af justiteministern och efter inhemtande af stats-
rådets tanka. -
Om nationalförsamlingen beslutat en lag, mot
vilken presidenten har vigtiga invändningar
att göra, så kan han inom 8 dagar återsända
veslutet, framställa sina invändningar och be-
sära ny öfverläggning. Förssmlingen skall då
ådpläga ånyo och det beslut den derefter fat-
ar skall blifva gällande.
Presidantens traktamente är 600,000 francs om
iret, hvarjemte han logeras på republikens bekost-
nad.
Presidenten tillsätter och afsätter efter egen vilja i
konseljen, ministrar, sändebud hos utländska makter,
generaler och öfverbefälbafvare till lands och sjös,
prefekterna, öfverkommendanten för nationalgardet,
mären i Paris, guvernörerne öfver kolonierna, öfver
Algerien och öfver franska banken, generalprokura-
orerna och nåsra andra högre embetsmän. Han
har dessutom rätt att för högst tre månader suspen-
dera mårar och andra sådana den verkställande
maktens agenter, som äro valda af medborgarne.
Alla bsslut af presidenten, utom ministrarnes ut-
nämning, måste, för att vara gällande, kontrasigne-
ras af en minister.
Presidenten, ministrarne och alla andra invehaf-
vare af offenillga myndigheter äro, hvar för sig, an-
ivarige i hvad dem angår för regeringens och för-
valtningens handlingar.
En vicepresident för republiken nämnes för 4 år
af nationsllörsamlingen, på förslag af presidenten, en
månad eftar den sednares utnämnande. Vid laga
förfall för presidenten skall vicepresidenten intaga
hans ställe och utöfva hans myndighet; men om
presidenten dör eller embetet på annat sätt blifver
ledigt, skall inom en månad val till ny president
företagas.
Statsråd t skall bestå af minst 40 medlemmar,
ander ordförande af vicepresidenten. Dessa med-
lemmar väljas för 3 år aft nationaförsamlinger, med
sluten omröstaing och absolut majoritet. De kunna
endast afsättas af nationalförsamlingen på presiden-
tens förslag.
Statsrådet redigerar de lagförslag, som regeringon
framlägger för församlingen, samt alla reglementen
och instruktioner för förvaltningen, på nationalför-
samlingens speciella uppdrag. Dess öfriga göromål
skola besiämmss genom en särskild lag.
Presidenten och vicepresidenten äro vid slutet af
a embestsutöfning sjelfskrifna ledamöter af stats-
rådet.
Den inre förvaltningen bibehåller samma terri-
torialindelning som hittills, cch består i hvarje de-
partement af en prefekt, en generalkonselj och ett
förvaltningstribunal. Vidare i hvarje arrondissement
en uaderprefekt och i hvarje kanton ett råd, sam-
mansatt af alla kommunernas märer inom kantonen.
Slut!igen i hvarje kommun en förvaltving, bestående
af en mär, bisittare och ett municipalråd, hvilket
inom sig utväljer mären och bisittarne. En särskild
lag skall bestämma dessa munticipalmyndigheters gö-
romål, hvilkas ledamöter utses genom direkt om-
röstning af alla medborgare, som bo inom departe-
mentet eller kommunen. Generalråden och muni-
elpalråden kunna upplösas af republikeas president,
på statsrådets tillstyrkan.
Lagskipningen utötvas i folkets namn, i brottmål
genom jury, och i korrektionella och civila mål för
vissa fall på samma sätt.
Fredsdomare utses inom -hvarje kanton genom di-
rekt omröstning al alla medborgare. Domarena i
första instansens domstotar nämnas af republikens
president efter en kompetenslag, som särskildt sxiall
bestämmas. Kassattonsdomstolens medlemmar näm-
nas af nationalförsamlingen. De trenne sednast
nämnda slagen af embetsmän innehafva sina embe-
ten på lifstid och kunna icke utan dom och ran-
sskning afsättas. I hvarje departement skall finnas
en förvaltningsdomstol och för hela Frankrike en
sådan öfverdomstol för att döma i tvistiga frågor
rörande förvaltningen. Stridigheter mellan de för-
valtande och lagskipande myndigheterna skola regle-
ras genom en specialdomstol, hvars ledamöter utses
från kassationsdomstolen och statsrådet samt fungera
under ordförande af justitieministern. Anklagelser
mot nationalförsamlingens medlemar, mot presi-
denten eller micistrarne samt högmålsfrågor i all-
mänhet afdömas af ett slags högsta domstol, bestå-
ende af 5 domare, som utses af kassationsdomstölen
inom dess ledamöter, och edsvurne, valda bland
medlemmarne af departementernas generalkonselj.
De allmänna garantierna innehålla afskaffande af
dödsstraff i politiska mål och af egendomskonfiska-
tion samt förklaring att tryckpressen icke i något
fall kan blifva underkastad censur och att åtal för
tryckfrihetsbrott uteslutande skola afdömas af jury,
äfvensom alla politiska mål. Vidare försäkras reli-
gionsfrihet; att hvarje medtorgares hemvist är en
inviolabel fristad, der ingen kan intränga annat än
under do vilkor, lagen bestämt; att eganderätten är
okränkbar; att utskylder ej kunna upptagas annat
än i kraft af lag; att direkta skatter icke kunna
åläggas för mer än ett år i sender; att konstitutio-
nen garanterar statsskulden, o. s. V.
Åndringar i konstitutionen kunna ej företagas
förr än efter tre serskilda rådplägningar m:d en
månads mellantid och med tre fjerdedelars plurali-
tet i röstantalet hos nationalförsamlingen för hvarje
gång. En revislonsförsamling skall då väljas, men
blott för 2 månader, och den får ej sysselsätta sig
med annat än de frågor, för hvilka den blifvit sam-
mankallad.
Slutligen innehåller ett tillägg att alla nuvarande
lagar, reglementen m. m. fortfara att gälla till dess
de blifva afskaffide.
Nationalförsamlingen sysselsätter sig allvar-
samt och, man kan säga, arbetar bårdt för at
uatfinna förslag till sysselsättning för de arbets-
löse genom särskilda arbetsutvägar, för att kunna
förminska och upplösa de s. k. nationalverk-
städerna. Flere planer äro till detta ändamål
församlingen förelagda. Fonderna hade höjt
sig obetydligt på de sista dagarna.
Enpligt hvad vid sista postens ankomst nämn-
des, hade något allarm uti nationalförsamlin-
gen bl.fvit väckt genom en anmälan af hr La-