JIE NH HISDUMG CICT 10fRRSTaleEC s OIVEE CCI
vid edsförbundsdagen antagna förslaget.
Från kanton Waadt berättas, att den 7000
fot höga klippan Dent de Naye lossnade d. 48
Juni från sin grundval och nedstörtade idalen vid
Montreux. Vidden af den derigenom förorsa-
kade olyckan kunde ännu icke uppskattas;
hvad man kände med visshet var, att 7 fjell-
stugor, med alla i dem och deras grannskap
befintliga menniskor och kreatur, blifvit be-
grafna under bergraset.
ITALIEN.
Från Rom berättas den 40 Juni, att en häf-
tig storm ifrån den liberala sidan båller på at
vexa upp emot innebafvarne af jesuiternas ford-
na fastigheter. I stället för att så mycken
annan kyrkoegendom finnes förpantad emot
statspapper, har man nämligen, på den. långa
listan öfver dylika förpantningar, icke kunnat
upptäcka en enda jesuitisk tillhörighet. Man
vill deraf sluta, att de kloka fäderna genom
skenköp satt sina gods i säkerhet tills vidare
hos enskilda anhängare, och man ärnar nu an-
ställa en revision öfver alla egendomsförsälj-
ningar, som jesuiterorden gjort i Kyrkostaten
på de sista åren.
Likasom England tycks hafva riktat sina blic-
kar på Sicilien, så synes Frankrike hafva sina
fästade på Neapel; tilläfventyrs hafva de begge
makterna redan i hemlighet kommit vänligen
öfverens om de fordom förenade staternas fram-
tida skick. Den i Rom utkommande tidningen
Epoca, för den 24 Juni, innehåller en diplo-
matisk not, som franska republikens sändebud
nyligen afgifvit till den siste bourbonska ko-
nungens regering, och Lvari man, särdeles i
sista artikeln, tycks kunna läsa åtskilligt mel-
lan raderna, som det heter... Den lyder, som
följer: 4) I betraktande deraf att främmandel
legotrupper äro under europeiska politikens nu
varande tillstånd ett hinder för friheten, och
pi öfverensstämmelse med hvad schweiziska
nedsförbundsdagen yttrat, böra schweizertrup-
perna draga sig tillbaka ur det förenade ko-
nungarikets område; deras närvaro derstädes!
kommer annars att anses såsom en fiendtlig
invasion, och inrymma åt Frankrike befogen-
heten att intervenera, 2) De förluster, som
fransyska undersåter fått vidkännas i Neapel
genom händelserna den 45 Maj, måste genast
ersältas. 3) Konungariket Neapels gruvdlag,
nerkänd af Europas makter, tages under Frank-
rikes hägn, rued alla de modifikationer, som
tider och folk påkalla. Likasom Frankrike
har intervenerat i Portugal, i anledning af ett
inbördes krig derstädes, likaså kommer det att
intervenera i Neapel, i fall det inbördes krig,
som redan utbrutit, icke snart slutar genom
nen försoning mellan konung och folk. —I:
Den sträfva tonen i denna urkund, hvilken er-
inrar om de Napoleontiska noterna, ger, vid
erinran om den ständigt vexande förbittriugen,
i provinserna emot det mera kungligt sinnade
Neapel, anledning till den slutföljden, att del
7 fransyska krigsskeppen, hvilka ännu alltjemnt
ligga omedelbart framför staden, innan kort,
torde komma i en annan verksamhet än bit-
tills. Emot Italien tycks franska republiken
taga alldeles samma steg, som den tog på 1790-
talet.
De nyaste underrättelserna från Neapel,
hvilka d. 23 Juni kommo till Genua med skep-l.
pet Lombardo, läto ganska betänkligt för dy-
nastien. Staten befann sig i ett upplösnings-l
sillståvd, hvarur äfven de största eftergifter å
konungens sida icke ansågos kunna rädda den.
Ferdinand II hade redan längesedan omskapat
sitt palats till en fullständig fästning; kanoner
fram och bsk omgifva det, och samtliga schwei-
zergarderna bevaka det, i trots af alla Frankri-
kes noter och schweiziska edsförbundets beslut.
Men boppet om seger har mer och mer begynt
vackla både hos honom sjelf och hans omgif-
ning; derom vittna de dagliga inskeppningarne
på engelska fartyg af packlårar fulla med dyr-
barheter och husgeråd, och redan hade grefven
af Aquila (konungens bror, Pedro I:s af Bra-l!
!
siliens måg) anländt till Malta, med hela sitt
lösörebo. Man visste att 20,000 kalabreser 1tå-
gade mot hulvudstaden, och att en stor mängd
sicilianer hade, i trots af de kongl, krigsång-
skeppen, landstigit i Kalabrien, för att göra
gemensam sak med sina fordna medborgare.
Man uppskattade insurgenternas antal på hela
konungarikets fasta land till 60,000 väpnade
män. Rysligheterna den 45 Maj komma, ef-
ter utseende, att straffas fruktansvärdt. j
Från Treviso berättas, i tre på hvarandra :
följande bref, al den 28, 29 och 30 Juni, att
sedan österrikarne intagit alla fasta punkter vid
Venedigs laguner, hade stora folkrörelser i sta-
den egt rum, emot den nya republiken ochl
till förmån för österrikarne. De till stadens
försvar ditkomna italienska trupperna, i före-l
ning med nationalgardet, som icke ville gifval
efter, bade dittills hindrat folket att kspitu-
lera, men de hade icke kunnat förekomma att
den döende republikens diktator Tomaseo, en
dalmatier, blef den 29 af folket tillfångatagen,
och den 30 hade gondoliererne och arbetsklas-
sen i förening öfverväldigat nationalgardet samt :
fordrat att staden skulle uppgifvas åt österri-!
karne. Fsån Triest har man öfverensstämman-
de nyheter af den 4 Juli, så att det icke sy-
nes kunna dröja mera än till nästa postdag,
ionsn man erfar huru denna kris utvecklat sig.
Afven Palma Nova har fallit i österrikarnes:
bänder, jemte ofantliga krigsförråd och 4 mil-
jon i klingande mynt.
DONAUFURSTENDÖMENA.
Från Bucharest skrifves den 43 Juni, att
kolerans härjningar tilltogo på ett förfärande
fan md hl og A