sta riksdag. I detta afseende anser jag det vara nädvänilgt, att till en början uttala de betänkligheter, som visa sig för antagandet af det förslag till ny rizsiagsordning, som regeringen ingifvit, och jag går de?före att uppfylla denna pligt. Redan det dubbla valsättet genom omedelbara och medelbara val till andra kammaren måste i och för sig blifva en tillräcklig anledning till missnöje och misstroenda hos folket, som omöjligt ken antaga, att de för rösteller valrätten stadgade vilkor af:visz förmögenhet, embetsgrad och akademiska prof mm. m., kunna berättiga till så olika medborgerliga rättigheter. Men huru mycken missbelåtenhet måste icke deröfver framkallas, då allmänheten i hvarja ort skall inse, att det omedelbaran valsättet lemnar en bestämd öfvervigt inom representatlonen i några få personers händer. Omkring 4000 omedelbart röstande, till största delen statens löntagare eller såsom innehafvare af privilegierad jord och från de drygaste skattabördorna befriade; gynnade klasser komma att på landet väija uteslutande de 50 representanterna för sig, urder det att omkring 250,000 andra röstägsnde medborgare endast få välja på 70 represantanter, samt även vid valen de mäktige, direkt röstande, ofta till föjd af röstskalans betydliga olikhet komma att afgöra valresultatet. Det är beklagligen sannt, att de statistiska uppgifter, som skulle lemna upply ning om de väljandes inbördes förhållande, i fråga om klas:-, näringsoch egendoms-intressen m. m., icke äro villförlitliga; ty så väl de genom representationskommittåns sammandragna taballer, som de, hvilka under riksiagen blifvit enskildt uppgjorda deröfver, äro mycket bristfällige, Men man ser dock deraf tydligen, att missförhållandena äro stora. Vid de omedeibara valen bliver den stora jordbrukande befolkningen till cen grad utesluten, att den i intet enda lin kan med visshat påräkna att sa sin talan föras af de sålunda valda representanterne, hvilka i de flesta väljas af en embe.smannapluralitet, i ett af en afgjord prestpl!uralitet samt i de öfriga al embetsnännen i förening med några större ägare af privilegierad jord, samt andre innehafvare af ifrån grundskatt befriad jord. Det påstås, att vid de s. k. medelbara valen, eller som ske genom elektorer, den stora jerdbrukande befolkningsn skulle uteslutande tillsätta de på det sättet valde representanter; men beräkningssättet af rösterna, embetsoch tjenstemäns samt alla de direkt röstandes deltagande, äfven i dessa val, tillintetgör i en stor del valkretsar denna bsfolkningens valrätt. Det visar sig visserligen, vid en öfverslagsberäkning, att den d:l af jordbrukande klassen, som nu utgör det egantliga B-ndeståndet, cch de af nu orepresenterade, hvilka kunna blifva med dst i valrätt jemförlige, skulle komma att, om de mangrant infunna s!g till valen, disponera omkring 3000 hela röster, då de öfriga folkklasserna vid dessa vxl endast torde kuana beräkna 42 å 43 tusen hela röster. Men om det besinnas, att dessa röster icke öfverallt i landet äro i samma förhållande fördelade; att till följd af flerfaldiga omständigheter, såsom stora gods, bruksoch fabriksanläggningar, embeatsmännens stora antal m. m. i en del af de folkrikaste lånen, en öfvervägande andel af de sistnämnaa rösterna infinna sig att deliaga i valen, under det att en mängd ibland de förstnämnde flarestädes sannolikt uteblifva, så kan med temlig visshet aniagas, att ej mer än hälftsn eller 7V, af valen i da 70 distrikten kunna utfalla. till fördel för den stora skattdraganda delen af jordbrukande klessen. Denna klass kommer således i en bestärad och betydlig minoritat inem andra kammaren; och desamma anledningar, som vålla det, skola nödvändigt, då första kamma:en tillsättes genom en valrämnd, tagen till lika delar från de direkt och indirezt väljande på landet samt darjemte af de direkt väljande siäder, medföra den följd, att den jordbrukande klassen äfven i den kammaren blifver underlägset representerad. Man skulle häremot invända, att det vore orättvist att tro de sålunda valde representanterna misskänna sin pligt att skydda alla fosterländska intressen ifka; och att säledes den stora jordoca bargsbrukande befolkningen bör vara betryggad, oaktadt! de öfriga klassernas öfvervigt vid valen, ats se sin rätt bevakad. Men erfarenheten visar oss beklagligen hvarja riksdag att så icke är; och huru skulle det kunna vara annorlunda då våra äldre inrättningar nästan i alla vägar varit grundade på uppoffringar af jordoch bergsbruken samt detta förhå!lande orubbadt fått qvarstå, undar det samhället utvecklat nya krafter och nya former. Dot låter väl tänka sig, att ea representantförsamling, sammansatt af de i öfrigt mest stridiga intressens ombud, 1 fråga om moraliska principer och yttre politiska förhållanden, kan sämjas och möjligen görs eftergifter och uppoffringar; men hvad de materiela förhållanderna och da iare politiska angår, får man icke af en sådan vänta något tillfredsställande resultat, och det är likväl just dessa, som genom deras inverkan på folkets välstånd utgöra grundvalen för de intellektuella krafternas utbildning. Bondeståndet har en helig pligt att i detta afseende bevaka hela allmogens rätt och bästa: och denna pligt är nu så mycket betydelsefullare, som, enli:t det nya förslagets vilkor för valrätt, de nu orepresenterade med undantag af ofrälse tjenstemannaklassen alldeles icke komma att åtnjuta den andel då borde, samt stä.dernas närlogsidkare och stora arbetande bafolkning förblifver undertryckt i sin valrätt af de rika och! embetsmännen. a Med ett ord, det nya valsättet kan aldrig till fredsställa rättvisans fordringar, och den nya kam; marbildningen, med första kammarens rätt att tillintetgöra den andra kammarens beslut, samt dess öfverdrifna andel i beskattningsoch anslagsfrågor, skall för det efter nödiga reformer i sina lagar, sina undervisaingsanstalter, sitt skatteväsende och sin allmänna hushållning suckande svenska folket, betaga allt hopp om en lyckligare framtid. Jag kan icke nog beklaga, att Konstitutionsutskottets tillstyrkande kunnat tillvägabringas genom biträ :et af flera Bondeståndets egna ledamöter i utskottet, då de således måste anses hafva biträdt utskottets vidunderliga förklaring, att detta tillstyrkanda skett, oaktadt förslaget innehåller i flerfaldiga enskilda delar stadganden, dem utskottet icke obatingadt kan godkänna. Jag kan ej fatta, hvarföre ett Rikets Ständars utskott, emot sin öfvertygelse,! skall tillstyrka ett regeringsförslag mera än hvarje annat, då utskottet har sin grundlagsenliga rätt att i de delar, det ieke anser förslaget kunna godkännas, föreslå hvad som aiternativt kunde och borde sättas i stället. Då imedlertid utskottet nu underlåtit detta, kan jag ej anse nödigt att söka åstadkomma detaljförändringar i ett förslag, som i alla fall icke utan en total omarbetning synes kunna vid en blifvande riksdag antagas. Och då dest förslag, som Adelns och Presteståndets ledamöter med den förseglade sedelas bifall åstadkommit, icke kan af detta stånd, emot h-la nationens allmänna tänkesätt, ifrågasättas iill antagande, måste vi vara betänkte på att sätta något annat i stället. Lyckligtvis äga vi tillfälla dertill genom det förslag, som en vår ståndsbroder i ut. 2. mn mm I fnamn R rs ssk