återremitteradt, med förklaring af ståndets gemen-
samma tanka att motionstiden borde inskränkas till
24 dagar från riksdagens början. En diskussion
uppstod om remiss af ståndets enskilda utskotts
utlåtande öfver prosten Ostermans motion ang. upp-
görande af tvenne nja årgångar predikotexter, jemte
den nu befintligs; det blef remitteradt till lag- och
ekonomiutskottet.
Hr erkediskopan tillkärnagaf, att doktor Stenham-
mar vore af sjukdom hindrad att ännu på en 44
dagar återkomma till riksmötet, och att doktorn
pvarit mycket i beråd att allde!es afsäga sig riks-
dagsmannakallet; menp — tillade hr erkebissopen
— det lärer högvördiga ståndet ej vilja? Häårpå
svarades nej
— Hos Borgareståndet förekommo Stats- samt
Etonomiutskowtets betänkanda JM 23, i snlsdning
af hr Stjernsvärds försiag till landtförsvarets organi-
sätion. Bifölls ef:er diskussion. Hrr Kock, Norin
och Stenberg talade för bifall, hvaremot hrr Ek-
holm och Billström tillstyrkte återremiss.
Lagutskortets betänkande JM 52, angåenda vissa
lagbestämmelser i afszende å enskilda banker, god-
kändes. Likaså, efter votering med 24 ju mot 10
nej, JG 53, om stiftande af en log mot uppror och
olofliga sammankomster. För biail talade krr Col-
låa, Stenberg, Agrell, Thorn, Fagerberg, Schartau,
Embring, m. fl.; för återremiss hrr Höärnstein, La-
gergren, Billström, Winge och Gustafsson.
Flera andra betänksaden afgjordes äfven, hvari-
bland Lagutskottets A4 36, om indragning al käm-
ners-, lagmans- och riddsresynerätter m. m., god-
kändes.
— Hos Bondeståndet föredrogos Konstitutionsut-
skoltets memorieler rörande ändringar af åtskilliga
paragrafer i Reg.formen och Riksdagsoräningen, M
46, i hvad de röra Bevilningsutskottets ål:gganden,
JM 17, angående motioner, JM 18, röranda ssmman-
sitta utsiott, och JA 19, med förslag till förändrad
bastämmelse af tiden för motionera inzifvande, —
och återremitterades alla fyra med förklasing att
ståndet ansåg de föreslagna förändringarne hvarken
nyttiga eller nödvändiga.
Statsutskottots urlåtande JM 207, i an!edning af
återremiss 1 åtskiliiga delar af bet. J4 124, föran-
ledde vid 24 puakten, angående elementarlärover-
ken, en vidlyftig diskussion. Utskottet hade vid-
hållit sitt af bondeståndet iterremitterada förslag
om lärjungarn2s erläggande af 40 rdr terminsafgift,
hvilken dock af skolstyrelsen skulle kunna nedsäitas
för de obemesedlada. - Swind!nnd, Östmen, Petter
Jönsson, Appelqvist, Anders Persson, Rutterzg m.fl.
yrkade afslag å denna punkt såsom ledanda till de
förmögnare yoglingarnes inkräktande af hela skolan
0. 8. V., hvaremot vice tal. Nils Per son, Anders
Andersson från Skeraborga län, Husberg, An:reas
Boangtsson m. fl. talada för bifall. Vid anställd vo-
tering blef punkten afslagen med 41 röster emot 34.
Emot detta beslut afgåfvo v. talm. Nils Persson,
biträdd af Christen Persson, Carl Tho!sson, Erik An-
dersson, Per Nilsson, Jöns Jönsson, Husberg, Olof
Nilsson, J. P. Danielsson m. fl., samt Matts Pers-
son, Anders Andersson och Andreas Bengtsson mo-
tiverade reservationer. — 2:a mom. litt. a, om an-
slag tll elementarläroverken af 99,000 rdr, bestreds
af Rutberg, som ansåg utskottet här hafva af an-
dras läder tillskurit alltför breda remmar, helst K.
M:t endsst äskat 30,000 rdr. Erik Persson och Ge-
2alius instämde. — Punkten afslogs med beviljande
endast af 30,000 rår. — 32:a punkten, om anslag
till gymnastiska centralinstitutet, och 45:2 angående
anslag till musikaliska akademien, afslogos för an-
dra gången. Örfriga delar af utlåtandet godkändes
i allt hvad ej stod i strid mot nu fattade beslut.
Statsutskottets utlåtande AM 208, angående bland
annat fortfarande tillstyrkande af pension till kom-
mersrådet Santesson, bifölls, i likhet med Borgare-
ståndets besiat, till 500 rdr.
Stats- och Ekonomiutskottets utlåtande MM 34, i
anledning af kong! propos. om anslag af medel till
inköp af ny myntlokal jemte flyttningskostnad, biföl!r,
Matts Pehrsson från Stocxbolms län begärde, att
ståndet skulle enskildt fästa Kongl. Maj:ts uppmärk-
samhet på förhållandet mel de. nya ordinarie ro-
teringen, hvilken blifvit ålagd förut icke rocterad
jord, i rak strid med konungs och ständers år 1840
fattade beslut om exira Töleringen, hvarl tydligen
stadgas, att all då i riket b-fiowig oroterad jord
skulle endast till exira rotering indelas.
, Motionen remitterades till ståndets enskilda ut
skott.