delaktighet i styrelsen, att öfvervinna de svårigheter, som de europeiska makterras diplomater tillskrifva den fria pressen och aktningsvärda Brasilianares studier och resor i Frankrike. Märkligast är Österrikes och Englands infiytelse på Brasilien, emedan de hafva två medel till sin disposition, hvilkas verkan är farligare, än dö ens kunna dölja. Österrike, som 41820 tog de från Ryssland fördrifna Jesuiterna under sitt beskydd, söker icke allenast att, medelst dynastiens inflytende, utvidga prestväldet i Brasilien, utan äfven att hålla folkets anda i tygeln genom upprättandet af italienska munkordnar, under föregifvande af att omvända vildarna, icke besinnande omöjligheten att komma tidens ur att stå stilla. xEngland fullföljer på sitt, sätt, men med mer skarpsinnighet, planen till ett framtida öfvervälde öfver Brasilies, i det det icke allenast genom sin handel och sina finansspekulationer söker upprätthålla sitt närvarande inflytande, utan söker utsträcka detsamma till det inre af landet genom den engelska kyrkans missionärer, ehuru detta särskilda ändamål ofta förblifver okändt för många af de värda missionärerna sjelfva. . England, med Neptuni treudd i ena handen, och den biskopligå, herdestafven i den andra, har uppenbarligen sadfna andliga öfvervälde, eller snarare samma andliga förtryck, i sigte, som Jesuiterna, dem det i ränker på intet sätt står efter. Håraf den engelska protestantismens bårja och hvarje dag tilltagande intolerans mot katolicismen, hvilken sistnämnda tro, under Jesuiternas ledning, har utbredt sig i den transatlantiska verlden ända ifrån Canada till Buenos Ayres, men är för frihetens principer mindre farlig i Brasilien, emedan den romerska kyrkan här undergräft sin kredit genom presterstepets skandaler. I Sysamerika finnas två extremer af katholskt presterska,.: män, som längesedan i sina hjertan uppsagt sia lydnad mot den maskstungna hellga stolen, och tvärtom söka fullkomna sig genom filosofi;x läsning; och å andra sidan prester, som äro monumenter af okunnighet och sinnlighet. Vi finna i Brasilien talrika exempel på muskar, som blifva medlemmar af så kallade hemliga sällskaper, i hvars mysterier de åtminstone söka ljusets och framskridandets anda, såsom en törstande söker källan, änskönt det är tvifvel underkastadt, om de sällskaper, till hvilka de taga sin tillflykt, kunna erbjuda dem en andligt styrkande nektar. Det är ett psykologliskt inwessant faktum, att Bra. sillanaren, onekligen begåfvad med omfattende ip,