AV Al PUIIA, MYGITIROS UTSIR PJULVIR UNUUE IEVUBtid frikallas från all. vapenöfning; dock att denna utsträckning 1 beväringsskyldigheten ej lämpas till sjökaptener, styrmän och å ångfartyg anställde machinister, i afseende å hvilka de. för beväringspligtens fullgörande i allmänhet stadgade grunder böra gälla. — — M 93, i anledning af väckt fråga om en viss del af indelta ;armåen samt båtsmanshållets ställande på vakans. Utskottet yttrar sig sålunda: Sedan Statsutskottet ansett sig böra sammanträda med allmänna Besvärsoch Ekonomiutskottet för denna frågas behandling, hafva utskotten tagit densamma i öfvervägande; och som utskotten, uti förut afgifne utlåtanden, i anledning af väckta frågor om dels båtmanshållets indragning och dels lindring i rustoch roteringsbesväret, uttalat den åsigt, att någon förminskning af den stående armåen eller båtsmanhållet icke bör, åtminstone för närvarande, ega rum, samt det icke heller kan tagas för gifvet, att rustoch rotehållare skulle vara villiga att erlägga vakansafgift i stället för att in natura utgöra den dem åliggande rustoch roteringsskyldighet; få utskotten tillstyrka, att motionen, så vidt den afser en del af den indelda armåens och båtsmanshållets ställande på vakans, måtte förfalla. Hvad derjemte angår motionärens hemställan att anslag måtte meddelas, för tillvägabringande af båtsmansrotehållarnes befrielse från skyldigheten att utgöra tre-års-persedlarna eller kapotterna, så få utskotten, med åberopande af sitt utlåtande J4 12, angående båtsmansbeklädnadens öfvertagande af kronan emot en viss årlig afgift af rustoch rotehållare, tillstyrka, att motionen äfven i denna del ej må föranleda till någon Rikets Ständers åtgärd. — — — HM 26, i anledning af väckt fråga om förändrade grunder för roteringsskyldighetens utgörande vid Uplands och Westmanlands regemente. Utskottet afstyrker att motionerna må föranleda till någon åtgärd, af det skäl, att ifrågavarande motiner synas åsyfta ej så mycket en förändring i grunderna för roteringens utgörande, som icke fastmera en annan tolkning af de derför gifna föreskrifter, än som hittills vid flera tillfällen skall gjort sig gällande; men frågor af denna beskaffenhet icke omedelbarligen tillhöra Rikets Ständers åtgärd och pröfning. — —— M 27. Utlåtande i anledning af väckta frågor, dels om lindring i rustoch roteringsbesväret, dels om stående armeens och båtsmanshållets indragning eller förminskning. Utskottet yttrar sig härom på följande sätt: Sedan Statsutskottet ansett sig böra gemensamt med Allmänna Besvärsoch Ekonomiutskottet haåndlägga dessa frågor, hafva utskotten tagit desammai ötvervägande och få sitt utlåtande deröfver nu afifva. 8 De förslag, som uti ofvanberörde motioner förekomma, synas kunna sammanfattas uti trenne hulfvudfrågor, nemligen: 4:0 förminskning af indeldta armesn; 2:o jemkning af rustoch roteringsskyldigheten, till åstadkommande af en mera rättvis fördelning deraf, samt 3:o båtsmanshållets indragning och flottans förläggande till hufvudstaden. I afseende å första frågan, eller deu åsyftade förminskningen af den indelta armåen, få utskotten förklara, att de anse närvarande förhållanden göra det alldeles nödvändigt, att icke minska den redan organiserade :föravarsstyrkan. Den indeldta armeen utgör nu en stam för beväringen och är, såsom sådan, behöflig för dess bildande till krigsyrket, men skulle, om den minskades, icke blifva tiilräcklig för detta ändamål, med mindre beväringsmanskapet erhölle en större öfning och en mera utsträckt exercis än åt detsamma nu lemnas. Med afseende härå samt då vid beviijandet af anslag till bevärlngsmanskapets vapenöfningar, Rikets Ständer ej afsett en längre exercistid för beväringen än som hittiils egt rum, få utskotten tillstyrka, att omförmälde förslag må förfalla. Hvad sedermera angår den ifrågaställda jemknincen af rustoch roteringsskyldigheten, så ehuru det måste medglifvas, att denna skyldighet nu flerstädes trycker rustoch rotehållare ojemnare, än v!d den tid, då indelningsverket inrättades, hvilket härleder sig deraf, att jordegendomars godhet och värde i förhållande till hvarandra oupphörligen undergått förändring; och att således en jemkning i rustoch roteringsstyldigheten knappast skulle hinna verkställas, innan en ny sådan jemkning blefve af nöden; samt att det icke öfverensstämmer med rättvisa och billighet, att den, som genom kostsamma odlingar förbättrar sitt hemman, eller den, som ett sådant hemman förvärfvar, skall i och för denna förbättring få vidkännas ett ökadt onus. Och då alltså en så beskaffad rotejemkning, som motionären föreslagit, skulle innebära en obillishet emot dem, som förbättra sina egendomar, och ändå icke kunna så verkställas, att ju ej, innan en föga aflägsen framtid, nya ojemnheter i roteringsskyldigheten skulle uppkomma, anse utskotten sig böra afstyrka bifall till ifrågavarande förslag. Vidkommande sedermera det här ofvan omförmälda förslag, om båtsmanshållets indragning samt flottans förläggande till hufvudstaden, så få utskotten i den förra frågan åberopa det af utskotten under M 9 i samma ämpns afgifna och af Rikets Ständer gillade utlåtande, samt hvad den sednare frågan angår endast yttra, att då farvattnet i Stockholms skärgård vanligen en längre tid af året än det vid Carlskrona, är isbelagdt, samt kostsamma dockor och andra inrättningar för flottans bshof finnas i nämnde stad, men deremot saknas i hufvudstaden, till följo hvaraf den föreslagna förändringens verkställande skulle medföra högst betydliga kostnader, Joch dertill kommer att förslagets sättande i verket, skulle medföra den olägenbet, att rikets söåra provinsers kuster under en stor:del af årst lemnades utan försvar, utskotten jemväl afstyrka bifall till förslagen i detta afseende. Slutligen. och beträffande de jemväl väckta frågor, att flottan måtte bemannas med förhyrdt sjöolk Isamt linieskeppen utdömas,, så få utskotten i afseende å förra frågan endast erinra, att utskotten Iförut afstyrkt förslag .om indragning af båtsmanshållet, som är afsedt för flottans bemannande, och Ihvad den sednare angår, hänvisa till hvad Statcutskottet i ämne af enahanda beskaffenhet yttrat i sitt utlåtande J4 74, angående regleringen af utgifterna lunder riksstatens femte hufvudtitel; och få alltså utskotten tillstyrka, att dessa tvenne frågor ej må föranleda till någon Rikets Ständers åtgärd: — — — M 928. Utlåtande i anledning af väckt fråga om befrielse ifrån eller lindring utt roterings: besväret för komministersbostället Kåreslätt 1: Wexjö stift. Utskotten tillstyrka, att Rikets Ständerhos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att omförmälde komministersboställe måtte varda från: dess nuvarande ordinarie roteringsskyldighet befriads, samt, i likhet med öfriga sådana boställen, endast till extra rotering förbindas, derest något annat inJom -kompagniets stånd varande oroteradt hemman finnes, hvarå-be:örde roteringsskyldighet kan öfverflyttas; men-att;.derest sådant hemman icke finnes; utan bostället måsta i rotering qvarstå, boställsinnehafvaren måtte tilldelas ersättning af rotefrihetsmede! till så stort belonn. som efter hvaria åra marka