RIESDAGEN. I ridderskapet och adelns plenum sistl. lördag föredrogs bevillnings-utskottets memorial, i anledniog af riksståndens olika beslut angående den allmänna bevillningen. Ståndet vidblef sina förut fattade beslut om befrielse från bevillning efter 2:dra artikeln för arbetsfolk och för karaktersfullmakter, samt om fortfarande af den nuvarande beskattningen å enskilda banker, rörande hvilka punkter de öfriga stånden hade fattat andra beslut, och votering således skall anställas. Deremot frånträdde ridd. och adeln sitt beslut om uppskof med afgörandet af 50 bevillningsförordningen, och förenade sig i de öfriga ståndens. Bevillnings-utskottets utlåtande JM 49, med tillstyrkan, att en assuransafgift må bestämmas för summor, som under rekommendation med posten afsändas, bifölls. Banko-utskottets utlåtande JM 60, i anledning af erhållen återremiss i vissa delar af utskottets betänkande JM 42, med förslag till reglering af bankens låneoch kreditivrörelse, föranledde flera långa diskussioner. Frågan om förhöjning af cirkulstionskapitalet för lån emot pant af fast egendom, ansågs böra förfalla. Beslutet om oförändradt bibehållande af räntan å diskontlån vidhölls. I motsatts till utskottets hemställan, att föreskrifterna om sättet för fyllande af privatbankernas sedelutgifning, i fall en eller flera af dem skulle innan nästa (innevarande) riksdag indraga deras rörelse, för att vid oktrojtidens slut upphöra, måtte från bankoreglementet få uteslutas, — beslöt ridd. och adeln, på hr v. Hartmansdorffs förslag, att denna föreskrift måtte öfver hufvud bibehållas. I öfrigt bifölls detta utlåtande. — Hos Presteståndet föreföll en diskussion i anledning af Bevillningsutskottets hemställan om assuransafgift för penningesummor, som afsändas med posten. Biskop Hallström och doktor Björkman talade emot förslaget; doktor Thomander, prostarne Setterblad, Lindberg, Meln och Berg yrkade bifall. Prosten Stabeck ville att den föreslagna afgiften skulle i någon mån höjas. Utskottets betänkande bifölls efter votering. Biskop Hallström Teserverade sig emot utskottets behörighet att med ämnet taga befattning, då inkomsten af ifrågavarande beskattning ej ingår till staten direkte, utan till ett särskildt verk. Professor H. G. Lindgren reserverade sig äfven: det vore statens ovilkorliga pligt att skydda personliga säkerheten och att hålla landsvägarne fria från tjufvar och röfvare; gjorde staten i så fall hvad den borde, behöfdes ingen brelfassurans. Konstitutionsutskottets betänkande angående förändring af representationssättet för Fahlu bergslag antogs till grundlagsenlig hvila. Emot Ekonomiutskottetstillstyrkan af en underdånig skrifvelse om hospitalsanstalternas revision och reorganisation uppträdde doktor Broman, med förslag till en annan redaktion af skrifvelsen; den af utskottet föreslagna lemnade åt Kongl. Maj:t att (utan ständernas hörande) vidtaga lämpliga åtgärder för verkställighet af reorganisationen, och detta fann talaren betänkligt. Doktorerna Björkman och Thomander anförde, att för så vidt verkställigheten skulle medföra ökade utgifter, ständerna alltid hade sin talan öppen, då anslag måste begäras; prosten Berg anmärkte, att uttrycket lämpliga åtgärder redan innefattade ett tillräckligt förbehåll. Flera yttrade sig för en förändring af slutfrasen i skrifvelsen; beslutet blef att skrifvelsen skulie sluta med begäran om en kongl. proposition i ämnet. — 2 UTSKOTTSBETANKANDEN. Bevillningsutskottets memorial N:o 47 i anledning af riksståndens olika beslut angående grunderna för den blifvande allmänna bevillningen samt föreskrifterna för deras tillämpning.