erhalllt vore forsta alDULalnIitllgon fVEIGIIVI FAM 00
års slut, men huru kunna betala detta, då hamnen
1 anseende till sin bristfällighet ej får några intra-
der? Det vore skäl att här bifalla, i annat fall fin-
ge någon lof att väcka motion om anstånd med lå-
nets inbetalning. Dessutom vore Cimbritshamn en
ort, dit fartyg skulle söka in under stormar och der
betydlig rörelse en gång kunde förväntas. — Strind-
lund ansåg skäligt att heldre lemna understöd åt
gamla, än åt nya byggnader; men då staten ej utan
ny skuld kunde anskaffa medel härtill, vore det bäst
att bifalla punkten. — Per Nilsson instämde med
Ola Månsson, ty så stora tillgångar borde kunna
finnas, att de räckte till Cimbritshamns undsättning.
De arbeten staten uppmuntrat till en början, borde
ej öfvergifvas under deras fortsättning. — Andreas
Bengtsson fann riksgäldskontoret redan stå i skuld
af omkring 288000 rdr, så att det vore omöjligt att
vidare anskaffa medel. Cimbritshamn har förut haft
lån; det borde derföre söka hjelpa sig sjelft hädan-
efter. — Per Matsson yrkade bifall. Hösn hade
sjelf väckt motion om endast 2000 rdrs hjelp till
ett nödvändigt föremål, men fått afslag. Här fun-
nes ej giltigare skäl. — Erik Persson från Gefle-
borgs lån yttrade sig vilja bifalla. — Sven Isaksson
såg ingen utväg, vid kännedom om den brist som
råder inom riksgäldskontoret. Men kunde endast
vänta sig ny beskattning. Bevillningsutskottet hade
i dagens sammankomst fått besluta om en ny skatt
af 2 millioner, emedan andra tillgångar ej kunnat
erhållas. — Ola Månsson erkände att Cimbritshamn
fått lån, men man borde betänka hvarföre det nu
sökte hjelp: en olycksbändelse, en svår storm hade
tillintetgjort långa tiders arbete. Mitte man kom-
ma ihåg i huru många år denna stad fått lida för-
luster genom hafvets obehindrade våldsamhet. Fin-
nas inga tillgångar vidare, sådant finge upplysas om
ståndet ej motsatte sig en återremiss. — Jöns Jöns-
son från Skåne instämde. — Petter Jönsson an-
märkte, att om Ola Månsson sett igenom utlåtandet,
skulle han funnit den upplysning att inga medel
vore att tillgå. Då samme talare dessutom ej kun-
nat uppge någon ny tillgång, blefve utskottet tvun-
get att än en gång afslå. — Ola Månsson hade no-
ga läst betänkandet, men fann ej hur tillgångar till
beviljade lån skulle kunna erhållas, då bifall till
detta lilla anslag vore så omöjligt. — Andreas
Bengtsson ansåg Cimbritshamn kunna, liksom riks-
gäldskontoret, annonsera om låns erhållande, och på
samma vilkor. Men saken vore den: man vill all-
tid ha lån utan räntor af riksgäldskontoret, som
sjelft får låna och dertill betala ganska hög ränta.
Votering begärdes och utföll med 67 röster för bi-
fall, emot 12.
Ola Månsson reserverade sig, emedan han ej an-
såg staten värdigt att låta ett arbete förfaras, hvar-
på den förut kostat så många medel.
För Westerås hamn hade utskottet tillstyrkt ett
anslag af 20000 rdr. Östman trodde bifall härtill
vid närvarande förhållanden ej kunna lemnas. Sty-
relsen öfver väg- och vattenbyggnader hade föresla-:
git 13000 rdr, men utskottet gått än längre. Punk-
ten borde återremitteras. Härmed förenade sig
Strindlund, Petter Jönsson, Sandstedt, Jöns Jönsson,
Jöns Månsson m. fl. — Ola Månsson ansåg tillgån-
gar ej finnas och yrkade återremiss, biträdd af Nils
Andersson m. fl. Likaså Andreas Bengtsson, E-
aim Larsson, Per Nilsson, Appelqvist och Sven
Isaksson, alla åberopande bristen på medel, samt
bristen på konseqvens inom utskottet. Petter Pers-
son i Ädelforss bestred anslaget helt och hållet. —
Återremitterades.
Utskottet hade afstyrkt begärdt anslag till en ka-
nal mellan sjöarne Norra Barken och Wäsman. Ge-
-—Pn AA mm -—-—D 4 VD VA N AA AA OL a p-—
a mio AA m
S
s
j
zelius önskade återremiss härå. Strindlund kundel
mindre bifalla den begärda enorma summan, som
blefve blott till några få individyers fördel. Liss
Iars Olsson ville bifalla. Det vore blott bruks-
intresse som regerat härvidlag. Kanalen skulle möj-
ligtv!s tjena till att få en mängd sjelfständiga bön-
der till torpare under bruken. — Vice talman Nils
Persson och Appelqvist talade för bifall. — Bifölls.
Gezelius reserverade sig.
Angående det tillstyrkta anslaget till jernväg mel-
lan Sjöändan och Christinehamn uppstod en vidlyf-
tig diskussion. Per Nilsson ville ej bestrida nyttan
af jernvägar, men yrkade återremiss på grund af
bristande tillgångar. — Rutberg yttrade att om bo-
laget hade begart en mindre summa, skulle utskot-
tet afslagit den, eftersersom det nu synes bafva ta-
git till princip att blott bifalla stora summor. —
Östman trodde jernvägar visst vara nyttiga, men
Sveriges många kanaler borde vara nog. — Anders
Johansson från Wermland talade för bifall. Den
inre trafiken skulle vinna betydligt, serdeles bergs-
lagernes. — Ola Persson från Blekinge utvecklade
1 ett intressant anförande sina motiver för afslag
härå. De penningar, som nu användas till ett na-
tionalmuseum utan ritning eller plan, till onödiga
förändringar i militärväg, till förstärkning af Stock-
holms garnison, till krig mot Tyskland m. m., borde
bättre kunna nedläggas i odlingar, vattenaftappnin-
gar och vägförbättringar med flera, för Sverige verk-
ligt nyttiga företag. — Petter Jönsson yttrade att
den beviljade summan vore ett intet emot bolagets
behof; man ville blott försöka få ståndet att erkänna
principen af jernvägar, — men derifrån borde man
be Gud bevara sig! — Christen Andersson begärde
återremiss och anförde exemplet af jernbanan mel-
Jan Köpenhamn och Roskild, hvilken började med
stora auspicier på god tr.fik och slutade med att
lemna 2 procent. På våra nuvarande vägar går det
nog — långsamt men säkert. — Vice talmannen
Nils Persson anförde det bedröfliga exemplet af sta-
tens bidrag till Hjelmare kanal. — Anders Anders-
son från Skaraborgs län upplyste att här blott vore
fråga om en railväg, der vagnarne dragas af krea:
tur. Nyttan för Christinehamn och Filipstads bergs-
lag vore obestridlig. Tal. fruktade ej att lånet icke
skulle återfås, men måste yrka återremiss endast a!
brist på tillgångar från statens sida. Bengt Gud-
mundsson ansåg bolaget böra söka lån i Wermlands
bank. Rutberg kände ej bolaget och ansåg orätt
att låna pengar åt den man ej känner. — För åter-
remiss talade dessutom Erik Persson, Efraim Lars-
son, Appelqvist, Strindlund, Ola Månsson m. fl.
— Återremitterades.
Tillstyrkte bidrag till Christinebamns och Wad-
stena hamnbyggnader återremitterades, det sednare
efter någon diskussion, dervid Anders Gustafsson
från Östergöthland, Johannes Andersson från Ska
raborgs län och Anders Persson från Örebro fram:
drogo åtskilliga skäl för bifall.
frige delar af utlåtandet biföllos, hvarvid Pe
Pålsson från Skåne reserverade sig emot afslaget i
bidrag till Engelholms hamn.
LITTERATUR.