AR 8 a ER RR icke svå-t att förstå. Det följer helt och hållet denl: egennyttiga statskonst, som af ålder hos detsammal gällt 1 stället för rätt och sanning; och det tyckes nästan som det genom sina oantagliga fredsförstag ville bereda sig tillfälls att göra gemensam sak emot oss, med Danmark, Sverige och Ryssland. För oss återstode i sådant fall blott ett förbund med Frankrike, och, som vi hoppas, med Nordamerika. Ryktet att en nordamerikansk flotta om 34 segel vore på vägen, för att baskydda nordamerikanarnes handel på tyska kusterna, öppna Sundet (?) och inlöpa i Östersjön, spridde s!g för några dagar sedan hit, ifrån Hamburg, och väckts samma jubsl som nyheten om en seger. Nu, då Tyskland är ett fritt land och ärsar konstituera sig som Förbundsstas, eftsr nordamerikasskt rnönster, samt högt förordar och prisar nordameritanska lagar och inrättningar, anse vi nordamerikanarne såsom oss mera närbaslägtade, än alla andra folk. Millioner tyskar lefva icke blott ibland dem; men den avglo-amerikanska: stammena är oss till härkomst och åsigter nära be-! fryndad. Med all ifver gripar man sig hos oss an att improvisera en krigsflotta. I Stettin, Stralsund, Kol-: berg. Danzig och alla tyska kamnvar vid Nordsjön och Östersjön byggas nu bombfartyg och kanonslupar, för att åtminstone kunna tillvägabringa ett kustförsvar. Tillika har tyska riksförsamlingen 1 Frankfurt, i förening med förbundsdagen derstädes, voterat 6 millionar thaler till byggande af 40 ångfregatter och korvetter. Dat ledsamma är blott, att de icka redan äro byggda och tillhands. Viäga en handelsflotta om 420,000 läster, således en större än Frankrikes, men vi äga icke en enda kanonbåt. Nu ropar hvar och ea på stepp; men inza sådana stå att bekomma, Våra 80,000 matroser äro blend varldens bästa sjöolk; men af sjökrig förstå de intet och vi ära ej en enda :jöofficerare. Inom fem år skall detta vara annorlunda: en tysk marin skallj! så fion2s; men för ögonblicket äro vi alldeles värn-: lösa till sjös och nödgas med tandagnisslan (mitj Zibnkatrschan) åse att ett par eländiga danska fregatter och korvetter spärra våra hamnar och flod1 1 mynnvingar och förstöra vår handel. Deremot är vår landmakt ysperlig, och lifvad at en anda, som skall i bragder mäta sig med Frankrikes revolutionskämpar. Vi frukta ingen sammandrabbning med Ryssland, om än Preussen skulle uthärda den först och ensamt. Weichselfästningarne Darzg, Graudenz, Thorn, äfvensom Posen, Königsberg och Pillau, sättas just nu i försvarstillstånd, och en här af 439,000 ran skall uppställa sig emellan Oder och Weichsel. Hvad mig angår, så anser jag kriget för gifvet; ty Tsaren kan icke fördraga något demokratiskt fritt Tyskland tätt utom sina tulibommar. Hanl: nödgas våga sig på striden, och söka draga samt-. liga slaverna med fig deri; likatom han redan dragit med sig Skandinaverna, hvilka dock borde rodnet Öfver skymfen att vara Rysslands bundsförvandter. oo Hade vl haft en kraftfull uf Tevolutionär mark uppvuxen ministår, så skulle det aldrig kommitl. derhän. Den skulle hafva beviljat Polackarne hvad de egde rätt att bekomma, och hindrat dem ifrån att bära sig åt så vansinnigt, som de gjort nu; den skulle på samma gång hafva lugnat dem och upp-:! bragt dem emot Rysiland; men den skulle icke hafva afstått det till halfs eröfrade Jutland) för en rysk hotelses skull, eller dragit sig tillbaka likt narrav, som Times säger. Den skulle fört ett språk, värsigt Tysklands makt, storhet och framtid, j: och genom beslutsam handling ålagt utländningeni vördnad. Men i det yttre, som i det inre åter-, speglade sig samma svaghet och vankelmod. Tilläfventyrs tager riksförsarelingen i Frankfurt snart det ärofulia steget att förklara sig för permanent, och förenar i sin hand regcringarnes verkställande makt. Afven denza församling är revolutionär, och måste bandla med revolutionär kraft, samt 1 nödfall med diktatorisk myndighet. Hos oss i Preussen kan konungens lynne icke sakna inflytande på sakernas utgång. Ån är han upprymd till ytterlighet, än på det djupaste nedslagen; och man tager för afgjordt att han aldrig ärnar besvärja den nya grundlagen, utan i det ögonblicket afstå kronan åt sin bror. Preinsen af Preussen, men sjelf draga sig undan till någon tycksalighetens ö, att le:va för konsterna och vetenskaperna. Man tror sig veta att konungahusets hela! enskilda förmögenhet — 40 millioner Thaler ((nemot 70 millioner Rdr Sv. Bko) — är bragt till Eagland i säkerhet. I stället ha vi från England. fått Prinsen! af Preussen tillbaka; sedan han der följt emigranters vanliga sed att ingenting lära och ingenting glömma. I Potsdam — vår revolutions Versailles, der alla missnöjda, den höga adeln, de höga embetsmännen, hofvet och gardena dragit sig tillbaka och qvarhålla Konungen midt ibland sig — mottogs hen med förijasning. Tolf damer at la plus haute vole strödde blommor för hans fötter och satte lagerkransar på hans hufvud, och de i slagtordning uppställda gardena afsjöngo den efter Englands God save the king anordnade bekanta folksången Heil dir im Siegeskranz! o. s. v. Huru helt annat mottagandet blef i Barlin och i Nationalförsamlingen, är redan allmänt bekant. . Med någon ängslan motse vi det nya tvångslånet; det kommer nog att kännas tryckande. Men hvad är att göra, när kassorna äro toma? — När Fredrik Wilhelm III dog, år 4840, fanns en statsskatt att tillgripa för oförutsedda behof om 40 millioner Thaler; men hvart den har tagwu vägen, vet ingen menniska. Skändliga bedrägerier hafva ägt rum, i täflan med slöseriet. Lyckligtvis återstår oss statsegendomar, till 400 millioner Thalers värde, hvilka 1 nödfall kunna intecknas för allmän räkning. — Tvångslånet kommer att blifva progressift, i mån af de skattskyldiges olika tillgångar. At behållen inkomst om 500 Thaler erlägges 1 pet; af en om 4000 Thr 2 pet, och så allt högre och högre, ända till 10 pet af den behållna inkomsten. Man beräknar att 30 millioner Thaler skola kunnz sammanbringas genom detta slags besxattning; de rika bära deraf jemförelsevis mest, hvilket är billigt. För dylika offer fordra vi naturligtvis i vederlag rätt och trygghet. Ett krig, så rysligt det än är, skall det oaktadt icke skada oss Jag önskade blott att Ryssland måtte anfalla oss, ju förr dess heldre; vi skulle derigenom i Tyskland vinna hvad vi ännu sakna. Mod äga vi nog; men hänförelse för Tysklands frihet och framtid finnes ej tillhands, der den som bäst behöfdes. fag )Läsaren finner i dessa åsigter ett nyt prof på Tyskarnes politiska inkonseqvens, hvilken vi förut så ofta anmärkt. A. B:s red. ENSKILD KORRESPONDENS. Wien d. 48 Juni. Den politiska horisonten härstädes förmörkas mer och mer. Pauperismen å ena sidan, och å den andra högmodet hos den af sina privilegier omgifna adeln, stå midt emot hvarandra, utan att någon makt finnes som är i stånd att bekämpa den ena och tvinga den andra att gifva efter. Anarkien är komplett, och med mindre någon man uppstår, med tillräck!gt energi och förstånd att bemästra denna ställning, fruktar jag att Östertöla hastännde sn och AN ttarlisara Nnå