delaktighet i styrelsen, att öfvervinna de svårighe-
ter, som de europeiska makterras diplomater till-
skrifva den fria pressen och aktningsvärda Brasilia-
nares studier och resor i Frankrike.
Märkligast är Österrikes och Englands infiytelse
på Brasilien, emedan de hafva två medel till sin
disposition, hvilkas verkan är farligare, än dö ens
kunna dölja.
Österrike, som 41820 tog de från Ryssland för-
drifna Jesuiterna under sitt beskydd, söker icke al-
lenast att, medelst dynastiens inflytende, utvidga
prestväldet i Brasilien, utan äfven att hålla folkets
anda i tygeln genom upprättandet af italienska munk-
ordnar, under föregifvande af att omvända vildarna,
icke besinnande omöjligheten att komma tidens ur
att stå stilla.
xEngland fullföljer på sitt, sätt, men med mer
skarpsinnighet, planen till ett framtida öfvervälde
öfver Brasilies, i det det icke allenast genom sin
handel och sina finansspekulationer söker upprätt-
hålla sitt närvarande inflytande, utan söker utsträcka
detsamma till det inre af landet genom den engel-
ska kyrkans missionärer, ehuru detta särskilda än-
damål ofta förblifver okändt för många af de värda
missionärerna sjelfva. .
England, med Neptuni treudd i ena handen, och
den biskopligå, herdestafven i den andra, har up-
penbarligen sadfna andliga öfvervälde, eller snarare
samma andliga förtryck, i sigte, som Jesuiterna, dem
det i ränker på intet sätt står efter.
Håraf den engelska protestantismens bårja och
hvarje dag tilltagande intolerans mot katolicismen,
hvilken sistnämnda tro, under Jesuiternas ledning,
har utbredt sig i den transatlantiska verlden ända
ifrån Canada till Buenos Ayres, men är för frihetens
principer mindre farlig i Brasilien, emedan den ro-
merska kyrkan här undergräft sin kredit genom pre-
sterstepets skandaler.
I Sysamerika finnas två extremer af katholskt
presterska,.: män, som längesedan i sina hjertan
uppsagt sia lydnad mot den maskstungna hellga
stolen, och tvärtom söka fullkomna sig genom filoso-
fi;x läsning; och å andra sidan prester, som äro mo-
numenter af okunnighet och sinnlighet.
Vi finna i Brasilien talrika exempel på muskar,
som blifva medlemmar af så kallade hemliga säll-
skaper, i hvars mysterier de åtminstone söka ljusets
och framskridandets anda, såsom en törstande söker
källan, änskönt det är tvifvel underkastadt, om de
sällskaper, till hvilka de taga sin tillflykt, kunna
erbjuda dem en andligt styrkande nektar.
Det är ett psykologliskt inwessant faktum, att Bra.
sillanaren, onekligen begåfvad med omfattende ip,