) Detta förslag finnes pu tryckt i bokhandeln. POSTSCRIPTUR. Adelas plenum på förmiddagen har räckt så länge, att vi blott hinna nämna, att laguiskottets förslag ti!l lag mot uppror och olofliga folksamlingar bland annat der förevarit, dervid de flesta punkterna biföllos. Afven förekom statsutskottets utlåtande över 1845 års revisorers berättelse. — Prestestånd.t diskuterade sammansatta Bavil!nings-, Lagoch Ekonomiutskottets utlåtande i anledning af anmärkningarne emot dess förra betänkande angående tillverknng och försäljn!ng af bränvin. Baron Raab hade afgifvit en reservation med förslag till ny tariff. Prosten Nibelius jemförde den ena tariffen med den andra och fann dam hafva hvar sina företräden; det var honom lisxgiltigt hvilkendera som antogs. Prosten Mela ansåg baron Raabs reservation vara säkrare; densamma förordades äfven af prostarna Arrhenius och Berlin. Prosten Satterblad deremot anhöll att man ej måtte vidare omgöra bränvinsbetänkandet, utan låta det gälla sina 3 år; det vor) som ett ruttet hus, hvilket ej tål:e att röra vid, ty då skulle det fal!a sönder. Preosten Berg talade för friare åsigter i denna, som annan näringslagstiftning. B!skop Himström anmärkte att ett afslag å utskottets förslag skulle se ut som man ville gifva dementi åt trenna riksstånds beslut att vidblifva 1845 års författning med någon förhöjning i afgifterna. Prosten Carlander anförde att det Raabska tariff-förslaget favoriserade småpannorna,. hvilka varit en olycka för landet. Prosten Melea åter förmenade, att om man rätt ser efter, förhölla det sig tvärtom: reserv. bibehåller den gamla beskattningen på ända till 41 och 42 kannors pannor, men för redskap af större rymd höjes skatten betydligt; af en ledamot af bondeståndet, Nils Strindland från Norrland, hade tal. hört, att i den provinsen knappt kunde bli någon husbehofsbränning, om baron Raabs tariff antages. Härpå svarade prosten Sidner (från Hernösands stift) att för hvad han visste funnos i Norrland både 10 och 8 kannors pannor, så att Strindlunds uppgift måste lemnas derhän; prosten Sidner biföll u stottets förslag, eaär det syntes vara i den andan att minska bränvinsbränningen. Men med 22 röster mot 45 antog ståndet reservationen. Vid granskningen af batänkandets detaljbestämmelser biföllos desamma, så vidt de överensstämde med det gamla och med den af ståndet adopterade reservationen. Den nya författningen skulle gälla från 1849 års början. Statsutskotrets betänkande öfver Riksens Ständers revisorers berättelse genomgicks; man hade dervid föga att anmärka. Bansoutskottets betänkanden N:ls 63, 64 och 66 blefvo bifallna. — Borgareståndet genomgick Statsutskottets utlåtande J4 206 rörande 4827 års revisionsberättelse. Bankoutskottet N:o 64, med afslag på begäran om förändrad prägel å silfvermyot m. m. Hr Hörnstein yrkada åtefremis:. Understöddes häruti a hrr Norin, Fagerberg. Hr: Schartau angg uts skottet beft rätt uti alt icke tillstyrka prågling af 48 sk. Detta mynt skulle blifva svårt skilja från närmaste valör öfver och uhder. Godkände utlåtandet i denna del, men begärde återremiss i öfrigt. Hr Ericsson m. fl. instämde. Hr Palander framställde åtskillige betänkligheter mot förslaget och begärde bifall. Hr Rhodin talade i samma syfte som hr Schartau. Hr Wedberg ansåg ompräglingen komma att orsaka dryg kostnad. Yrkade bifall. Betänkandet återremitterades. os JM 65, om vedergällning åt gravör Åkerte aflemnadt prof på ett förbättradt sedelmynt Hr Palander bagärde återremiss. H -u tillstyrkte bifall, med någon förändring tionen. Herr Thorn, E. G. Lindström, Alm -n, La3ergren, Björck, Bergman och Ericsson tillstyrkte bifall. — Betänkandet bifölls. Ja 66, om rättighet för Banken och Riksgäldskontoret att i utbyte motobligationer af armösns scordsamorteringsfond mottaga nya sådana på förlingd Inlösningstid. För afslag talade hrr Schartau, Wedberg, Bergman, Hörnstein, Ericsson och Gråå. För bifall hrr Palander och Lagergren, hvilken sistnämnde sade, att förslaget afsåge att minska tungan af amorteringen för armens befäl. — Betänkandet afslogs. — Bondeståndet uppsköt afgörandet af sammansatta Bevillnings-, Lgoch Ekonomiutskottens utlåtande J4 2, angående bränvinsbränningen, dels för att enskildt öfverlägga derom, dels för inhemtendet af de andra ståndens beslut. Å Statsuiskottets mem. JM 205, i anledning afåtorremiss a! bstänkandet JM 30 med 1845 års revisorers berättelse, ansågs, sedan några punkter fått bero, andra godkänts, till ingen annan åtgärd föranleda. — Samma utskotts utlåtande J4 206, mad 4847 åra revisorers berättelse, godkändes, undantagande don punkt som angick särskild ersättolng will de tjenstemän som granska representanternes fullmakter. Hasberg, Strindlund, Appelqvist och Andreas Bengtsson ogillade donna del Återremiuerades. Bankoutskoitets utlåtande J4 64, afstyrkande förändring i -preglingen al silvermynt, önskades återremitter?dt af Östman, Strindlund, Anders Andersson och i? rgström; bifölls af Citl Ersson, Per Nilsson och Andreas Bengtsson. Vid anställd votering blef utlåtandet bifallet med 47 ja emot 30 nej. Samma utskotts utlåtande J4 66, angående tillåItelse för banken och riksgäldskontoret att emot utIbyte af nu innehafvande obligationer af armösns accords-amorterings!ozd, emottaga nya sådana — afsloga. Andreas Bengtssons motioa angående förändrad organisation af försvarsverket remiiterades till ståndets enskilda utskott. Pehr Nilsson från Skåne väckte en motion, ianledning af risssåndens aslag på de i bondeståndet väckta motioner, om dels upphäfvande, dels förminskning i indelta armåen, hvari föreslogs ait genom ståndets enskilda utskott låta uppsätta en skrifvelse till Koogl. Maj:t, hvartill motionären äfven afacf att förslag ågvftanda att hagära an förminctk