ringer - vi ska stänga:
Tvenne mindre landskaper Subiaco 403 och j
Civita Castellana 104, äro verkligen små Pous D
sin-ungar ; den sednare en reproduktion af en
förut utförd större tafla. S:t Angelo är en
ståtlig veduta, med sin englabro, der
Tibern med guldgula vågor går fram
En konung bland furstliga floder.p
Och med detta minne fara vi af till Stock-
holms S:t Angelo — jag meuar Waxholms
fästning af Berger N:o 74: ett verkligt kapi-
talstycke, oekså konungens egendom. Mången
egendom är mindre värd; men vill ni somld
konstnär betrakta detta sjelfständiga och raskalg
målningssätt, i en diafan och solig ton, så fin-10
ner ni huru mycket konstnären äger — i ta-Io
lang. Denna fiskhamn med sina farkoster —Jk
och denna dalhing i vattnet, hvaröfver mygg-
svärmarne just tyckas hålla bal, allt lefver ochK
röres. 0
Stäcks vue i Romerska Campagnan förflyt-,,
tar oss till den glödande natur som i mias-,
matiska ångor hvilar öfver den allt sedan me-
deltidens fejder ödsliga, fast fordom så bördiga
Roms nejd, som nu endast skördefolk, konst-
närer och banditer känna närmare till. Se
denna af sekler tarda och af solen brynta ruin
nedanför hvilken några bufflar sörpla i den af
vexter omgifna gölen; dess på afstånd inåt
bergen ledande aqueduct, och det färgspel,
som gör denna annars så, trista natur behagheg
för ögat att skåda. Stäck ådagalägger en flit
i detaljer som få landskapsmålare i Sverige
hafva. N:s 93 och 94 äro äldre arbeten, fast
verkliga daguerreotyper af troget naturstudium.
Maånskensstycket N:o 96 med fartyg, påminner
mycket om Wickenbergs stora tafla på Rosen-
dabl: frändskapen är icke oäfven. Stäck som
nyligen återvändt till fäderneslandet, har, före
sin hemresa, till konstföreningen i Paris sålt ett
större sjöstycke för 900 francs; hvilket bevi-
sar att hans talang gjort sig gällande äfven
under en tid då man tror endast blouser och
det anarkiska elementet råda i Paris; fast
kungathronen är störtad finnes i Frankrikes huf-
vudstad en thron på varaktigare stöd: den godaln
smakens. n
Af hemmavarande konstnärer fäste vi upp-la
märksamheten vid Bergs landskaper, särdeles)h
vuen af Eskilstuna i månsken, N:o 446, Lyc-lt
keby, N:o 213, och i synnerhet et! nyligen tfull- In
ändadt större landskap med ekbackar, N:o
214. Det andas en äkta svensk natur; der!
sträcka saftiga ekar sina lummiga kronor öf- j
ver bördiga kullar, der korna slagit sig ned il,
skaggan och tyckas riktigt må godt: — åker-la
tegarne i dalen och de vänliga dälderaa ifon-Jf
den antyda Blekinges natur. Denna tafla i
Hobbemas stil visar att konstnären har känsla j
och vet uppskatta hvad hemlandet i så rikt
mått har att erbjuda. Konstföreningen i Stock-ls
holm har inköpt denna tafla för 200 rdr bko.?
Billing har flera vackra taflor, ehuru de
flesta förut sedda. Skärgårdsvuen N:o 204,1y
Kungelfsvuen 206 och Båstad 203 äro alla afl
förtjenst. Då Norden icke eger dessa rikalhb
plantvariationer, hvarmed i Södern landskaper
på förgrunder alltid så fördelaktigt stofferas,
vore skäl att våra svenska lafvar och moss: lr;
tufvor blefvo introducerade på dessa ofta naknalp
gråstensförgrunder, som konstnären nu nödgasd
insvepa i skuggmassor, för att få fram land-
skapet. Dessutom torde figurer vara nödigal,
att oftare begagna till scenens lifvande. Ettly
folktomt landskap blir såsom en fin middag js!
arrangerad på ett nykterhetsvärdshus, eller som u
en stor societet — utan fruntimmer: både torr
och tråkig.
Bennets tafla, en terrass i Paris, N:o 66, ärF
en treflig vue af Hötel Beauvais, med gladalo
minnen för många svenskar; och N:o 68, en!
port i Bergstrahblska huset vid Stora Nygatan,
med ett eget minne — ty se vi ej orätt, ärlp
det Louis Philippe som här spatserar ned förlf
trappan — då såsom emigrant i Stockholm kan-
ske lyckligare än nu i Claremont. Bada dessal
taflor äro målade med stark glasering, soml,;
fransmännen bruka, och hvilket bar så mångaly
fördelar framför det entoniga skuggmaner, somlg
i allmänhet ännu brukas hos oss. ä
Af utländningen finnas här på expositionen
dugtiga och gedigna sakers. Fricks storal?
Norrska landskaper äro grandiosa, men de bän- -
ga nu åskådaren alldeles för mycket in påla
näsan för att uti dessa trånga spiltor riktigtib
kunna ses. Lungkwitz, Etzdorff, Kier-I!
schou hafva alla sina värdiga repr:sentanvter. bv
Norrmannen Lund har en vue af Christiania, ly
en bizarr tafla med skarpa och kantiga molnr
och steril natur, dock originelt uppfattad.o
Kramer har lemnat två så kallade fogelvuer,
a) Batteriet 3 kronor utanför Köpenharan: den
har med sina linier nog mycket af en fortiG-,
kationsplan; — pendanten b) Helsingborg från s
Kärnan, är ett enformigt thema med variatio-k
ner på tegelpannor. Hr Kramer har i dessal
taflor, som nog mycket påminna om Närnvber-
ger-kram (hus i askar), kanske haft i sigte
något litet hyggligt skandinaviskt sex-ställele
(sextinskt kapell), der dessa taflor såsom skyl- It
tar verkligen bäst varit på sin plats. a
Miller har 4 oljetaflor på exposition. Han ;
är en utmärkt teaterdekorationsmålare och gör i
mästerstycken, men endast som sådan. a
Atskilliga uppdukningar finnas på is ochk
snömos — vi hänvise till den som tycker om
sådant. Vi preferera en schweitzeri-glace och I
att minnas Wickenbergs taflor. Vintertaflorna li
här äro alla för gäfliga försök att bringa denr
döde till tifvet. il
Cedergren och Larsson äro ännu pung. 5
män i verketn : goda anlag sakna de ej, böra l-