SERVIF ESEESSEEveg BRÄFTMISME 30 MSF SE of FR Mest vat
vare författade; verser af en utvald chör
Dn gamle allmänt älskade fadren till
den efliina var äfven närvarande vid det högtidliga
de tillfället. — På aftonen efter slutad!
exercis dcotiterade hela regementets manskap genom
salen, för att åskåda dekorationen samt det nyss en-!
komna, - officerscorpsen bekostade porträttet af re-!
gemenis:: förra vördade chef, eflidne generalmajo- f
ren von Post. RR :
— Ve sednaste bändelserna i Frankrike gifva
anledning till flera betraktdser. Det är redan !
i och för sig sjelf klart, att det dynastiska, lj
absolutistiskt-monarkiska och dermed i näralf
sammachang stående byråkratiska elementet il
Europa måste med ytterlig bäpnad hafva å-
sett, huruledes Franska Republiken hittills allt!
mer kersoliderat sig, vunnit seger på seger .
öfver anarkien, och slutligen gjort utkast tilll
en konstitution, som, derest den kommer full s
komligen till stånd, genom sitt exempel hotarf
hela vs-ldsdelen med att förr eller sednare
starkt demokratiseras äfven inom de konstitu-,
tionelt monarkiska statsformerna. — Derföre ärlg
det ock icke omöjligt, att alla de dynastiska, ab-lt
solutistiska och byråkratiska intressena, sam-t
tagne, ej blott inom vissa partier i sjelfva 1
Frankiike, utan i hela det öfriga Europa,lg
nu just anstränga sina yttersta kvafter för att li
söka störta den sansade och förnuftiga re-l!
publiken i Frankrike och bindra den ifrån!
alt ordna sig. Mycket antyder också, att de !
förfärliga uppträden, hvarför Paris gång efter ,
gång och sednast nu under de fyra blodiga II
dagarne varit rof, alldeles icke blott utgått från I!
arbetarne, ehuru dessa varit medtagna som.
nödiga verktyg och deras kommunistiska dok- ;
triner blifvit begagnade till uppretande af den-l;
na del bland folket, för att härigenom skaifa(
armar åt reaktionen, och framförallt maskera!
D
den. Pe penningar, som ymnigt blifvit funna
hos gatpojkar och personer af de mest obemedlade
slag, kunna ej härleda sig från arbetsklasserna,
som väl! :cke behöfde muta hvarann, och för
öfrigt, om de egde penningar att disponera,
icke had. skäl att göra uppror, för att eröfra
en rikare ställning. Detta, jemte många an-
dra enskilda prof, såsom Narbonnes attrape-
rande, då han som bäst sökte bearbeta mobila
gardet, den vapendepöt, som blifvit funnen hos
Blanquis syster, de omständigheter, till följe
hvaraf den med Orleanska fanuljen nära för-
bundne Emile de Girardin blifvit arresterad
m. m. synas utvisa, huru! denna gång alla anti-
republikanska partier — de må nu hafva varit
ledde- af emissarier från England, Ryssland,
måhänds från Ludvig Filip sjelf, Ludvig Na-
poleon; Metternich, Palmerston eller andre —
varit i bögsta grad verksamme. Men äfven
denna gång hafva de, så långt underrättelserna
— till kl. 2 e m. den 26 Juni — räcka, l.
blifvit fallkomligen slagne.
Vid hela detta förhållande väcker det å an-
dra sidan, och i fall saken i och för sig sjelf
ej vore för allvarsam ät tillåta löje, en myc-
ket ironisk känsla, att erfara, huru vissa tid-l:
ningsorganer (utrikes och äfven en och annan.
i vårt kära fädernesland) med verkliga kroko-
diltårar beklaga den stackars republiken it
Frankrike, som gått under, emedan en mili-
tärisk Diktatur,: uppstått. Af de från Paris
hitkomna uppgifterna ser likväl hvar och en,
att den ef nationalförsamlingen sjelf åt general
Cavaignac för tillfället uppdragna momentana
makt belt och hållet varit till republikens
skydd, och dessutom i alla tider, förr som
nu, utgjort det vanliga medel republikanska
statsformer regelrätt begagnat i farans stund.
Man: påminne sig endast Cincinnatus och Wa-
shington. Man kan med skäl sätta i fråga,
om den på Cavaignac för dessa dagar öfver-
låtnå makt ens förtjenar heta ,diktatur,. Också
kallas der icke så i dekretet, hvilket endast
säger, allt den myndighet, som exekutiva kom-
missionen förut innehaft, lägges i Cavaignacs
hand. Men att denna myndighet till sin be-
skaffenhet icke var en diktatur i absolut me-
ning, då den egde nationalförsamlingen öfver
sig i hela lagstiftnings- och bevillningsväsendet
m. m;, vet hvar och en. Tyska tidningar be-
nämna. saken momentandiktatur, och de
svenska hafvs följt exemplet, hvilket gör in-
genting, då man vidfogar förklaring på ordet.
En mycket vigtigare fråga för den sansade
republikens bestånd utgör utan tvifvel arbetar-
rörelsen, Denna kan ju oupphörligen förnya
sig, säger man; och, om den äfven nu blifvit
besegtad, kan den icke destomindre så ofta
uppresa: det: röda standaret, att den :slutligen
får öfverhanden. - Att dessa klasser blifvit djupt
fanatiserade genom falskt kommunistiska läror,
ser man visserligen; och att reaktionen med
begärlighet allt vidare skall begagna dem (un-
gefär på samma sält som Ferdinand, Delcar-
retto och Cocli begagnat Lazaronerna i Neas
pel), ,derpå kan också ingen tvifla. Men små-
ningom skola väl dessa klasser blifva upplyste
om sin egen bättre fördel. Alt de på reaktio-
nens seger, jemte återkomsten af dynastism och
byräkrati, hvars ärender de beklagligen ej säl
lan förledas att gå, alldeles ingenting kunna
vinna, måste en gång; bliva dem tydligt; hvar-
emot, då enligt nuvarande valsätt i Frankrike,
arbetarne likt alla andra medbörgare utan un-
dantag kunna. sända ombud:till nationalförsam-
lingen, de förr eller sednare skola inse, ati de
på denna väg måste vinna alla rimliga och
för samhället såval Som dem sjelfva nyttiga
fördelar, hvarpå de med skäl kanua göra an-
JA TE ag
rr I I Öm