UTRIKES.
KRIGSTEATERN.
De nyaste tilldragelserna äro, att dan-
skarnes högra flankkår erhållit förstärkning af
åtskilliga nya trupper, att denna kår, om-
kring 40,000 man, na kommenderad af ge-
neral Bälow (andra säga Schleppegrell) med
Juel till chef för kavalleribrigaden, den 410
åter ryckt öfver Kongeåen och den 44 besatt
Haderslev. En liten fäktning hade förutgått
mellan lladerslev och Christiansfeld. En afdel-
ning militär låg qvar i Tårniog och erhöll d.
41 om middagen underrättelse om att fienden
var i sigte. Man satte sig straxt i rörelse och
ryckte, i förening med de öfriga trupperna,
mot fienden, som till största delen bestod af
slesvigholsteinare och friskaror, itzehoer drago
ner, lauenborgska jägare och ett batteri artil-
leri, under Zastrows anförande. Resultatet af
sammandrabbningen var, alt Zastrows kår nöd-
gades draga sig tillbaka på andra sidan Ha-
derslev. Af. insurgenternas förtropp skola en
6 man blifvit nedergjorda; på danska sidan
var ingen död, men ett par sårade.
De af preussarne i Jutland utpressade re-
qvisitioner anslås till en summa af 600,000
rdr i svenskt rgds, hvaraf de 3 sjettedelarna
nästan ensamt falla på Veile Amt, och den
ena återstående sjettedelen är att anses fördelad
på Ribe, Skanderborg och Århus Amter, Ett
par hundra man tyska trupper skola vara ka-
stade öfver på Föhr. (O. P.)
Tyska hären synes uppehålla sig i medler-
sta delen af Slesvig, temligen overksam; hvil-
ket tros härleda sig deraf, att sjukdomar härja
inom densamma. Frossor och biöstinflamma-
tion lära i synnerhet besvära manskapet, och
på lazaretten ligga öfver 2000 sjuka, hvaraf
omkring 800 blesserade. Ifrån södra och med-
lersta Slesvig ankomma till danska hären flyk-
tiogar af allmogen, i synnerhet unga bond-
drängar, som holsteinska trupperna söka med
tvång förmå att gå i insurgenternas krigstjenst
och som derföre lemnat sina hem.
DANMARK.
Köpenhamn d. 214 Juni. Professor Kricger
har afgått till London, som det säges, i en
diplomatisk mission.
Den nu redan i aktiv tjenstgöring varande
del af danska flottan utgöres af 4 fiegatter, 3
korvetter, 2 briggar, 3 skonertar, 2 kuttrar
och 35 ångfartyg, hvilka tillsammans föra 340
kanoner. Dessutom äro 435 kanonbåtar ute.
På längre tåg befinna sig korvetten Valkyrien
och briggen Örnen (ej inberäknade bland de
ofvan anförda).
Angfartyget Waldemar har den 49 afgått
härifrån med trupper.
I den slesvig-holsteinska ständerförsamlingen
i Rendsburg, der ingen enda af de nordsles-
vigska deputerade sig infunnit, tycks det re-
dan arta sig till betydlig oenighet innan man
ännu på allvar begynt sina arbeten, I en
preliminär-sammankomst, der frågan om all-
män valrätt bland annat förekom till vänskap-
ligt debatterande, röjde sig många ytterst rid-
derskapliga, tendenser, och det tecknar sig
till att separatisterna här skola komma i hå-
ren på hvarannan inbördes, förr än någon anar
det. Man har förelagt församlingen en bud-
get, uppgående till en summa af mellan sex
och sju miljoner, räknadt i svenskt riksgäld.
En öfverkrigskommittå har blifvit nedsatt för
att undersöka alla vederbörandes förhållande i
anledning af det angrepp, som natten mellan
den 6 och 7 gjordes-på högra flankkåren.
Bland dem, -som utmärkt sig vid Dyppel,
finner man nu på den officiella listan, förutom
de tidigare omtalade, äfven svenskarna Mörner
och Lindberg (begge löjtnanter), en kandidat
Ussing, samt flere studenter.
På Fyen hade d. 14 dennes varit ett stort
folkmöte på Munkebo backe. Höjden, en
gammal kämpegraf, äfvensom talarestolen voro
smyckade med de tre skandinaviska flaggorna.
Efter ett ,lefve för Konungen, uppmanade
pastor Möller de närvarande att verka för det
mål, hvarför församlingen egt rum, nemligen
allmän folkbeväpning. Han erinrade om, huru
Schweitzarne genom en sådan anstalt varit i
stånd att hastigt undertrycka sådana separa-
tistiska rörelser som de, hvilka nu egde rum
inom danska staterna, och att sålunda genom
egen kraft hindra främmande makters inbland-
ning i landets angelägenbeter. Gaårdsbrukaren
L. Christensen beklagade det misstroende till
bondeståndet, som ett cirkulär från justitie-
ministern tycktes utvisa, och boppades att hans
ståndsbröder skulle genom beredvillighet till
hvarje uppoffring för landets sjelfständighet
visa, all de förtjena tillit. Efter flera tal åt-
skiljdes församlingen, lifvad och styrkt i sin
kärlek för fosterlandet.
Jutska ständerna hade bifallit regeringens
förslag angående utfärdandet al kreditbevis och
påbjudandet al en hrigsgärd. I kommittcbe-
tänkandet yttras de märkliga orden: att sa-
ken så mycket heldre tillstyrkes, som Jutland
icke endast bar tillgång att utgöra de erfor-
derliga bördorna, utan dess folk äfven god
vilja att lemna regeringen allt det bistånd. som