kommiti? har äfven förkastat Proudhonska för-
slaget, angående en bevillning af all förmögen-
het till 35!;3 proc. Under diskussionen der-!
om, hade Proudhon å sin sida yppat sina asig
ter om- egendom och rätt till arbete, på ettl!
sätt, alt ban slutligen icke kunde dölja afsig-
en vara, att efterhand förstöra all äganderätt, !
hvilken han ansåg vara en dålig institution,l
och att den af honom yrkade rätt till ar-;
bete, euvdast var medlet hvarigenom afsigten
skulle vinnas. Hr Thiers fick genom dessal
Proudbons bekännelser ewt rikt fält för sin de-
klamatorista lörmåga, att visa de förstörande
följderna -f ett dylikt system; han blef äfven
vald till föredragande (rapporteur) af kommit-
teens utlsiande i nationaliörsamlingen.
Uhessete ifrågasatte den 47 i nationalför-
samlingev huruvida det var sannt att ryska
armeen inträngt i Donaufurstendömena. Hr
Boastide svarade, att den största osäkerhet rådde
om till det i dessa bygder, sedan hospoda-
ren oc! ka kommissarien farit undan, 0. s.
v. Imedlertid skall en kurir hafva anländt
från geocial Aupick, fransk minister hos Por-
ten, med underrättelse att ban kraftigt prote-
i
I
sterat mot ryska truppernas inmarsch i Wa-
lachiet.
Offen:lizzörandet af Lamartines tal i utskottet
för utrikes ärendena, angående Frankrikes ut-
ländska politik har framkallat en mängd pro-
tester. ouyn de Lhuys har infört en så-
dan i flera blad, hbvari säges, att det utskottet
är hemligt och att ingen ledamot har rätt att
kungöra sina yttranden deri. Detta var al-
talt förut; men bLamartine hade förmodligen,
såsom sedan inträdd, icke vetat deraf. Mau-
guin beklagar deremot, att just denna frivilliga
lag, hindrar honom att vederlägga Lamartines
satser, som han icke delar. Hela diplomatiska
kåren är förbluffad, öfver en del ställen i talet,
hvilket man anser icke nog uttalar sig mot Ryss-
lands makt. i
I Marseille var ännu den 43 lugnt, oaktadt
alla utspridda berättelser om en uppresning
derstädes
Man aivaktade i Paris upphörandet af belä-
gringsililssndet den 20. Den 49 skulle dej
undertryckta tidningarne åter få utgifvas. Gi-
rardin! kar låtit i andra tidningar fästa all-
mänhetens uppmärksamhet uppå, att La Pressen
hade ställt borgen för sig, hvilket ej de andra
gjort, då de förbjödos; och att sålunda rege-
ringen aldrig bordt kunna förbjuda den, men
väl Seqvesirera de nummer, som ansågs brotts-
liga.
Dornts, den blesserade redektören af Natio-
nal öch medlem af nationalförsamlingen, har!
aflidit.
Nationalförsemlingen hade den 48 bestutat,
att låta det förra statsbidraget till teatrarna
i Paris foritara, efter en diskussion, hvmi dej
vanliga motskälen, att de blott vore en komu
nalangelägenhet o. s. v. framdrogos; men der-!
vid fästades det vilkor, att ?; skulle tillfalla
personalen och 1, direktionerna, och icke qvar-
stad å arfvodena få äga rum. Äfven bifölls,
första punkterna al förslaget om krigsskolornas
organisation, hvarigenom undervisningen i ,Ecole!
polytechnique, och Ecole Militairen, blifver.
gifven utan beteluing, såväl i Paris som i pro-
vinserna. i
Ifrån Lyon skrilves att armåen vid Alperna
alltmer !örsvagas, genom truppafsändningar åt
det inse landet, så a!t det ser ut som regerin-
gen ämnade alldeles draga den bort.
I Strasburg voro arbearne i stark rörelse,
emedan de ej voro nöjde med vilkoren i de,l
då ännu icke upplösta nationalverkstäderna,
STORBRITANNIEN.
I Underhusets session der 47 dennes under-
rättade lord John Russell huset om det förfa-
rande, ministeren ämnade iakttaga i afseende
på de mål, som ännu icke under denna session
hunnit af parlamentet afgöras. Större delen
af dem hade man för afsigt alt låta hvila till
parlamentets nästa sammankomst, och blott 4
ämnade man bringa till definitivt slut. Dessa
4 äro billerne rörande inledande af diplomati-
ska förhållanden till romerska hofvet, förbätt-
ring af sundhetstillståndet i städerna, åtgärder
till förekommande af mutor vid parlamentsval,
samt ytterligare förskott af allmänna medel till
offentliga arbeten i Irland. Ibland d2 mål,
som komma att hvila till nästa parlaments-
sammankomst, är den vigtiga frågan om för-
ändring af navigationslagarne. Den hade väl
under loppet af denna session avancerat så-
vida, att de resolutioner, ministeren föreslagit,
och på hvilka billen skall grundas, blifvit an-
tagne af Underhuset; men sedermera hade frå-
gan om sockertullen kommit emellan och hin-
drat att bringa saken vidare. Lord John Rus-
sell yttrade nuv, att han väl ämnade förelägga
sjelfva billen innan parlamentet åtskildes och
låta den komme till öfverläggning i kommittå,
men all då den vidare hade att passera Ofver-
huset, vore det icke möj all denna session
få frågan algjord. Dremot skulle den i nästa
session så tidigt som möjligt föreläggas parlo-
mentet; och då hbufvudbestämmelserra redan
blifvil avtsgna, tvifla!e lorden ingalunda att ju
billen skulle gå igenom i bada busen. Flere
af Uäderhusets ledamöter, hrr Bright, Ricards,
Hume m. fl, klandrade regeringen skarpt för
detta uppskof, hvaremot protektiornisterna för-
Tlarade sis fullkomligt belåtna dermed.