AR 8 a ER RR
icke svå-t att förstå. Det följer helt och hållet denl:
egennyttiga statskonst, som af ålder hos detsammal
gällt 1 stället för rätt och sanning; och det tyckes
nästan som det genom sina oantagliga fredsförstag
ville bereda sig tillfälls att göra gemensam sak emot
oss, med Danmark, Sverige och Ryssland. För oss
återstode i sådant fall blott ett förbund med Frank-
rike, och, som vi hoppas, med Nordamerika. Ryk-
tet att en nordamerikansk flotta om 34 segel
vore på vägen, för att baskydda nordamerikanarnes
handel på tyska kusterna, öppna Sundet (?) och in-
löpa i Östersjön, spridde s!g för några dagar sedan
hit, ifrån Hamburg, och väckts samma jubsl som
nyheten om en seger. Nu, då Tyskland är ett fritt
land och ärsar konstituera sig som Förbundsstas,
eftsr nordamerikasskt rnönster, samt högt föror-
dar och prisar nordameritanska lagar och inrättnin-
gar, anse vi nordamerikanarne såsom oss mera när-
baslägtade, än alla andra folk. Millioner tyskar lefva
icke blott ibland dem; men den avglo-amerikanska:
stammena är oss till härkomst och åsigter nära be-!
fryndad.
Med all ifver gripar man sig hos oss an att im-
provisera en krigsflotta. I Stettin, Stralsund, Kol-:
berg. Danzig och alla tyska kamnvar vid Nordsjön
och Östersjön byggas nu bombfartyg och kanonslu-
par, för att åtminstone kunna tillvägabringa ett
kustförsvar. Tillika har tyska riksförsamlingen 1
Frankfurt, i förening med förbundsdagen derstädes,
voterat 6 millionar thaler till byggande af 40
ångfregatter och korvetter. Dat ledsamma är blott,
att de icka redan äro byggda och tillhands. Viäga
en handelsflotta om 420,000 läster, således en större
än Frankrikes, men vi äga icke en enda kanonbåt.
Nu ropar hvar och ea på stepp; men inza sådana
stå att bekomma, Våra 80,000 matroser äro blend
varldens bästa sjöolk; men af sjökrig förstå de in-
tet och vi ära ej en enda :jöofficerare. Inom fem
år skall detta vara annorlunda: en tysk marin skallj!
så fion2s; men för ögonblicket äro vi alldeles värn-:
lösa till sjös och nödgas med tandagnisslan (mitj
Zibnkatrschan) åse att ett par eländiga danska fre-
gatter och korvetter spärra våra hamnar och flod-
1
1
mynnvingar och förstöra vår handel.
Deremot är vår landmakt ysperlig, och lifvad at
en anda, som skall i bragder mäta sig med Frank-
rikes revolutionskämpar. Vi frukta ingen samman-
drabbning med Ryssland, om än Preussen skulle
uthärda den först och ensamt. Weichselfästningarne
Darzg, Graudenz, Thorn, äfvensom Posen, Königs-
berg och Pillau, sättas just nu i försvarstillstånd, och
en här af 439,000 ran skall uppställa sig emellan
Oder och Weichsel.
Hvad mig angår, så anser jag kriget för gifvet;
ty Tsaren kan icke fördraga något demokratiskt
fritt Tyskland tätt utom sina tulibommar. Hanl:
nödgas våga sig på striden, och söka draga samt-.
liga slaverna med fig deri; likatom han redan dra-
git med sig Skandinaverna, hvilka dock borde rod-
net Öfver skymfen att vara Rysslands bundsför-
vandter. oo
Hade vl haft en kraftfull uf Tevolutionär mark
uppvuxen ministår, så skulle det aldrig kommitl.
derhän. Den skulle hafva beviljat Polackarne hvad
de egde rätt att bekomma, och hindrat dem ifrån
att bära sig åt så vansinnigt, som de gjort nu; den
skulle på samma gång hafva lugnat dem och upp-:!
bragt dem emot Rysiland; men den skulle icke
hafva afstått det till halfs eröfrade Jutland) för
en rysk hotelses skull, eller dragit sig tillbaka likt
narrav, som Times säger. Den skulle fört ett
språk, värsigt Tysklands makt, storhet och framtid, j:
och genom beslutsam handling ålagt utländningeni
vördnad. Men i det yttre, som i det inre åter-,
speglade sig samma svaghet och vankelmod. Till-
äfventyrs tager riksförsarelingen i Frankfurt snart
det ärofulia steget att förklara sig för permanent,
och förenar i sin hand regcringarnes verkstäl-
lande makt. Afven denza församling är revolutio-
när, och måste bandla med revolutionär kraft, samt
1 nödfall med diktatorisk myndighet.
Hos oss i Preussen kan konungens lynne icke
sakna inflytande på sakernas utgång. Ån är han
upprymd till ytterlighet, än på det djupaste nedsla-
gen; och man tager för afgjordt att han aldrig är-
nar besvärja den nya grundlagen, utan i det ögon-
blicket afstå kronan åt sin bror. Preinsen af Preus-
sen, men sjelf draga sig undan till någon tycksa-
lighetens ö, att le:va för konsterna och vetenska-
perna. Man tror sig veta att konungahusets hela!
enskilda förmögenhet — 40 millioner Thaler ((n-
emot 70 millioner Rdr Sv. Bko) — är bragt till
Eagland i säkerhet. I stället ha vi från England.
fått Prinsen! af Preussen tillbaka; sedan han der
följt emigranters vanliga sed att ingenting lära och
ingenting glömma. I Potsdam — vår revolutions
Versailles, der alla missnöjda, den höga adeln, de
höga embetsmännen, hofvet och gardena dragit sig
tillbaka och qvarhålla Konungen midt ibland sig —
mottogs hen med förijasning. Tolf damer at la
plus haute vole strödde blommor för hans fötter
och satte lagerkransar på hans hufvud, och de i
slagtordning uppställda gardena afsjöngo den efter
Englands God save the king anordnade bekanta
folksången Heil dir im Siegeskranz! o. s. v. Huru
helt annat mottagandet blef i Barlin och i Natio-
nalförsamlingen, är redan allmänt bekant. .
Med någon ängslan motse vi det nya tvångs-
lånet; det kommer nog att kännas tryckande. Men
hvad är att göra, när kassorna äro toma? — När
Fredrik Wilhelm III dog, år 4840, fanns en stats-
skatt att tillgripa för oförutsedda behof om 40 mil-
lioner Thaler; men hvart den har tagwu vägen, vet
ingen menniska. Skändliga bedrägerier hafva ägt
rum, i täflan med slöseriet. Lyckligtvis återstår oss
statsegendomar, till 400 millioner Thalers värde,
hvilka 1 nödfall kunna intecknas för allmän räkning.
— Tvångslånet kommer att blifva progressift, i
mån af de skattskyldiges olika tillgångar. At be-
hållen inkomst om 500 Thaler erlägges 1 pet; af
en om 4000 Thr 2 pet, och så allt högre och hö-
gre, ända till 10 pet af den behållna inkomsten.
Man beräknar att 30 millioner Thaler skola kunnz
sammanbringas genom detta slags besxattning; de
rika bära deraf jemförelsevis mest, hvilket är billigt.
För dylika offer fordra vi naturligtvis i vederlag rätt
och trygghet. Ett krig, så rysligt det än är, skall
det oaktadt icke skada oss Jag önskade blott att
Ryssland måtte anfalla oss, ju förr dess heldre; vi
skulle derigenom i Tyskland vinna hvad vi ännu
sakna. Mod äga vi nog; men hänförelse för Tysk-
lands frihet och framtid finnes ej tillhands, der den
som bäst behöfdes. fag
)- Läsaren finner i dessa åsigter ett nyt prof på Ty-
skarnes politiska inkonseqvens, hvilken vi förut
så ofta anmärkt. A. B:s red.
ENSKILD KORRESPONDENS.
Wien d. 48 Juni. Den politiska horisonten här-
städes förmörkas mer och mer. Pauperismen å ena
sidan, och å den andra högmodet hos den af sina
privilegier omgifna adeln, stå midt emot hvarandra,
utan att någon makt finnes som är i stånd att be-
kämpa den ena och tvinga den andra att gifva ef-
ter. Anarkien är komplett, och med mindre någon
man uppstår, med tillräck!gt energi och förstånd
att bemästra denna ställning, fruktar jag att Öster-
töla hastännde sn och AN ttarlisara Nnå-