ning haral, RIESDAGEN. I p!enum hos Ridd. och Adeln sistl. lördagsafton och i går middag föredrogs lag-, bevillningsoch ekonomi-utskottens u:låtande i anledning aferhållna återremisser å bet. angående grunderna för rättigheten att tillverka och försälja bränvin. På frih. A. Raabs förslag, bar den nu gällande förordnivgens föreskrifter blifvit hufvudsakligen bibehållna. Till suppleanter i förstärkt Banko-utskott hafva blifvit utsedde: hr Schiizererantz, J. H.: br Grundelstjerna, A. W.; grefve Gyldenstolpe, Ulr.; hr vy. Holst, H. G.; hr af Sillen; grefve Lagerbjelke, G.; frih. Cederström, C. R.; br Tersmeden, N.; grefve Sparre, E.; hr Printzensköld, C. — I Bondeitåndets plenum sistlidne lördag föreföll, i anledning af Bankoutskottets utlåtande J4 64, afstyrkanda väckt fråga om förändrad pregling af silfvermyatet, följande diskussion: Östman fann, att då Rikets Ständer nu beslutat att sedlar under 32 sk. bkos värde ssola indragas med slutet af nästkommande år, och desamma ersättas med silfvermynt, skulle, i fall värdet af sådant mynt, liksom vu, åsattes i bråk af riksdaler, tvekan och villrådighet vid detsammss användande uppstå hos allmo gen, som ej vore vand vid bråkräkning, hvilket tal. trodde vara tillräctligt skäl för silfvermyntets utprägling till skillingsvärdet. Den tid vore möjligtvis icke afligsen, då decimalsystemet komme att antagas, hvilkea förändring skulle göra den föreslagna åtgärden öfverflöd!g; men man kunde icke taga på hand i sfsaande å den saken, såsom beroende af Rikets Siänder. Tal. yrkade derföra återremiss. — Carl Ersson från Westerås län upplyste, att utskotwet hade, innan beslut blifvit fattadt, hört tankoulmägtigo; hvilka ansett manliga följder skola uppkomma för allmänheten, i fall myntet blefve prägladt annorlunda än till !;, !s eller V,;; de afsistnämnde valör skiljde sig till storleken så föga från !,.:del, att de läst kuade förvexlas. Sådana hade förut blifvit präglade, men som klagomål öfver d-esamma allt emellan inkommit, hade man ansett lämpligt att dermed upphöra. Talaren biföll för sin del utlåtandet. — Strindlund: Då denna riksdag beslutat småsedlarnes indragning, är det väl nödvändigt att det silfvermynt, som kommer i stället, blir prägladt i öfverensstämmelse med S:ändernas ofvanberörde bes!ut. Hittills har man hufvudsakligen präglat !s:delar, eller så kallade 24-skillingar; men det är gifvet, att det hädanefter kommer att myntas i större skala. Hvarföre ej då i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut? Dat voro väl oundgängligt att myntet åsattes ett värde som det eger i allmänna rörelson, heldst det sil!vermynt, hvilket hädanefter kommer att präglas såsom ersättning för småsedlarne, kommer att stanna inom landet mer än förr varit fallet. Yrkade således återremiss. — Anders Andersson från Skaraborgs län: Man fiage redan erfara oligenhet af decimalsystemets förkastande. I närvarande omständigheter ansåg talaren för allmogens skull, som i allmänhet icke förstår betydelsen af brutna tal, lämpligast att silfvermyntet borde präglas med skillingsvärdet, och yrkads derföre återromiss. — Östman trodde någon svårighet icke möta vid skillicgsvärdets anbringande äfven å mindre mynt; om man å ana sidan af myntet åsatte det brutna talet eller silfvervärdet, och å den motsatta skillingsvärdet, vore alla olägenheter afhulpna, och graveringskostnaden för några stansar torde väl ej bli. särdeles stor. — Strindlund: Då i det betänkande söm tillstyrkte småsadlarnes indragning tillika utlofvades, att silfvermynt skulle utgå till fyllande al bristen, vore det så mycket klirare, att sistberörde mynt borde slås i samma valör som sedlarne förut hade. Man borde väl stå vid sina ord, och det å!åge just bankofullmägtige tillsa, att förändringen fullföljdes i öfverensstämmelse med förut fattede beslut, Tal. fortfor derföre i sin yrkan om återremiss. — Andreas Bengtsson: I fall Kongl. Mej:ts prop. nästkommande riksdag föranleder decimalsystemets antågande, skulle dan nu ifrågavarande prägelföfändringen åstadkomma vlilervalla. Som skillingssedlarnss iodra:ning ej kommer att försig.å så hastigt, torde någon förändriag ej vara af nöden, åtminstone icke innan när sta riksdag, hvadan jag snssr utlåtandet böra bifalla, — Bergström från Skarsborgs län yrkade deremot återremiss. Votering begärdes och utföl med 47 Ja emot 30 Nej, hvadan utlåtandet al Ståndet godkändes. Den 3 Juli. I dag inträdde dess förste notari vice hofrättsnotarien N. A. Fröman, såsom tjenst förrättande sekreterare under :den häradshöfdinger IRoos på omkring 14 dagar beviljade tjenst!edighet Bengt Gudmundsson framställde den önskan at ståndet i detta plenum måtte afbålia sig från an ldra verldsliga bestyr och endast öfverlägga om be slut i bränvinsfrågan. Talmannen förklarade i an ledning häraf att sammankomsten endast blifvit be Islutad 1 följd al. de andra ståndens plena på samme tid, och att man efter bord!äggning af några mål Jensamt skulle sysselsätta sig med diskussion uton -Iprotokollet, för ernående af en gemensam tanke an gående bränvinsbetänkandet. — — I Bondeståndets öfverläggning vid föredragnin acn af Konstilulionsutskollets memorial ti!