VE VILI YISIIUVIED MUM KRYPMMTMSASR Mee fvVESffBHvse AVI os ligen kunde lägga grunden till något bättre. — Rutberg vidhöll sin på förmiddagen yttrade tanke, angående förslagets hvilande. Som Bengt Gudmundssons förslag hade ingen sympati hos medstånden, måste han tro att alla, som så ifrigt påyrkade detta, i sjelfva verket önskade ingen reorm. Sekreteraren och talmannen förklarade att proposition på återremiss ) vore stridande mot grundlagen. Heurlin begärde votering, och med ö3 röster emot 50 beslöts att saken finge hvila, till dess konstitutions-utskottet, inom förelagde 8 dagar, hunnit yttra sig öfver denna propositionsvägran. Uti gårdagens förmiddagsplenum talade äfven Jonas Christoffersson och Eiof Anderson från Wermland emot regeringens förslag och förenade sig till alla delar i Bengt Gudmundssons gåväl skriftliga anförande som hans reservation. ) Referenten lärer i denna uppgift misstagit sig, emedan pvåterremiss, icke lärer varit i fråga, utan efter 56 RB. F., att ståndet skulle få till utskottet förvisa de anmärkningar och förslag, som utgjorde dess gemensamma tankar. Red. Anm. BERIKTIGANDE. Då den korta referering i gårdagens Aftonblad af mitt yttrande i Borgareståndet den 9 Juni icke är enlig med hvad som blef sagd!, anhålles om ivföranda af följande redogörelse för innetållet af mitt utlåtande: Meälemmarne i ett statsförbund borde väl alltid vara lika fosterländskt sinnade att offra på fäåderneslandets altare; men så är det beklagligtvis icke, ty endast af den svåra påkänningen vid en gemensam fara, eller i en vändpunkt af statens öden, framtvingas vanligen grundlagar af verkligt medborgerligt syfte; sålunda fick Norge sin med patriotiskt nit omhuldade konstitution, som ock med oförminskad värme hålles i helgd. När år 4809 Sverige var nära sin upplösning såsom sjelfständig stat och fråga uppstod att förskaffa Sveriges folk en tidsenlig representation, yttrade en med statsmannavishet begåfvad man: Nu eller aldrig. Denna förutsägelse blef sanning; ty de i allo fosterländskt sinnade Jyckades icke i sina bemödanden. Trettionio år-äro sedan förflutna och ingen torde upplefva den dag, då Sveriges hela folk kan sägas vara rätt representeradt. — Det påstås, att förevarande kgl. förslag till representation, som af Konstitutionsutskottet antagits för att hvila till antagande nästa gång, då rikets ständer sammankomma, skall lugna sinnena och stilla ropen om allas rätt att blifva representerade; men innehållet deraf är icke sådant; och om det nu har något medhåll, minskas detta troligen hädanefter med hvarje dag. Flere värde talare och äfven Kenstitutionsutskottet hafva framställt de ljusa förhoppningarne, att förbättringar, hvilka kunna behöfvas i det kgl. förslaget, lättare skola vinnas än grundlagsförändringar åstadkommas, såsom representationen nu är beskaffad; men denna ljusa utsigt måste likväl betydligt mörkna vid erinran derom, att Sveriges konung äger ett absolut veto. Dessa mina tankar öfverensstämma med hr Billströms reservation, i hvilken jag förenar mig; hvarföre jag ock anser detta förslag icke bordt blifva hvilande, för att antagas vid nästa riksdag. P. E. Winge.