SERVIF ESEESSEEveg BRÄFTMISME 30 MSF SE of FR Mest vat vare författade; verser af en utvald chör Dn gamle allmänt älskade fadren till den efliina var äfven närvarande vid det högtidliga de tillfället. — På aftonen efter slutad! exercis dcotiterade hela regementets manskap genom salen, för att åskåda dekorationen samt det nyss en-! komna, officerscorpsen bekostade porträttet af re-! gemenis:: förra vördade chef, eflidne generalmajof ren von Post. RR : — Ve sednaste bändelserna i Frankrike gifva anledning till flera betraktdser. Det är redan ! i och för sig sjelf klart, att det dynastiska, lj absolutistiskt-monarkiska och dermed i näralf sammachang stående byråkratiska elementet il Europa måste med ytterlig bäpnad hafva åsett, huruledes Franska Republiken hittills allt! mer kersoliderat sig, vunnit seger på seger . öfver anarkien, och slutligen gjort utkast tilll en konstitution, som, derest den kommer full s komligen till stånd, genom sitt exempel hotarf hela vs-ldsdelen med att förr eller sednare starkt demokratiseras äfven inom de konstitu-, tionelt monarkiska statsformerna. — Derföre ärlg det ock icke omöjligt, att alla de dynastiska, ab-lt solutistiska och byråkratiska intressena, sam-t tagne, ej blott inom vissa partier i sjelfva 1 Frankiike, utan i hela det öfriga Europa,lg nu just anstränga sina yttersta kvafter för att li söka störta den sansade och förnuftiga re-l! publiken i Frankrike och bindra den ifrån! alt ordna sig. Mycket antyder också, att de ! förfärliga uppträden, hvarför Paris gång efter , gång och sednast nu under de fyra blodiga II dagarne varit rof, alldeles icke blott utgått från I! arbetarne, ehuru dessa varit medtagna som. nödiga verktyg och deras kommunistiska dok; triner blifvit begagnade till uppretande af den-l; na del bland folket, för att härigenom skaifa( armar åt reaktionen, och framförallt maskera! D den. Pe penningar, som ymnigt blifvit funna hos gatpojkar och personer af de mest obemedlade slag, kunna ej härleda sig från arbetsklasserna, som väl! :cke behöfde muta hvarann, och för öfrigt, om de egde penningar att disponera, icke had. skäl att göra uppror, för att eröfra en rikare ställning. Detta, jemte många andra enskilda prof, såsom Narbonnes attraperande, då han som bäst sökte bearbeta mobila gardet, den vapendepöt, som blifvit funnen hos Blanquis syster, de omständigheter, till följe hvaraf den med Orleanska fanuljen nära förbundne Emile de Girardin blifvit arresterad m. m. synas utvisa, huru! denna gång alla antirepublikanska partier — de må nu hafva varit leddeaf emissarier från England, Ryssland, måhänds från Ludvig Filip sjelf, Ludvig Napoleon; Metternich, Palmerston eller andre — varit i bögsta grad verksamme. Men äfven denna gång hafva de, så långt underrättelserna — till kl. 2 e m. den 26 Juni — räcka, l. blifvit fallkomligen slagne. Vid hela detta förhållande väcker det å andra sidan, och i fall saken i och för sig sjelf ej vore för allvarsam ät tillåta löje, en mycket ironisk känsla, att erfara, huru vissa tid-l: ningsorganer (utrikes och äfven en och annan. i vårt kära fädernesland) med verkliga krokodiltårar beklaga den stackars republiken it Frankrike, som gått under, emedan en militärisk Diktatur,: uppstått. Af de från Paris hitkomna uppgifterna ser likväl hvar och en, att den ef nationalförsamlingen sjelf åt general Cavaignac för tillfället uppdragna momentana makt belt och hållet varit till republikens skydd, och dessutom i alla tider, förr som nu, utgjort det vanliga medel republikanska statsformer regelrätt begagnat i farans stund. Man: påminne sig endast Cincinnatus och Washington. Man kan med skäl sätta i fråga, om den på Cavaignac för dessa dagar öfverlåtnå makt ens förtjenar heta ,diktatur,. Också kallas der icke så i dekretet, hvilket endast säger, allt den myndighet, som exekutiva kommissionen förut innehaft, lägges i Cavaignacs hand. Men att denna myndighet till sin beskaffenhet icke var en diktatur i absolut mening, då den egde nationalförsamlingen öfver sig i hela lagstiftningsoch bevillningsväsendet m. m;, vet hvar och en. Tyska tidningar benämna. saken momentandiktatur, och de svenska hafvs följt exemplet, hvilket gör ingenting, då man vidfogar förklaring på ordet. En mycket vigtigare fråga för den sansade republikens bestånd utgör utan tvifvel arbetarrörelsen, Denna kan ju oupphörligen förnya sig, säger man; och, om den äfven nu blifvit besegtad, kan den icke destomindre så ofta uppresa: det: röda standaret, att den :slutligen får öfverhanden. Att dessa klasser blifvit djupt fanatiserade genom falskt kommunistiska läror, ser man visserligen; och att reaktionen med begärlighet allt vidare skall begagna dem (ungefär på samma sält som Ferdinand, Delcarretto och Cocli begagnat Lazaronerna i Neas pel), ,derpå kan också ingen tvifla. Men småningom skola väl dessa klasser blifva upplyste om sin egen bättre fördel. Alt de på reaktionens seger, jemte återkomsten af dynastism och byräkrati, hvars ärender de beklagligen ej säl lan förledas att gå, alldeles ingenting kunna vinna, måste en gång; bliva dem tydligt; hvaremot, då enligt nuvarande valsätt i Frankrike, arbetarne likt alla andra medbörgare utan undantag kunna. sända ombud:till nationalförsamlingen, de förr eller sednare skola inse, ati de på denna väg måste vinna alla rimliga och för samhället såval Som dem sjelfva nyttiga fördelar, hvarpå de med skäl kanua göra anJA TE ag rr I I Öm