle tillfalla personalen och 1, direktionerna, och icke qvarstad å arfvodena få äga rum. Äfven bifölls, första punkterna al förslaget om krigsskolornas organisation, hvarigenom undervisningen i ,Ecole! polytechnique, och Ecole Militairen, blifver. gifven utan beteluing, såväl i Paris som i provinserna. i Ifrån Lyon skrilves att armåen vid Alperna alltmer !örsvagas, genom truppafsändningar åt det inse landet, så a!t det ser ut som regeringen ämnade alldeles draga den bort. I Strasburg voro arbearne i stark rörelse, emedan de ej voro nöjde med vilkoren i de,l då ännu icke upplösta nationalverkstäderna, STORBRITANNIEN. I Underhusets session der 47 dennes underrättade lord John Russell huset om det förfarande, ministeren ämnade iakttaga i afseende på de mål, som ännu icke under denna session hunnit af parlamentet afgöras. Större delen af dem hade man för afsigt alt låta hvila till parlamentets nästa sammankomst, och blott 4 ämnade man bringa till definitivt slut. Dessa 4 äro billerne rörande inledande af diplomatiska förhållanden till romerska hofvet, förbättring af sundhetstillståndet i städerna, åtgärder till förekommande af mutor vid parlamentsval, samt ytterligare förskott af allmänna medel till offentliga arbeten i Irland. Ibland d2 mål, som komma att hvila till nästa parlamentssammankomst, är den vigtiga frågan om förändring af navigationslagarne. Den hade väl under loppet af denna session avancerat såvida, att de resolutioner, ministeren föreslagit, och på hvilka billen skall grundas, blifvit antagne af Underhuset; men sedermera hade frågan om sockertullen kommit emellan och hindrat att bringa saken vidare. Lord John Russell yttrade nuv, att han väl ämnade förelägga sjelfva billen innan parlamentet åtskildes och låta den komme till öfverläggning i kommittå, men all då den vidare hade att passera Ofverhuset, vore det icke möj all denna session få frågan algjord. Dremot skulle den i nästa session så tidigt som möjligt föreläggas parlomentet; och då hbufvudbestämmelserra redan blifvil avtsgna, tvifla!e lorden ingalunda att ju billen skulle gå igenom i bada busen. Flere af Uäderhusets ledamöter, hrr Bright, Ricards, Hume m. fl, klandrade regeringen skarpt för detta uppskof, hvaremot protektiornisterna förTlarade sis fullkomligt belåtna dermed.