sta riksdag.
I detta afseende anser jag det vara nädvänilgt,
att till en början uttala de betänkligheter, som visa
sig för antagandet af det förslag till ny rizsiags-
ordning, som regeringen ingifvit, och jag går de?-
före att uppfylla denna pligt.
Redan det dubbla valsättet genom omedelbara
och medelbara val till andra kammaren måste i
och för sig blifva en tillräcklig anledning till miss-
nöje och misstroenda hos folket, som omöjligt ken
antaga, att de för röst- eller valrätten stadgade vil-
kor af:visz förmögenhet, embetsgrad och akademi-
ska prof mm. m., kunna berättiga till så olika med-
borgerliga rättigheter. Men huru mycken missbe-
låtenhet måste icke deröfver framkallas, då allmän-
heten i hvarja ort skall inse, att det omedelbaran
valsättet lemnar en bestämd öfvervigt inom repre-
sentatlonen i några få personers händer. Omkring
4000 omedelbart röstande, till största delen statens
löntagare eller såsom innehafvare af privilegierad
jord och från de drygaste skattabördorna befriade;
gynnade klasser komma att på landet väija uteslu-
tande de 50 representanterna för sig, urder det att
omkring 250,000 andra röstägsnde medborgare en-
dast få välja på 70 represantanter, samt även vid
valen de mäktige, direkt röstande, ofta till föjd af
röstskalans betydliga olikhet komma att afgöra val-
resultatet.
Det är beklagligen sannt, att de statistiska upp-
gifter, som skulle lemna upply ning om de väljan-
des inbördes förhållande, i fråga om klas:-, närings-
och egendoms-intressen m. m., icke äro villförlitliga;
ty så väl de genom representationskommittåns sam-
mandragna taballer, som de, hvilka under riksia-
gen blifvit enskildt uppgjorda deröfver, äro mycket
bristfällige, Men man ser dock deraf tydligen, att
missförhållandena äro stora. Vid de omedeibara
valen bliver den stora jordbrukande befolkningen
till cen grad utesluten, att den i intet enda lin
kan med visshat påräkna att sa sin talan föras af
de sålunda valda representanterne, hvilka i de flesta
väljas af en embe.smannapluralitet, i ett af en af-
gjord prestpl!uralitet samt i de öfriga al embetsnän-
nen i förening med några större ägare af privilegie-
rad jord, samt andre innehafvare af ifrån grundskatt
befriad jord.
Det påstås, att vid de s. k. medelbara valen, eller
som ske genom elektorer, den stora jerdbrukande
befolkningsn skulle uteslutande tillsätta de på det
sättet valde representanter; men beräkningssättet af
rösterna, embets- och tjenstemäns samt alla de di-
rekt röstandes deltagande, äfven i dessa val, tillin-
tetgör i en stor del valkretsar denna bsfolkningens
valrätt. Det visar sig visserligen, vid en öfverslags-
beräkning, att den d:l af jordbrukande klassen, som
nu utgör det egantliga B-ndeståndet, cch de af nu
orepresenterade, hvilka kunna blifva med dst i val-
rätt jemförlige, skulle komma att, om de mangrant
infunna s!g till valen, disponera omkring 3000 hela
röster, då de öfriga folkklasserna vid dessa vxl en-
dast torde kuana beräkna 42 å 43 tusen hela rö-
ster. Men om det besinnas, att dessa röster icke
öfverallt i landet äro i samma förhållande fördelade;
att till följd af flerfaldiga omständigheter, såsom
stora gods, bruks- och fabriksanläggningar, embeats-
männens stora antal m. m. i en del af de folkrika-
ste lånen, en öfvervägande andel af de sistnämnaa
rösterna infinna sig att deliaga i valen, under det
att en mängd ibland de förstnämnde flarestädes san-
nolikt uteblifva, så kan med temlig visshet aniagas,
att ej mer än hälftsn eller 7V, af valen i da 70 di-
strikten kunna utfalla. till fördel för den stora skatt-
draganda delen af jordbrukande klessen. Denna
klass kommer således i en bestärad och betydlig
minoritat inem andra kammaren; och desamma an-
ledningar, som vålla det, skola nödvändigt, då för-
sta kamma:en tillsättes genom en valrämnd, tagen
till lika delar från de direkt och indirezt väljande
på landet samt darjemte af de direkt väljande siä-
der, medföra den följd, att den jordbrukande klas-
sen äfven i den kammaren blifver underlägset repre-
senterad.
Man skulle häremot invända, att det vore orätt-
vist att tro de sålunda valde representanterna miss-
känna sin pligt att skydda alla fosterländska intres-
sen ifka; och att säledes den stora jord- oca bargs-
brukande befolkningen bör vara betryggad, oaktadt!
de öfriga klassernas öfvervigt vid valen, ats se sin
rätt bevakad. Men erfarenheten visar oss beklagli-
gen hvarja riksdag att så icke är; och huru skulle
det kunna vara annorlunda då våra äldre inrättnin-
gar nästan i alla vägar varit grundade på uppoff-
ringar af jord- och bergsbruken samt detta förhå!-
lande orubbadt fått qvarstå, undar det samhället
utvecklat nya krafter och nya former. Dot låter
väl tänka sig, att ea representantförsamling, sam-
mansatt af de i öfrigt mest stridiga intressens om-
bud, 1 fråga om moraliska principer och yttre poli-
tiska förhållanden, kan sämjas och möjligen görs
eftergifter och uppoffringar; men hvad de materiela
förhållanderna och da iare politiska angår, får man
icke af en sådan vänta något tillfredsställande resultat,
och det är likväl just dessa, som genom deras inverkan
på folkets välstånd utgöra grundvalen för de intel-
lektuella krafternas utbildning. Bondeståndet har
en helig pligt att i detta afseende bevaka hela all-
mogens rätt och bästa: och denna pligt är nu så
mycket betydelsefullare, som, enli:t det nya försla-
gets vilkor för valrätt, de nu orepresenterade med
undantag af ofrälse tjenstemannaklassen alldeles icke
komma att åtnjuta den andel då borde, samt stä-
.dernas närlogsidkare och stora arbetande bafolkning
förblifver undertryckt i sin valrätt af de rika och!
embetsmännen. a
Med ett ord, det nya valsättet kan aldrig till
fredsställa rättvisans fordringar, och den nya kam- ;
marbildningen, med första kammarens rätt att till-
intetgöra den andra kammarens beslut, samt dess
öfverdrifna andel i beskattnings- och anslagsfrågor,
skall för det efter nödiga reformer i sina lagar, sina
undervisaingsanstalter, sitt skatteväsende och sin
allmänna hushållning suckande svenska folket, be-
taga allt hopp om en lyckligare framtid.
Jag kan icke nog beklaga, att Konstitutions-
utskottets tillstyrkande kunnat tillvägabringas genom
biträ :et af flera Bondeståndets egna ledamöter i ut-
skottet, då de således måste anses hafva biträdt ut-
skottets vidunderliga förklaring, att detta tillstyr-
kanda skett, oaktadt förslaget innehåller i flerfaldiga
enskilda delar stadganden, dem utskottet icke oba-
tingadt kan godkänna. Jag kan ej fatta, hvarföre
ett Rikets Ständars utskott, emot sin öfvertygelse,!
skall tillstyrka ett regeringsförslag mera än hvarje
annat, då utskottet har sin grundlagsenliga rätt att
i de delar, det ieke anser förslaget kunna godkän-
nas, föreslå hvad som aiternativt kunde och borde
sättas i stället.
Då imedlertid utskottet nu underlåtit detta, kan
jag ej anse nödigt att söka åstadkomma detaljförän-
dringar i ett förslag, som i alla fall icke utan en
total omarbetning synes kunna vid en blifvande riks-
dag antagas. Och då dest förslag, som Adelns och
Presteståndets ledamöter med den förseglade sedelas
bifall åstadkommit, icke kan af detta stånd, emot
h-la nationens allmänna tänkesätt, ifrågasättas iill
antagande, måste vi vara betänkte på att sätta nå-
got annat i stället. Lyckligtvis äga vi tillfälla der-
till genom det förslag, som en vår ståndsbroder i ut.
2. mn -
mm I fnamn R rs ssk