Malmöhus län. :
Anders Kylander, Olof Andersson, Jonas Chri-
stoffersson från Wermland, skriftligen: b
Under det att de flesta af Europas nationer, hos f
hvilka tvånget af ständer eller klass-Indelningar va-!
rit vida :ner hämmande i afseende å framskridandet !
till rättsenligars samhällsskick, under det folkirihe-S
ten der gjort sin talan gällande och omsider, efter !
långvarigt förtr ck, kommit till åtsjutande af del
medborgerliga rättigheter, dem förnuft, religion och
tidens kraf så högljudt påkalla, stå dock vi svenskar
ännu på samma punkt med vår fyrdelning af na-
tionen, våra murkna institutioner, våra splittrade
intressen och syften. Hvad är orsaken härtill? Fin-
nes ej i Sverige äfven upplysning, frihetskärlek och
fosteriandssinne? Jo, de finnas, men hela riktnin-
gen af vår statsförfattnlng har sedan ett århundrade
fått en förirögande gång; större delen af nationen
har varit underkastad bördens, rikedomens och de
med dem beslägtade intresseas ohbemula anspråk,
fordringar, privilegier, undantsg samt befrielser så
väl i beskattningsväg som representation.
Hyllade af regeringarne, hafva de, oaktadt den
Istörre delens af nationen klander och ofta väckta
påståenden om upphävande häraf fortfarit, och fort-
fara ännu, till trots för det alimänna tänkesättet, till
olycka och blyad för fäderneslandet. Vi tveka icke
att i detta ögonblick, då hela folket har sina ögon
på Sverges bondestånd och dess tillgörande i denna
jej mindre för oss än våra efterkommande vigtigaste
fråga öppet anklaga de fordna regeringarne för om-
huldande af det beklegansvärda splittringssystemet,
och då nu fråga var att återförena de splittrada ele-
menterna, att göra de mångfaldiga kl asserna till ett
folk, att inom Sverge icke bilda annat än svenskar,
huru har regeriogen gått tillväga? Den har inrymt
statens löntagare och rikedomens prerogativer på
folkets bekostnad; den har icke velat förstå folkets
röst och dess mening; den har i sin egen sjelftro
Ipå ofelbarhet och visdom framkommit med ett för-
slag, der allmogens och arbetarens rätt är förbisedd,
Ity granna fraser och ganska liberalt uppgjorda ta-
beller, mot hvilka sednare dock erfarenheten jäfvar,
kunna nu mera icke tysta e!ler förvilla de högljud-
da yttringarna om ett på frihet och jemnlikbat!!
grundadt representati!onssätt. 4636 till myndig å!-
Ider komne adelsmän och 41994 prester skola icke
hädanefter föreskrifva na!ionen lag. Det är kun-
szapen, fosterlandssinnet och rättvisan, som hädan-
(efter skola öfvertaga d-nna rättighet, och vi beklaga
den som, fastän klarsynt, icke vill se hvad visaren
på tidsuret pekar. Länge nog har man gått i led-
band, läpge nog har man låtit sig afspisas med fa-l
gra löften, nu är tid att handla, och derför kunna
vi icke annat än för vår del yrka och påstå, att
j
— mm MO AR Ar 2 AA
förslaget, under nuvarande och framdales kommande
tidsförhållanden alldeles oantagligt, må med den di
gra lunta i detta ämne, som redan hvilar, läggas
till handlingarna.
När nationen så tydligt har uttalat sitt afslag,
som skett genom reformsällskaperna i landsorten,
tro vi att vårt icke heller behöfver några ytterligarel.
I motiver.p
Anders Andersson från Wermlands län förenade
sig i hvad Kylander nu anfört.
E-ic Andersson från Skaraborgs län (skriftligen):
Det af regeringen nådigt upprättade och af kon-
stitutions-u:skottet tillstyrkta nuvarande förslag tilll
representationens ombildning, anser jag och många l:
tusende med mig, som hoppats på en rättsenligare:
och bättre lösning af frågan, vara ett nedslående j
bevis på att lende:s regering icke haft i sigte at:!
gå den stora majoriteten af svenska folkets oafvis-)i
liga billiga fordringar och dess upplysta sunda för-
stånd till mötes. :
Auru förklara eljest att så föga afseende blifvit
fästadt vid da hundradetals petitioner och vid deras
tusendstals underskrifter, som från alla landets de-
lar till regerinsen inströmmat, och som utgjort till-
räcklig upplysning om hvad folket vill och tänker i
denna dess vigligaste fråga. En ringa minoritets
petitioner, föranstaltade till motvigt, naturligtvis un-
der sken af fåderneslandets sanna väl och konunga-
maktens bestånd, har i stället bos regeringen gjort
sig gäliande, hvarigenom likväl vårt fattiga land,
om förslaget antages, hvilket jag ör min del icke
fruktar, finge sig ivenne riksörsamlingar bredvid
hvarandra att uzderhålla af allmänra medel. Den
ena af dem, eller första kammaren, hvilken öfver
hufvud hvarje riksdag kommer att kosta landet om-
kring 200,000 rdr bko, med sådana qvealifikationer
af högre rang och förmögenhe svilkor för ernående
af valbarbet sammansatt, blefve, om jag så får ut-
trycka mig, med konungens veto till skö!d, endast
en förpost emot allt framskridanie i annat än sitt
egna absoluta intresse, hvilken kammare är så myc-
ket mindra nödvändig, som inga förhastade bestut
folket till godo någonsin komma att fattas i den så
kal!ade andra kammaren, så sammensatt som denna
blifvit med sina konstgjorda ardelningar och skrank,
hvilka otvifvelastigt skola deri lemna största platsen
åt rikedomen samt embets- och tjenstemän.
Sammansättningen af denpa andra kammare, med
sina trenne valkategorier, erbjuder äfven mnog till-
räckliga garantier mot spöket förhastade beslutp,
att konungen utom den föreslagna första kammarens
tilivarelse icke skulle bahö!va begagna sig af sitt i
grundlagen förvarade suspensiva veto; om nu ock
någon gång detta veto skulle behöfva att anlitas,
så ville jag hemställa om dess begagnande skulle i
vå ville jag hemställa, om dess begagnande skulle
i vårt land vara mera farligt för konungamakten,
än användandet deraf visat sig vara i brödrariket
Norge, och för att afvända en fara, som icke finnes
och som icke är tänkbar, landet på den första kam-
maren, sådan den är föreslagen, skulle nödgsas upp-
offra hvart tredje år den förenämnda stora summan
för dess underhåll. I sanniog en vacker öfverflöds-
utgift till alla öfriga, som utsuga landet. I öfrigt
är andra kammarens personal tillräcklig, för att dera?
kunna utgå !; för en högre afdelning, med garan-
tier mot förhastade beslut.
Hem bärande regeringen min tacksamhet för det
bon i förslaget erkänt den vackra och rätta princi-
pen för samfälda val, och så gerna jag medmin röst
skulle förordat antagandet af ståndssplittringen iss-
kernas närvarande skick vid riksdagarna, hvaraf
både landet och regeringen lider, så kan jag likväl
icke detta, då jag tror på motsatsen, eller ökande
af oredan, särdeles af de skäl, som jag i föregående
påpakat rörande första kammarens öfverflödiga till-
varo och dyrhet för landet, sådan densamma är fö-
reslagen; ty vill man i verkligheten åstadkomma en
reform till landets fördel, så får man dervid icke i
våra dagar uteslutande tillfredsställa minoriteter, el-
ler rangen och rikedomen på det öfriga folkets be-
kostnad. STForts)
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
I går förevar för andra gången i Stockholms
Kämnersrätts andra afdelning målet angående gatu-
oväsendet m. m. här i staden den 48 och 19 Mars.
Vi hade ämnat i dag meddela en berättelse om
förloppet af detta förhör, men nödvändigheten att i
vissa omständigheter få rådfråga protokollet, för att
undvika misstag i uppgifter, föranleder oss att upp-
tLinta danna tefoerarino IT färhledanda m2 Pliväl
nm Le —XA rr rmem?mam ro mw TTO BA
PP NN AR mA NA PMA DR AR AA nm m — FF se mm -
- As PR
erA2
-BE