LITTERATUR.
Om Religionsfriheten i Förenta Staterna. Sed-
nare häftet. Jöoköping 1848, sidd. 221—414,
åa 40 sk. bko.
Som man ser, innehåller detta fortsättningen
och slutet af en ej längesedan utkommen för-
tjenstfull afhandling om det religiösa tillståndet!
i Norra Amerika. Man finner här en mycken-
het fsktiska uppgifter; deremot träffsr man sällan
några genomförda deduktioner eller nya religiösa
ideer, hvilka icke synas bafva utgjort för!:s upp-
gift att framställa. På sätt och vis kan man
säga, att för det ändamål boken är skrifven
har det varit väl att det faktiska elemente
har öfvervigten, och på sina ställen är uteslu-
tande. Ty vedersakarne af religionsfrihet i all-
mänbet, och Förenta Staternas ovärner isycner-
het, behöfde framförallt bemötas med fakta
Hvad upptäcker då läsaren, med ledning a
dassa fakta? Jo, att, ozktedt utan en så kallac
statskyrka, knappt nigot land, och visst ickt
Europa öfver hufvud, är så religiöst som dei
amerikanska unionen. — Man får i deta bäfi
uppgifter om de talrika bibalsällskapern2r oci
föreningarne för u!gifvasde och spridanda :
religiösa skrifter (i synnerhet den 4825 i New
york stiftade American tract society), de För
enta staternas religiösa litteratur, nykterbets
och fångvårdssällskap (Prison discipline s ciety
jemte en mängd andra inrättningar och liro
anstalter. Förtjente af att läsas äro förf:s slut
anmärkningar (sid. 278), rörande Frivillighets
systemets utveckling. Vi skulle esdast bafv
önskat dessa något mera utförda. — Tredje Bo
ken, som afslutar det hela, vidrör speciell
kyrkan, med dithörande, såsom: predikoväsen
de:, kyrkotukten, sättet att i Armsrika blifv