: BRDOBROBY
Dagens utländska poster gå från Hamburg
till den 23 och från Paris och London till
den 20 dennes.
Det vigtigaste den medför är
KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I FRANKRIKE.
Konstitutionskommittåen har fått sitt kon-
stitutionsförslag färdigt, hvilket nu finnes tryckt
i tidningarne. Det innehåller 439 artiklar och
är för långt att i dag införas in extenso, hvar-
före vi endast meddela allt det vigtiga af inne-
hållet. Det börjar med att tillkännagifva än-
damålet, att garantera alla medborgare frihet,
jemlikhet, trygghet, undervisning, arbete, ägan-
derätt, bistånd.
Härefter följer definition på friheten, såsom
rättigheten att gå och komma, att samla sig
fredligt och utan vapen, alt associera sig, att
petitionera, att utöfva sin religion, alt yttra
sifia tankar och omdömen genom pressen eller
på annat sätt. Utöfningen af denna frihet har
inga andra gränser, än andras friheter och rät-
tigheter eller allmänna säkerheten föreskrifva.
Jemlikheten består i afskaffandet af alla tit-
lär och privilegier af börd, klass eller kast,
uti hvars och ens rätt att kunna erhålla all-
männa sysslor utan annat företräde än dyg-
dens eller talangens och uti alla medborgares
billiga deltagande i samhällets bördor och för-
delar. Vidare följa de öfriga definitionerna på
trygghet, rätt till undervisning m. m.
Efter denna inledning följer sjelfva konstitu-
tionsförslaget, indeladt i kapitel: Om folkets
suveränitet , om lagstiftande makten, om verk-
ställande makten, om statsrådet, om den inre
förvaltningen, om lagskipningen, om den väp-
nade styrkan, om garantien för rättigheterna,
om konstitutionens revision, om dispositioner
tills vidare.
Folksuveräniteten , säges det, innehafves af
Frankrikes medborgare samfäldt; alla offentliga
myndigheter utgå från folket och ingen sådan
kan öfvergå genom arf; myndigheternas afskil-
jande är det första vilkoret för en fri regering.
Lagstiftande makten föreslås att delegeras
åt en enda församling. Valrätten har folk-
mängden till grundval. Folkrepresentanternas
antal skall vara högst 750 i vanliga fall, men
900 för sådana församlingar, som skola öfverse
konstitutionen.
Valsättet är direkt och allmänt. Valberät-
tigade äro alla fransmän vid 24 års ålder, som
äro i åtnjutande af sina borgerliga och poli-
tiska rättigheter, och valbare under samma vil-
kor de som fyllt 23 år; vissa embetsmän kun-
na dock icke väljas till representanter inom
det distrikt, der de utöfva sina embeten. Om-
röstningen sker med slutna sedlar och depar-
tementsvis i hufvudorten: för hvarje kanton.
Representanterna väljas för tre år. National-
församlingen är permanent; den kan likväl ajur-
nera sig för någon bestämd tid, men icke öf-
ver, tre månader; Representanterna kunna all-
tid återväljas och anses representera icke det
deparfement som utnämnt dem, utan bela Frank-
rike. Särskilda föreskrifter kunna icke åläg-
gas dem af kommittenterna. De äro inviolabla
och kunna icke dragas till räkenskap eller an-
klagas eller dömas under någon form för de
opinioner som de yttrat i nationalförsamlingen,
ej heller utan församlingens tillåtelse häktas
för brottmål, om de ej gripas på bar gerning.
Inga embetsmän, som äro godtyckligt afsättliga,
kunna inväljas till representanter, ej heller kan
någon representant så länge hans uppdrag räc-
ker utnämnas till ett sådant embete, med un-
dantag af ministrarne, understatssekreterarne,
mären och polisprefekten i Paris, tvenne af de
högsta generalprocureurerne, chefen för na-
tionalgardet och några få andra. Församlin-
gens sessioner äro offentliga, men den kan ock
på ett visst antal ledamöters begäran bilda sig
till hemlig kommitte.
. Verkställande makten delegeras af franska
folket: åt en medborgare, som har titel af re-
publikens president. Han nämnes genom di-
rekt och allmän sluten omröstning per capita
öch med absolut majoritet. Om ingen kan-
didat har erhållit mer än hälften af alla rö-
sterna, så utser nationalförsamlingen presiden-
ten med absolut majoritet och sluten omröst-
ning ibland de fem kändidater som erhållit fle-
sta rösterna.
Presidenten är vald för fyra år och kan icke
aterväljas förr än efter fyra års mellantid. Hans
uppdrag är att vaka öfver lagarnes verkstäl-
lande. Han disponerar öfver den väpnade
styrkan, men utan att någonsin kunna person-
ligen föra befälet deröfver. Ian kan icke af-
träda någon del af rikets område eller upp-
lösa den lagstiftande församlingen eller på nå-
got sätt suspendera konstitutionens och lagar-
nes makt, Han underhandlar med utländska
makter, men kan icke afsluta någon traktat
förrän den är pröfvad och ratificerad af mna-
tionalförsamlingen. Han har benådningsrält,
Innan Lan sla ntöäöfva don utan nå Nranosition