MUSA MIF BIVYA IVAV BU) UVA VIv MOMAN Sh BUDMM
erfordra anslag af betydenhet för åstadkommande
af arbetsförtjenst. Bondeståndet borde liksom ett
par andra stånd återremittera punkten, för att ej
binda händerna på sig sjelft, i händelse frågan kom-
me till förstärkt statsutskott. Fördelen af anslaget
för hvarje län kommer sedan alltid att bero af dess
landshöfdings större eller mindre nit. Tal. nämnde
mA On NA m— w— -
såsom exempel Upsala län, som i sednare år alltid !
tagit brorslotten af anslagen till vägförbättringar
och odlingar, emedan dess landshöfding med ovan-
ligt nit kunnat förmå menigheterne att ingå på
vilkor, fom skaffat dem undsättningar. Yrkan på
förhöjning af detta anslag kunde ej anses utgå af
egennytta från ståndets sida; det vore biott af skyl-
dig aktning för en fördel, hvaraf hela landet tager
del. — ppelqvist och Anders Andersson från Ska-
raborgs län talade för bifall. — Andreas Bengtsson
vidhöll sin förut yttrade mening samt tillade att
Skåne ej syntes böra klaga, då bönder derstädes
kunna hafva råd att ge danskarne till och med 4060
rdr. — Ola Månsson ville ej biträda deras mening
som yrkade förhöjdt anslag. Man borde tänka på
de fattige hemmavarande, och af fattige hade Skåne
lika mycket som någon annan landsort. Afven i
Jönköpings län skulle väl någon, om han ville göra
en uppoffring, kunna skänka en 4000 rår till Dan-
mark. Uppgiften om ce skånska bidragen vore i
öfrigt obekräftad. — Petter Jönsson yrkade bifall.
Att adeln åtterremitterar anslagsfrågor med begäran
om förhöjning, vore ej sällsynt der, — men blefve
det så mycket mer hos bondeståndet. Sådana fat-
tige som församlingarne ha att underhålla torde
aldrig komma att njuta någon fördelaf förevarande
anslag.
Talmannen såsom f. d. fullmäktig i riksgälds-
kontoret upplyste att de som erhålla lån af detta
slag förbinda sig att vid arbetena företrädesvis an-
vända fattige, och ansåg detta kontrakt i någon man
kunna vara till nytta. — Anders Persson från Öre-
bro län ansåx angeläget att få sådana föreskrifter,
att erhållne lån blefve på ändamålsenligt sätt a--
vände. I stället för användandet af !;:del hvarje
år, borde det heta: batt användas under de år och
på de orter, der missvext möjligen inträffar.o — Jöns
Månsson från Skåne önskade bifall. Backarne i
Småland lära ha dem egenheten att gå trögt upp-
före, men så mycket fortare utför. I Skåne der-
emot gå de icke alls, äro bottenlösa och Bbehöfva
makadamiseras för att blifva dugliga. Tal. vore
från den ort, hvarifrån de stora summorne till dan-
skarne skulle hafva utgått, men han visste intet
derom och tviflade på uppgiften. — Liss Lars Ols-
sonx från Stora Kopparbergs län undrade att Utskot-
tet, oaktadt all klagan öfver bristande tillgångar,
haft godt om medel till ätskilliga ändamål. Stä-
derne t. ex. tyckas haft goda förespråkare inom Ut-
skottet, — men som ifrågavarande anslag ginge ut
på hela landets fördel, borde det återremitteras. —
Strindlund upplyste att ett anslag för missvextår
blifvit föreslaget till 700,000 rår, att utgå af span-
målstullen ssmt influtne eller inflytande betalningar
å undsättningslån. Han ville fästa uppmärksamhe-
ten derpå att hvarje anslaget 100.000-tal ökar be-
villningen med !,,:del per man. Tullen är beräk-
nad till 4 millioner. Då exporten för närvarande
måste inskränkas till !V,;:del, måste importen blifva
så mycket större, för att fylla den kalkylerade in-
komsten. Blifver åter importen så stor, då torde i
stället Bankens silfver få gå till utlandet i parti. —
Förhöjd skatt på bränvinsbränningen kommer att
vålla många pannors död, och i följd deraf brist i
kalkylerne på åtskilliga tusental. Med ett ord: sa-
ken vore miserabel, och tal. ville ej göra den svar-
tare.
Votering begärdes, och blef punkten bifallen med
48 emot 35.
Olver 47:e punkten Litt. C., om utdelning af 3000
rdr årligen till premier vid landtbruksmöten, begär-
des votering, som utföll med 39 nej emot 37 ja.
hvarigenom punkten således återremitterader. —
Häremot reserverade sig Lars Pettersson, Östman,
Johannes Andersson, Per Nilsson, Sven Isaksson,
m. i.
Alla öfriga delar af utlåtandet biföllos.
Konstitutionsutskottets mem. JM 43, med förslag
till voteringsproposition i anledningaf Ståndens olika
beslut om mem. JM ö godkändes.
Samma Utskotts mem. M 44, med fö:slag till
ändringar i de SS af riksdagsordningen, som röra
representationsrätten för Fablu bergsleg, antogs hvi-
lande till grundlagsenlig bebandling.
Bankout kottets utlåtande JM 60, i anledning af
erhållen åtterremiss af vissa delar af utl. M4 42 fö-
redrogs i de punkter det angick Bondeståndet. Fram-
ställd voteringsproposition godkändes. Inbjudning
att afstå från beslutet ang. räntan i diskonten och
förena sig med Adelns och Borgareståndets mening,
afslogs efter någon diskussion, hvarigenom Ståndet
för sin del antog räntan till 4V, procent. Det nya
föreslagna låningssättet medelst kassakreditiv, att
fördelas på Stockholm, Götheborg och Malmö af-
slogs, äfvensom förslaget att borttaga ur bankoreg-
Iementet stadgandet om biträde till privatbankerne.
Bankoutskottets utl. M 61 i anledning af anmärk-
Hamburg eller Altona böra utsträckas äfven till Lon-
don, och biträddes häri af Östman, m. fl. Bengt
Gudmundsson och P.r Nilsson ansågo Ståndets fö-
regående beslut böra stå fast. — Utlåtandet ansågs
slutligen för närvarande ej erfordra någon åtgärd i
denna del.
Ekonomiutskottets utlåtande AM 92, ang. revision
och organisation af hospitalsanstalterna i riket, ansågs
af Strindlund om det bifölles, kunna föranleda en
begäran till nästa riksdag af 4 million till hospitaler.
Hvad som passar för Frankrike gör det ej för Sve-
rige. I skrifvelse till Kongl. Maj:t skulle man an-
tålla om undersökning, och utförande af förslaget,
såvidt det kan ske utan alltför stora uppoffringar,
men hvad som isypnerhet tarfvade eftersyn vore
större rättvisa vid befordringar än som nu iakttages.
— Sahlström ansåg äfven några hufvudsakliga fel
förefinnas i hospitalsväsendets organisation, hvarvid
främst förtjente undersökas egenmäktigheten i när-
varande befordrirgsväsende. tskillige talare ön-
skade återremiss, åheropande herr von Hohenhau-
sens reservation. — ÅAterremitterades.
Vid föredragningen af Ekonomiutskottets utlåtande
Je 93, i anledning af väckt motion om framläggande
för Rikets Ständer af Unionskommititens förband-
lingar, anmärkte Sah!ström, att dessa resultater blif-
Mm nm mm nm mo m nh
mm oo - -
— 3 mmm AA om OM
dä tr Ur m- - AA - MA MH er AA hh
Mm e pm
ningar emot dess utl. AM 48, diskuterades en stund. .
Sirindlund ansåg stadgandet om inköp af vexlar il
—O nnl!Tnt!t!T t TT.EttR !tSNNtG —-——
vit förelagde Norges storthing, — hvarföro skulle del
då ej komma till Sverges Ständer? Utskottets moti-
ver för afslag vore ej heller rätt klara, t. ex. derl
det talas om bruket att ej i förlid yppa hvad som
föreginge på underbandlingarnes väg; underhandlin-
gar med Norge, en med Sverige så nära förenad
stat?! — — Utlåtandet borde återremitteras med
begäran om andra, och framför allt sanna moti-
ver. — Appelqvist instämde, — Återremitterades.
UPPLYSNINGAR I AFSEENDE PÅ JERN-
VÄGSANLÄGGNINGAR I SVERGE.
Hr grefve A. E, von Rosen har nyligen ut-
oifvit en hraochvr. som här ofvanstående titel