act apnu ar ud och IADan Iman OMIvetvya:digas allaäj
händelserna. si
f— le
d
UTRIKES. n
SPANIEN.
Sista engelska posten medförde åtskilliga upplys-
ningar öfver engelska sändebudets, sir Henry Lyt-T
ton Bulwers oförmodade afresa från Madrid, samt!p
oroligheterna i Andalusien, hvilka gifvit anledning !e
dertill. Narvaez misstänkte några i Sevilla garni-fc
sonerande infanter:iregementen, att icke vara hansb
styrelse tillgifna, utan dela det allmänna missnöjet s!
med hans välde, och hade beslutat afsätta en del aflc
officerarne. Ryktet om hans beslut hade likväl epridt!k
sig på förhand till Sevilla, och officerarne förmåddeb
nu en del af tropvarne att höja upprorsfanan och
ropa lefve republiken! Det skedde kl. 9 om af-s
tonen den 44 Maj; och den upproriska styrkan mar-m
scherade genest ur staden till en utanför belägen lli
kavaileri-kasern, der de lyckades vinna en del af ka-g
valleristerna på sin sida och stänga in de öfriga ka- ti
valleriöfficerarne i vaktrummet, hvarefter den för-!p
enade insurgontskaran återintågade i staden och an-l4!
föll högvakten, der stadens Xefe politico sennor å
Gainza befana sig. Derifrån blef den likväl tillbaka-se
slagen af den öfriga garnisonen och nödgades draga n
sig tillbaka, först till fristaden Triana och sedan L
till San Lucor. Generalkaptenen Shelley utryckte lti
dagen derpå med en betydlig styrka att förfölja ti
dem vidare, och dref dem från San Lucor på vä-lec
gen åt Huelva; men fick i detsamma bud ifrån sen- b
nor Gainza, att ett revolutionärt parti ibland Sevil-ti
las innevånare syntes vilja begagna tillfället af gar- !d
nisonens minskning, för att ansluta sig till insurrek-a
tionen. Han återvände således till staden, men fann m
den fullkomligt lugn. Han afsatte då Gainza, hvarsla
till utseendet ogrundade farhågor hindrat insurgen- si
ternas förföljande, tillsatte en annan civilstyrelse samto
D
hb
si
8
rapporterade händelsen till Madrid. Narvaez blef
ursinnig vid genomläsningen af rapporten och skref
genast tillbaka, att om han icke med nästa kurir
ifrån Andalusien inhändigade tidningen om insur-
genternas fullständiga undergång, så hoppades han
att den åtminstone måtte, angående Hans Excellens
generalkaptenens ansträngningar för Hennes Maj:tsa
styrelse, medföra det ärofulla vedermälet att Hans!n
Excellens sjsif stupat på slagfältet. Tillika befall-n
des inskeppning af troppar i Cadiz, för att afskära!g
insurgenternas förmodade flykt till Portugal. P
Omedelbart härefter inhändigade sir Henry LyttonE
Bulwer från spanska styrelsen sina pass, jemte enF
vidlyftig not, som skulle förklara anledningen tillld
den öfverraskande remissen. Engelska sändebudett
sades deri allmänt anses understödja progressisterna,d
hvilka påstodos finna tillflykt i engelska ambassad-fi
hotellet, och att folket i Madrid vore till följd afle
denna tanke så förbittradt, att styrelsen icke till-D
trodde sig kunna svara för sir Henrys personliga o
trygghet, utan nödgades sända honom passen för attlu
lugna den allmänna s!nnesstämniogen. I en af re-
geringens tidningsorganer läste man med detsamma
en artikel, som fästade uppmärksamhet på, att kap-v
ten Porta!, anrföraren för upproret i Sevilla, hadell
stått i förbindelse med sir Henry; att depne hade!
sändt en agent till Savilla, hvilken genast for der-r
ifrån när stadens insurgerande misslyckades, att tvålo
skepp under engelsk flagg, med vapen och muni-!g
tion, hade vid samma tid, som upproret utbröt, af-
seglat från Gibraltar och manövrerat utanför Anda-lst
lusiens kust, och att det bland allmänheten sadesd
öfverallt, att mr Bulwer underblåste och besoldadelh
oroligheterna i landet. 1
TYSKLAND. g
n
(t
Frankfurt. De uti Mainz timade blodscenerna
hafva gjort ett djupt och sorgligt intryck på natio-
nalförsamlingen. Sessionen den 23 utgjorde ett gen-la
ljud af Mainzerborgerskapets uppretade sinnesstäm-lle
ning. Dr Zitz, ombud för nämnde stad, höll ettin
långt föredrag, hvaruti han anförde besvär öfver !o
preurs!ska garnisonens förfarande. Ealigt dr Zitzss
berättelse hade uppträdena börjat på en ö!stuga.E
Några preussare hade råkat i ordvexling med enlle
student, hvarvid en preussisk soldat dragit värjansl
och dödligt sårat den obeväpnade studenten. Borgar-t
gardet hade arresterat mördaren och fört honom tilllje
vakten. Preussiska soldaterna ville nu befria fån-
gen, men som vakten hade blifvit förstärkt till 300t:
man, samlade sig preussarne i en ölstuga, till ettlv
antal af 3 å 400, hvarifrån de uttågade med blanka la
vapen, ö:verföllo och nedstötte alla borgare de träf-
fade på gatorna, tills borgargardet ryckte emot dem
och slog dem på flykten. Nu hade kommendanten
v. Höser fordrat stadens ögonblickliga, afväpning,
under hotelse att skjuta den i brand, om ej inom
9 timmar alla vapen voro lemnade 4 hans händer.
Polismakten öfverläts samma afton i de råa och för-
bittrade soldaternas händer; patruller sköto utan all
anledning på gatorna, så att flera borgare fallit of-
fer för deras blinda raseri. Den största förbittring
rådde inom församlingea; dr Ziiz slutade sitt tal
med uppmaning till församlingen att 4:0 företaga h
en sträng undersökning; 2:3 förbjuda soldater och fi
underbefäl stt bära vapen utom tjenstgöringen; 3:0
preussarnes förläggande från Malnz. — Resultatet!
af rådplägningen blef, att en kommission genast
valdes och om några timmar afgick till Mainz, för 2
att anstälia en noggrann undersökning. å
Den 24 återvände deputationen från Mainz. Un- :
d
-
—-— — CT) pm
der folkets jubel hade den intågat i staden. Af
undersökningarn? hade inhemtats att 4 döda och
30 sårade utgjorde preussarnes förlust. Man hadel.
redan glödgat kulor till stadens beskjutande. Mainzlg
portar fortfara att hållas tillstängda. Förbittringen
i staden var så stor, att man ropat: Hellre sluta
vi oss till Frankrike, än att längre förblifva under
den preussiska militärdespotismer. Österrikarne
äro folkets beskyddare och lika mycket älskade som
preussarne äro hatade.
Nationalförsamlingen hade den 24 om eftermid-
dagen fattat beslutet att utse trenne permanenta
utskott: 1:0 för behandlandet af författningsfrågan;
9:0 för industriella samt handels- och tulfrågor,
3:0 för pelilioner. Uti författningsutskotten äro in-
valde: Hergenhahn, Robert Mohl, Romer, Scheller,
Jörgens, H. v. Gagern, Blum, Basserman, Ahrens,
Waitz, Tellkampf, Mittermaier, Beckeratb, Dahl-
mann, Lichnowski, Beseler, Welcker, Pfizer, Det-
mold, Simon, Schiöler, M. v. Gagern, Schreiner,
Deiters, Möhlfeld, Wigard, Soiron, Wipperman.
I utskottet för handel och näriogar: Burger, Spren-
gel, Römer, Hallandt, Eisenstuck, Fallati, Schwar-
zenberg d. y. v. Bruck, Moritz Mobhl, Merck,4
Schiermeister, Mevissen, v. Reden, Mathy, Breus-ih
sing, H:rrmann, Francke, Osterrath, Dieskau, Röss-
lein (Wien), Dräge, Veit, Stahl, Hlapek, Lette, Hil-
debrand, Degenklob, Pagenstecher, Carl, Geuekatz.
Den 23 ämnade de här närvarande österrikiska
medlemmar af den konstituerande församlingen att
ofördröjligen aflåta en petition till kejsaren, hvaruti
monarken uppmanas att med det snaraste återvända
till sin gamia hufvud- och residensstad.
SCHWEIZ.
Den 23 Maj antog Edsförbundsdagen ytterligare
en vigtig artikel i det nya grundlagsförslaget, nem-
igen den, att alla Schweizare inom hela edsför-
bundet hädanefter äga obehindrad bosättningsfrihet
Li AHL... Lamntan sam haelaet Mac
MM 8 mm kh —- - OM mm
at a P- AN —-
fet f-
amaRh mmaAdLkL ooo