teckningssätt af samma sak, som genom dess: teorier uppkommit, och som i andra författare: analytiska skrifter stundom ihopblandas på et mer eller mindre missledande vis, Förf. upp lyser, att sjelfva namnes på kalkylen har vari lika vacklande som de antsgna grunderna fö; densamma; den bar än blifvit kallad differen tialkaltyl, än infinitesimal-kalkyl, än fluxions metbod, än analys med deriserade funktione: — allt eftersom man velat grunda den än pi förutsättningen om oändligt små qvaniitete af flera grader, än på förhållanden dem emel lan, än på oändligt små h:stigheter i qvantiteters tillvext eller minskning, än på nolloi af flera grader, än på härledda funktioner oct deraf bildade seriekoefficienter, m. m. — Hi Agardh ådagalägger, ait intet af dessa förkla ringsförsök ger något redigt och bsasämdt be srepp, hvarken om det ifrågavarande räknesät tets nrtur eiler om de tillfällen, då det kar tillämpas eller icke. I ett sådant töcken var Jjus onekligen ösnskansvärdt, och vi tycka att man bör vara hj Agardh förbunden för det att han tändt det Från den synpunkt, som han nu anvis.Åt, upptäcker man genast både det verkliga ursprunget till differentialräkningen, och hvar man har att söka ds problemer, hvartill den kan begagnas. Såsom en särskild märkvärdighet ti:lkommer br Agardbs upplysning om sättet att blot med differentialräkning qvadrera alla analytiski uttryckbara kroklinier — ett problem, hvars lösning man hittills varit van att söka hos differentialräkningens omvändning — integralkalkylen. Vi kunna ej sluta denna anmälan utan att nämna några ord om det öde, som mött biskop Agardhs analytiska forskningar härstädes inom den lärda verlden par preference. När vi anmälte hr biskopens förra skrift, så enmärkte vi att han sannolikt författat sina matematiska uppsatser på franska, vid hågkomsten af det gamla ordspråket att ingen är profet i sisg eget fädernesland,. Det ser verkligen u!, Om om gissningen ägt grund, ty fasiän hans arbete nu befunnits i bokhandeln omkring halfrannat år, gifvas här affischerade listerstaruidningar, som ända hitulls förbigått det med tystnad. Såsom skäl bärtill ha vi hört föregifvas, att man i biskopens upptäckter icke velat erkänna någonting nytt; ja, det har till och med ordats om någon förtrytelse öfver Aftonbladet, för det att detsamma yttrat motsatsen. Hade let sin riktighet härmed, så äfventyrade vina.urligtvis att genom närvarande anmälan stegra förtrytelsen. Men vi önska uppriktigt att få betvifla dylika rykten. Vi vilja tvärtom företälla oss att man, vid närmare påseende af bikop Agardhs förra ekrift, bar fuanit Aftonblaleis omdöme välgrundadt — att man möjligen isner detsaxema i afseende på den nu snmälda — och att då man ser biskopen oförtrutet fullölja sin uppiäcktsfärd, så komma hans derunler inlagda förtjenster att från de lärda regionerna proklameras så mycket amplare, ju rymligare tid man der tager sig att förbereda proklamationen.