DOLORES.
ROMAN AF HARRO HARRING, I FYBA DELAR:
I stark kontrast mot bergens mörka, nästan svarta
massor, öfver hvilka månen just hade stigit, och
hvilkas skugga änuvu omböljde Santa Cruz fästnings-
murar, älittrade vikens spegelblanka yta Jik ec ut-
bredd siifverslöja, i hv.lken myriader tindrande dis-
manter voro inväfda, hvilkas glans endast öfvergticks
af det mo!nlösa firmamentets obeskrifliga klarhet. —
Ehuru den södra hemisferen erbjuder färre konstel-
lationer: al utmärkt storlek än den norra, erbjuder
den i stället, genom sia stora genomskinlighet en
blick in i omätlighetens vördnadsväckande regioner,
hvilket gör ett mäktigt intryck på själen, då, i för-
ening med den vidsträckta jordiska synkretsen, ett
annat universum at oräkneliga stjernor utbreder sig,
på hvilket icke är någon gräns.
Vid det halföppna fönstret satt en qvinnofigur,
stödjande. sitt obeprydda hufvud mot en hävd, fia
som ett barns, öfser hvilken ett yppigt, rit kol
svart hår upplöst hängde ned. Hon tycktes försänk!t
i sig sjelf. Hennes blick rigtade slg mot en klart
lysande stjärna, utan att hon gaf akt på hean?,
medan de långa mörka ögonhåren voro fuktade med
tårar, och erbjödo för observatorns öga en sorgbela-
stad själs inre verid.
Den mjukt svällande formen af en Venus från
Medici var insvept i en enkel, bländande hvitrock,
fästad öfver bröstet med. en agraff, kvars veck, I
likhet med det artistiskt) ordnade drapsriet på er
antik stod, röjde formen, ju mer de omhöljde den
I naturlig öfverensstämmslsa med en,sådean äds
figur, söm icke öfvergick de antika modellernas ice
delstorlek, störte det uttrycksfull) apsigtet ålder
beundrande - gröktskav förm, ) som Brasiliensaropiss:
natur i,så rikt, mått utrustar .med. bebag, ; medar
näsans knappt märkligt framskjutande båga stötte på
romersk skönhet, på samma gång den ofta röjer et
medvetande af qvinlig värdighet, söm bjuder akt
ning, och en stolthet, som Fiulle:aflvisa med förak
allt otidigt.närmande. : - Lä
De utmärkt välbildade läpparna hade redan an
tagit den prägel, som är så egen för brasilianske
fruntimmer, hvilken röjer sig i de neddragna mun-
giporn3, och föreåder, i störfe eller mindre grad
missnöje med sig sjelf och med verlden, förakt föj
) Se Afionlil. M-68—70, 79—76;.80; 83, 86, 94, 35
Rv, 102, A08-—107, 409, 414, 146. 119, 121—41253
Flt33, 136, 138, 140—143, 145, 147 och 148.