Hvyad skall jag säga er om de rysliga händelser,
som skakat nästan alla Europas länder, i följd af
franska revolutionen? Det är blott med bäfvan
jag tager tidningarne i hand; jag befarar hvar
gång något nytt utbrott, och denna gången i vårt
grannskap. Jag kan icke beskrifva min veder-
vilja för detta folks enorma arrogans och fräck-
het, som tror sig vara suveränt. Vi kunna icke
nog tacka Gud, att vi uti vår kejsare äga en
herre, som med fast grepp håller sitt rike till-
sammans, och äfven så fast skall hålla en euro-
peisk rörelse vesterut i tygeln. Huru svagt bete
sig icke deremot de tyska regeringarne, som !å-
tit dylika sjelfherreförhällanden gripa omkring sig!
Hvilka blottor har icke till och med den konsti-
tutionella monarkien gifvit sig, när den medgaf
allmän valrätt! Betänk bara, att från Preussen
har man äfven skickat bönder till parlamentet i
Frankfurt, och de mest högljudda skrikare, som
man skulle tro utsluppna ur dårhuset; ja, från
en stad till och med en skorstensfejare!n
I det andra brefvet, ifrån en grefvinna, lä-
ser man:
Vi äro stolta öfver att vara ryska, nådigst re-
pgerade undersåtare, och betacka oss för den äran
patt kallas högsinnade fria Tyskar. Kejsaren kan
präkna på sitt folk; aldrig har han väl ägt mera
ptrogna och hörsamma undersåtare än nu. Gud
uppehålle honom med sin kraft, så att han måtte
beskydda oss för så oanständiga uppträden, som
stilldragit sig i det fria och högsinnade Tyskland !,
Jag måste här omnämna en manöver, hvaraf
regeringen plägar betjena sig vid utomordent-
liga tillfällen. Man har nemligen, åtminstone
för någon tid, frigifvit läsningen af de mest
frisinnade tyska tidningar, och bland andra
,;Maunheimer Abendzeitung). Man vill härmed
gifva Ryssarne exempel på den anarki, hvartill
samhället kan komma genom tryckpressens lös-
släppning. De ryska undersåter, som förstå
lyska, göra naturligtvis förfärliga grimaser un-
der denna läsning, och gifva genom sin
mine oflicielt tillkänna, att konstgreppet lyckats
fullkomligt. Tro det likväl, den som vill!
När man hör dem tala, isynnerhet adeln, så
skulle man anse patriotismen i Ryssland större
nu, än någonsin förut. Men bakom ryskhetens
oumbärliga larf vakar det uppriktigaste delta-
gande för Tyskland. Det svåra är, att man
nödgas svälja ned alla uttryck deraf.
FÖRENTA STATERNA.
I Bremen hade man den 2 Juli nyheter
ifrån Newyork med ångfartyget Hermanny,
som gjort resan på 414 dygn. — Nordameri-
kanska armeen begynte redan lemna Mexiko;
artilleriet och frikårerna hade redan aftågat
ifrån hufvudstaden. — Förenta Staterna hade
afslutat en traktat med republiken Nueva Gra-
nada, hvarigenom de försäkrat sig om öfver-
gången öfver Panamanäset, mellan Atlantiska
och Stilla Hafven, — Den 47 Juni öppnades
de inkomna anbuden för det nya statslånet
som kriget med Mexiko och fredsslutets full-
ändning påkallat. Det utgjorde 47 millioner
dollars; men anbuden stego till 33,3353,19?
dollars. — Afven i Nordamerikas handel rådde
stillhet; hvar och en sökte inskränka sina af-
färer.