eller kanske snarare såsom ett af Aftonbladet
sjelf helt och hållet uppgjördt antagande, hvil-
ket alldeles saknade grund i verkligheten.
Nu torde vi få bedja läsaren skilja emellan
två saker: om vi påstå att tvåkammarsystemet,
såsom grund för en nationalrepresentation, nu-
mera ijenat ut sin tid och är en inrättning,
som aldrig mer. kan-återkomma till-något verk-
ligt hf; så följer deraf alldeles icke, att ej en
sådan inrättning har kunnat åstadkomma gan-
ska mycket godt under en viss period; och är
oändligt att föredraga framför enväldet eller
des rena byråkratien. eller: soldatväldet. eller
polisväldet eller prest-.och munkväldet, af hvil-
ka välien utt eller flera vanligtvis framträda
och göra sig gällande i skygd af enväldet och
jemte detsamma. Likaså, om vi, sagt, att plu-
raliteten af. fransmännen. varit republikanskt
sinnade, följer, deraf. ingalunda, att vi obetin-
gadt.anse den katastrof, som i sistl; Februari
månad :kullsiörtade den franska konungathro-
nen, bafva varit den lyckligaste händelse, som
nu kunnat träffa Frankrike. Det torde benäget
märkas och kan icke vara öfvertlödigt at
upprepa, att Aftonbladet, omedelbart efter idet
de fullständiga underrättelserna om -revolutio-
nens. utbrott och republikens, utropande bade
hitkomant, och sålanda innan några revolutio-
nära rörelser i det öfriga Europa hade! timat
eller. den - fioanerella. krisen, i Frankrike ihade
inträdi, uti en räsopne:ande artikel satte i
fråga, buruvida ::det icke möjligen .hade varit
klokare . att,; med. antagande : af! Ludvig Filips
afsägelse, utropa grefven af Paris till konung,
under något tjenligt förmynderskap ?. ett: bevis,
att A. Ba icke vid tillfället leddes af någon
blind, hänförelse... Men detta är en sak för sig:
frågan är vu endast buruvida A. B. icke baft
rätt i de båda, här ofvan omnämnda påståen-
dena... Orsaken hvarföre vi här ånyo uppkasta
denna fråga är, alt det alltid måste vara vig-
tigt, alt icke förbise hvad som utgör. det .verk-
liga af. et tidsfenomen, Uti allastvister om
principer, men framförallt när det rör .politi-
ken, söker naturligtvis hvar och en så niycket
som möjligt alt stödja sina åsigter på den sll-
männa ineningens auktoritet, hvars betydenhet
i sådasa saker aldrig kan helt-och:hållet för-
bises eller föraktas; och häraf kommer också
den itver soch: bitterhet, hvarmed det tvistas om
det allmänna tänkesättets : verkliga ståndpunkt,
och hyärmed de serskilda: partierna söka: att åt
densamma gilva den för sina idder förmånli-
gaste därgen.
Det är också af denna anledning som vi nu
tro, air tvenne ganska betydande omständighe-
ter i -alseende på de europeiska förhållandetia
i allmänhet och de fransyska isynnerhet icke
böra l-mnas ur sigte, emedan de verkligen äro
lärorika. ; Den: ena är, i afseende på tvåkarh-
marsysiemet, alt hela den fransyska pärskam-
maren; icke allenast: vid februarirevolutionen
försvann, såsom om den blifvit bortblåst, en-
dast genom en enkel befallning till pärerna att
åtskiljas. och! ett förbud- att någonsin: mera
sammaniräda, utan ock ifrån det ögonblicket
varit så fullkomligt. död, att icke någon enda
röst med sen -hålfdragen anda ens satt dess
återupprättande i fråga. Går man vidare till
Tyskland, så visar sig der likaledes, att alla
bemödanden och förslag att grända dervarande
representationer på s. k. karaktersskilda kam-
rar, betraktas såsom en omöjlighet; och slutli-
gen är det ingalunda svårt att inse, att den
stunden snart icke är långt borta, då sjelfva
Englands mäktiga aristokrati, som hittills helt
och kållev beherrskat det landets representation,
snart måste gilva vika för det nät varande ener-
giska -reforimpartiets agitationer och godvilligt
maka ät sig ansenligt åt folket, så vida den
vill undvika - en våldsam omstörtning, hvilken
i annat fall inom få år icke lärer uteblifva.
Den andra omständigheten är att, ehuru
det kim för visst antagas, att ett stort antal
Fransmän, vemligen först och främst de, som
flutit ofvanpå under den tu öfverändakastade
juli-mfonarkien och söm haft fördel derät, och
sedermera många: som lidit af den financiella
krisen, otvifvelaktigt äro i hög grad missbelåtna
med det närvarande osäkra och orovisoriska
tillståndet, samt vore färdiga att till hvad pris
som helst söka få ett slut derpå; så har dock
ingen, lvarken i någon tidning eller i utgifna
brochyrer, eller i muntliga yttrabden, offentli-
gen vid:något enda tillfälle satt i fråga möj-
ligheten af kungadömets återställande. Deremot
såg man genast efter februari-revolutionen, att
alla orters innevånare och alla klasser skyn-
dade att sjelfmant och utan någon serskildt der-
till gifven uppmaning insända till provisoriska
regeringen sina förklaringar, att de slöto sig
till republiken:
Så vidt vi begripa, kan man icke gerna för
reställa sig några starkare bevis på en allmänt
rådande öfvertygelse derom, att konungadö-
mets återställande i Frankrike icke mera är
möjligt; seåam konung Ludvig. Filip genom sin