KIOROIMGT. Hr Lefrån har påstått att det riktigaxt2 vore, at:lu bestämma höga tutlar och kontrollera riktigt. Jalt se, det är just hufvudpunkten, detta sednare, atilf kontrollera. Jaxg påstår att det ej låter sig göra.k Jag är ej sjöofficer, men jag har sett tillräckligt afle buru det tillgår med kustbevakningen, och vikannald alla d-ss resultater. Så mycket kan man viunalvy genom kostruller! II Hr von Ha tmansdorff har sökt vederlägga hvad jag sagt i mänga afseenden, och jag skall bedja attlsi 1 korthet få besvara honom; men jag får dock :örstfå uttrycka min öbskan, att herr von Hartmausdorff li efier att hafva gatt sä långt i betraktelser öfver sa If ken, äfven fortgått d-ruti ännu något längre dålr: jag tror att jag slutligen skulle hafva fött rät. — lj Först talar ban om den stora tillökningen afsmör-In pioduhktionen sedan sista tultbestämmelsen; menlg jag skulle tro, att det ej vore underligt, om dennals produktion, liksom så många andra, gått framåt.ld Jag tror dock ingalunca, att den höga tullen der-la till varit o:saken. Tö hända är äfven denna pro-la dukiion mindre i tilltagande än man föreställer sigln det; ty då priset på smör stigit så betydligt, såju 8 b s åter landimanonsn mindre deraf, och skickar iv mera til städerna, hvarigenom man fär högre qsantilet smör i tabellerna än förut. Jag tror det dock ej Vara något särdeles godt resultat, att manlk drager den sundaste och bästa födan från den fat-s tiga:.e delen af folket; ty hvad blifver följsen der-li af? Jo. att arbetaren föder sig sämre och följakt-p ligen arbetet blifver sämre, så att fattigdom ochla nöd uppstår, hvarigenom staten slutligen drabbas.lr I afseende på behandlingen af ämnet (jag går il samma o-dning som hr von Hartmansdoiff), så ne-In kas giltigheten af min mening, att hvar och en ejliu skulle få sin tanka uttalad i händelse man togeln hela den gamla tulltaxan till votering på en gång If: Detta gäller visserligen i afseende på dem, som äroln liberala i allt eller probibitiva i allt, men det ärle dock ganska få, ty den ene är liberal i ett hän-pb seende och konservativ i ett annat. Prohibitisternelr synas äfven liberalt sinnade i vissa ärenden; och det är just derföre jag anser att deras mening i vissa delar skulle blifva alldeles afklippt, ifall man toge båda förslagen i massa att votera öfver. Jag anser det orätt, att sälunda afklippa dem derasla rättighet, att så väl i ena som andra fallet fram-Ih komma med sina förslag. Här har blifvit taladt om oriktigheten af att fast-Ii ställa en viss rorm för sättandet af all tull, ocbli om huru orätt det vo:e att sätta den till 25 procent, enär. varan ofta kan stiga ganska betydligt,!k och man borde passa på att rätta lagstiltningeng derefter. Men skulle man gå in på en sädan teori, !g så borde man verkligen hafva ett litet lagutskott!: i hvarje provins, för alt passa på priserna. Jag k hemställer dock, huruvida det vore någon rim-lsi lighet att verkställa något sådant? Priset kan såln väl stiga som falla, och sådant måste man hafyal, förutsatt. En sådan kris inträffar ej så ofta, ochi sker den, så betyder det väl i de flesta afseenden!s ej så mycket. Att nägon grund måste sättas att utgå ifrån, är väl gifvet så väl i denna sak, som ils alla andra; det är ej derföre sagdt att just siffran 2513 är den rätta. Lika godt; jag antager den dock,!f derföre att nägon bör bestämmas; eburu jag skulle! heldre önskat, att man bestämt uden till 43 ellerls någonting sådant; men troligen har Bevillningsut-la skottet satt 23, under fullkomlig öfvertygelse om,la att cm den siffran antages, den icke skulle skadalj någon fabrik i riket. d Här hör blifvit framstäldt ett räsonnemang, som!s jag ej skulle vilja repetera och som ag ej tycker!y om, nemligen i afseende på vår Herres äsigter.!dq s s Vill man tala allvarsamt derom, så tror jag att om man undersöker dem, är det ingenting som strider så mycket emot dem, som tväng iafscende på folkslt rättigheter, att sig ärligen försörja. Den som be-l1; hagar och vill läsa, eller har läst den Heliga Skrift, ! Dh tror jag ej skall finna ett enda ställe deruti, hyarpå d man kan grunda sådana satser. le Jag har hört att tillverkningen ej är tillräcklig i landet; men hyaraf kommer denna förlägenhet? Den kommer alldeles ej af fabrikationer, utan a! b lurendrejeri, i följd af de höga tullbestämmelserna, lp och hade dessa och lurendrejeriet aldrig exi-terat,!e sä hade klädesfabrikanterne ej befarat en sådanjs a i D fi konkurrens, som de nu måst vidkännas. Det är just händelsen att man, i stället för att uppbjelpa fabrikerna, undergräfver dem helt och hållet genem ett sådant system. Vidare har man sagt: hyad äro här för varor förbjudna, som ej kunna i!d landet ästadkommas? Ja väl! men kan derafivomin landet produceras tillräcklig qvantitet? Då först! fc kunde man komma fram med ett sådant motiv;lr men då händelsen ej är sådan, utan en del derafio ovilkorligen måste hemtas utifrån, är det då rätt! al genom höga tullbestämmelser lagga ut en snara e för den menskliga svagheten, genom förökandet aflå frestelsen till lurendrejeri? d Ett hufyudargument synes ock vara, huru de j stackars landtmännen skulle blifya af med sina va-lq ror, om det ej i städerna funnes afnämare deraf,lr 1 a b som deltogo i produktionen? Men äter ej denla lika bra som blott fräter, som den hvilken pro ducerar; och kan man slå ibjel en menniska derföre att hon ej sysselsätter sig på ett visst sätt, derföre att hon ej är fabrikant? Men den stacjkars landtmannen skulle jemra sig så mycket, sä-l!s ger man, om han ej blefve af med sina varor, lt hvaraf mäste bakas bröd i städerna; m. m. d.th Det fägnar mig rätt mycket att alla dessa saker!s hafva kommit före; ty deraf kunna vi se hvarförelh vår ladugårdsskötsel står på så låg ständpunkt.!g Orsaken dertill är nemligen, att spannmålen i allmänhet är i för högt pris. Har man lågt pris påla spannmäl, så är det cn gifven sak, att man an-; vänder sin säd på ladugårdsskötseln, som deraf!; skulle vinna betydligt. Här har visserligen varita några sådana är, men högst få; jag tror dock att!r man skulle finna den största belåtenhet inom lan-d det, ifall sädespriserna blefve låga. Jag är öfver-d tygad om, att ifall man kunde få priserna på vårjs spannmälsproduktion pågorlunda stadiga, så skullejf hi se vära ladugårdar florera. I främmande län-ez der sker afsättningen af landtmannaprodukter il4 Istörre skala och med mera fördel, hvaraf vi nyli-: Igen här erfarit nyttan; Och skulle den ej visa sig!t gevast, så kommer det dock framdeles att visa sigja li alseende på ätskilliga andra saker, som jag nyssls anfört, såsom smör, ost, kött o. m. d. — Deråt!r vänder man sig ganska säkert, för att nyttigt be-le gagna jordens produkter, blott såväl landtmannens som andra näringsidkare få åtnjuta fribet. Detic missljud, som man fruktar ait få höra från landt-i mannen om varupriserna fal!a ned, fruktar jag in-)! galunda. För mig åtminstone skulle det ej blifvaj, ell missljud, utan fastmera ett välljud; ty jag kan ej med likgiltighet se omkring i landsorterne per-e soner behöfva svälta, för det att priserne äro höga.l!t Jag tror att hvar och en menniska anser det före sig vara en ädje att höra och se, det äfven an-b s L s låtna med sin verld, och att det för alla r vidrigt atl omkring sig se utmagrade och utsvultna ansigten öfverallt. — Då man nu ej kan fordra så mycken oegennytta al säljaren, aw han