återremitteradt, med förklaring af ståndets gemensamma tanka att motionstiden borde inskränkas till 24 dagar från riksdagens början. En diskussion uppstod om remiss af ståndets enskilda utskotts utlåtande öfver prosten Ostermans motion ang. uppgörande af tvenne nja årgångar predikotexter, jemte den nu befintligs; det blef remitteradt till lagoch ekonomiutskottet. Hr erkediskopan tillkärnagaf, att doktor Stenhammar vore af sjukdom hindrad att ännu på en 44 dagar återkomma till riksmötet, och att doktorn pvarit mycket i beråd att allde!es afsäga sig riksdagsmannakallet; menp — tillade hr erkebissopen — det lärer högvördiga ståndet ej vilja? Häårpå svarades nej — Hos Borgareståndet förekommo Statssamt Etonomiutskowtets betänkanda JM 23, i snlsdning af hr Stjernsvärds försiag till landtförsvarets organisätion. Bifölls ef:er diskussion. Hrr Kock, Norin och Stenberg talade för bifall, hvaremot hrr Ekholm och Billström tillstyrkte återremiss. Lagutskortets betänkande JM 52, angåenda vissa lagbestämmelser i afszende å enskilda banker, godkändes. Likaså, efter votering med 24 ju mot 10 nej, JG 53, om stiftande af en log mot uppror och olofliga sammankomster. För biail talade krr Collåa, Stenberg, Agrell, Thorn, Fagerberg, Schartau, Embring, m. fl.; för återremiss hrr Höärnstein, Lagergren, Billström, Winge och Gustafsson. Flera andra betänksaden afgjordes äfven, hvaribland Lagutskottets A4 36, om indragning al kämners-, lagmansoch riddsresynerätter m. m., godkändes. — Hos Bondeståndet föredrogos Konstitutionsutskoltets memorieler rörande ändringar af åtskilliga paragrafer i Reg.formen och Riksdagsoräningen, M 46, i hvad de röra Bevilningsutskottets ål:gganden, JM 17, angående motioner, JM 18, röranda ssmmansitta utsiott, och JA 19, med förslag till förändrad bastämmelse af tiden för motionera inzifvande, — och återremitterades alla fyra med förklasing att ståndet ansåg de föreslagna förändringarne hvarken nyttiga eller nödvändiga. Statsutskottots urlåtande JM 207, i an!edning af återremiss 1 åtskiliiga delar af bet. J4 124, föranledde vid 24 puakten, angående elementarläroverken, en vidlyftig diskussion. Utskottet hade vidhållit sitt af bondeståndet iterremitterada förslag om lärjungarn2s erläggande af 40 rdr terminsafgift, hvilken dock af skolstyrelsen skulle kunna nedsäitas för de obemesedlada. Swind!nnd, Östmen, Petter Jönsson, Appelqvist, Anders Persson, Rutterzg m.fl. yrkade afslag å denna punkt såsom ledanda till de förmögnare yoglingarnes inkräktande af hela skolan 0. 8. V., hvaremot vice tal. Nils Per son, Anders Andersson från Skeraborga län, Husberg, An:reas Boangtsson m. fl. talada för bifall. Vid anställd votering blef punkten afslagen med 41 röster emot 34. Emot detta beslut afgåfvo v. talm. Nils Persson, biträdd af Christen Persson, Carl Tho!sson, Erik Andersson, Per Nilsson, Jöns Jönsson, Husberg, Olof Nilsson, J. P. Danielsson m. fl., samt Matts Persson, Anders Andersson och Andreas Bengtsson motiverade reservationer. — 2:a mom. litt. a, om anslag tll elementarläroverken af 99,000 rdr, bestreds af Rutberg, som ansåg utskottet här hafva af andras läder tillskurit alltför breda remmar, helst K. M:t endsst äskat 30,000 rdr. Erik Persson och Ge2alius instämde. — Punkten afslogs med beviljande endast af 30,000 rår. — 32:a punkten, om anslag till gymnastiska centralinstitutet, och 45:2 angående anslag till musikaliska akademien, afslogos för andra gången. Örfriga delar af utlåtandet godkändes i allt hvad ej stod i strid mot nu fattade beslut. Statsutskottets utlåtande AM 208, angående bland annat fortfarande tillstyrkande af pension till kommersrådet Santesson, bifölls, i likhet med Borgareståndets besiat, till 500 rdr. Statsoch Ekonomiutskottets utlåtande MM 34, i anledning af kong! propos. om anslag af medel till inköp af ny myntlokal jemte flyttningskostnad, biföl!r, Matts Pehrsson från Stocxbolms län begärde, att ståndet skulle enskildt fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på förhållandet mel de. nya ordinarie roteringen, hvilken blifvit ålagd förut icke rocterad jord, i rak strid med konungs och ständers år 1840 fattade beslut om exira Töleringen, hvarl tydligen stadgas, att all då i riket b-fiowig oroterad jord skulle endast till exira rotering indelas. , Motionen remitterades till ståndets enskilda ut skott.