UTRIKES. KRIGSTEATERN. De nyaste tilldragelserna äro, att danskarnes högra flankkår erhållit förstärkning af åtskilliga nya trupper, att denna kår, omkring 40,000 man, na kommenderad af general Bälow (andra säga Schleppegrell) med Juel till chef för kavalleribrigaden, den 410 åter ryckt öfver Kongeåen och den 44 besatt Haderslev. En liten fäktning hade förutgått mellan lladerslev och Christiansfeld. En afdelning militär låg qvar i Tårniog och erhöll d. 41 om middagen underrättelse om att fienden var i sigte. Man satte sig straxt i rörelse och ryckte, i förening med de öfriga trupperna, mot fienden, som till största delen bestod af slesvigholsteinare och friskaror, itzehoer drago ner, lauenborgska jägare och ett batteri artilleri, under Zastrows anförande. Resultatet af sammandrabbningen var, alt Zastrows kår nödgades draga sig tillbaka på andra sidan Haderslev. Af. insurgenternas förtropp skola en 6 man blifvit nedergjorda; på danska sidan var ingen död, men ett par sårade. De af preussarne i Jutland utpressade reqvisitioner anslås till en summa af 600,000 rdr i svenskt rgds, hvaraf de 3 sjettedelarna nästan ensamt falla på Veile Amt, och den ena återstående sjettedelen är att anses fördelad på Ribe, Skanderborg och Århus Amter, Ett par hundra man tyska trupper skola vara kastade öfver på Föhr. (O. P.) Tyska hären synes uppehålla sig i medlersta delen af Slesvig, temligen overksam; hvilket tros härleda sig deraf, att sjukdomar härja inom densamma. Frossor och biöstinflammation lära i synnerhet besvära manskapet, och på lazaretten ligga öfver 2000 sjuka, hvaraf omkring 800 blesserade. Ifrån södra och medlersta Slesvig ankomma till danska hären flyktiogar af allmogen, i synnerhet unga bonddrängar, som holsteinska trupperna söka med tvång förmå att gå i insurgenternas krigstjenst och som derföre lemnat sina hem. DANMARK. Köpenhamn d. 214 Juni. Professor Kricger har afgått till London, som det säges, i en diplomatisk mission. Den nu redan i aktiv tjenstgöring varande del af danska flottan utgöres af 4 fiegatter, 3 korvetter, 2 briggar, 3 skonertar, 2 kuttrar och 35 ångfartyg, hvilka tillsammans föra 340 kanoner. Dessutom äro 435 kanonbåtar ute. På längre tåg befinna sig korvetten Valkyrien och briggen Örnen (ej inberäknade bland de ofvan anförda). Angfartyget Waldemar har den 49 afgått härifrån med trupper. I den slesvig-holsteinska ständerförsamlingen i Rendsburg, der ingen enda af de nordslesvigska deputerade sig infunnit, tycks det redan arta sig till betydlig oenighet innan man ännu på allvar begynt sina arbeten, I en preliminär-sammankomst, der frågan om allmän valrätt bland annat förekom till vänskapligt debatterande, röjde sig många ytterst ridderskapliga, tendenser, och det tecknar sig till att separatisterna här skola komma i håren på hvarannan inbördes, förr än någon anar det. Man har förelagt församlingen en budget, uppgående till en summa af mellan sex och sju miljoner, räknadt i svenskt riksgäld. En öfverkrigskommittå har blifvit nedsatt för att undersöka alla vederbörandes förhållande i anledning af det angrepp, som natten mellan den 6 och 7 gjordes-på högra flankkåren. Bland dem, -som utmärkt sig vid Dyppel, finner man nu på den officiella listan, förutom de tidigare omtalade, äfven svenskarna Mörner och Lindberg (begge löjtnanter), en kandidat Ussing, samt flere studenter. På Fyen hade d. 14 dennes varit ett stort folkmöte på Munkebo backe. Höjden, en gammal kämpegraf, äfvensom talarestolen voro smyckade med de tre skandinaviska flaggorna. Efter ett ,lefve för Konungen, uppmanade pastor Möller de närvarande att verka för det mål, hvarför församlingen egt rum, nemligen allmän folkbeväpning. Han erinrade om, huru Schweitzarne genom en sådan anstalt varit i stånd att hastigt undertrycka sådana separatistiska rörelser som de, hvilka nu egde rum inom danska staterna, och att sålunda genom egen kraft hindra främmande makters inblandning i landets angelägenbeter. Gaårdsbrukaren L. Christensen beklagade det misstroende till bondeståndet, som ett cirkulär från justitieministern tycktes utvisa, och boppades att hans ståndsbröder skulle genom beredvillighet till hvarje uppoffring för landets sjelfständighet visa, all de förtjena tillit. Efter flera tal åtskiljdes församlingen, lifvad och styrkt i sin kärlek för fosterlandet. Jutska ständerna hade bifallit regeringens förslag angående utfärdandet al kreditbevis och påbjudandet al en hrigsgärd. I kommittcbetänkandet yttras de märkliga orden: att saken så mycket heldre tillstyrkes, som Jutland icke endast bar tillgång att utgöra de erforderliga bördorna, utan dess folk äfven god vilja att lemna regeringen allt det bistånd. som