act apnu ar ud och IADan Iman OMIvetvya:digas allaäj händelserna. si f— le d UTRIKES. n SPANIEN. Sista engelska posten medförde åtskilliga upplysningar öfver engelska sändebudets, sir Henry Lyt-T ton Bulwers oförmodade afresa från Madrid, samt!p oroligheterna i Andalusien, hvilka gifvit anledning !e dertill. Narvaez misstänkte några i Sevilla garni-fc sonerande infanter:iregementen, att icke vara hansb styrelse tillgifna, utan dela det allmänna missnöjet s! med hans välde, och hade beslutat afsätta en del aflc officerarne. Ryktet om hans beslut hade likväl epridt!k sig på förhand till Sevilla, och officerarne förmåddeb nu en del af tropvarne att höja upprorsfanan och ropa lefve republiken! Det skedde kl. 9 om af-s tonen den 44 Maj; och den upproriska styrkan mar-m scherade genest ur staden till en utanför belägen lli kavaileri-kasern, der de lyckades vinna en del af ka-g valleristerna på sin sida och stänga in de öfriga kati valleriöfficerarne i vaktrummet, hvarefter den för-!p enade insurgontskaran återintågade i staden och an-l4! föll högvakten, der stadens Xefe politico sennor å Gainza befana sig. Derifrån blef den likväl tillbaka-se slagen af den öfriga garnisonen och nödgades draga n sig tillbaka, först till fristaden Triana och sedan L till San Lucor. Generalkaptenen Shelley utryckte lti dagen derpå med en betydlig styrka att förfölja ti dem vidare, och dref dem från San Lucor på vä-lec gen åt Huelva; men fick i detsamma bud ifrån senb nor Gainza, att ett revolutionärt parti ibland Sevil-ti las innevånare syntes vilja begagna tillfället af gar!d nisonens minskning, för att ansluta sig till insurrek-a tionen. Han återvände således till staden, men fann m den fullkomligt lugn. Han afsatte då Gainza, hvarsla till utseendet ogrundade farhågor hindrat insurgensi ternas förföljande, tillsatte en annan civilstyrelse samto D hb si 8 rapporterade händelsen till Madrid. Narvaez blef ursinnig vid genomläsningen af rapporten och skref genast tillbaka, att om han icke med nästa kurir ifrån Andalusien inhändigade tidningen om insurgenternas fullständiga undergång, så hoppades han att den åtminstone måtte, angående Hans Excellens generalkaptenens ansträngningar för Hennes Maj:tsa styrelse, medföra det ärofulla vedermälet att Hans!n Excellens sjsif stupat på slagfältet. Tillika befall-n des inskeppning af troppar i Cadiz, för att afskära!g insurgenternas förmodade flykt till Portugal. P Omedelbart härefter inhändigade sir Henry LyttonE Bulwer från spanska styrelsen sina pass, jemte enF vidlyftig not, som skulle förklara anledningen tillld den öfverraskande remissen. Engelska sändebudett sades deri allmänt anses understödja progressisterna,d hvilka påstodos finna tillflykt i engelska ambassad-fi hotellet, och att folket i Madrid vore till följd afle denna tanke så förbittradt, att styrelsen icke till-D trodde sig kunna svara för sir Henrys personliga o trygghet, utan nödgades sända honom passen för attlu lugna den allmänna s!nnesstämniogen. I en af regeringens tidningsorganer läste man med detsamma en artikel, som fästade uppmärksamhet på, att kap-v ten Porta!, anrföraren för upproret i Sevilla, hadell stått i förbindelse med sir Henry; att depne hade! sändt en agent till Savilla, hvilken genast for der-r ifrån när stadens insurgerande misslyckades, att tvålo skepp under engelsk flagg, med vapen och muni-!g tion, hade vid samma tid, som upproret utbröt, afseglat från Gibraltar och manövrerat utanför Anda-lst lusiens kust, och att det bland allmänheten sadesd öfverallt, att mr Bulwer underblåste och besoldadelh oroligheterna i landet. 1 TYSKLAND. g n (t Frankfurt. De uti Mainz timade blodscenerna hafva gjort ett djupt och sorgligt intryck på nationalförsamlingen. Sessionen den 23 utgjorde ett gen-la ljud af Mainzerborgerskapets uppretade sinnesstäm-lle ning. Dr Zitz, ombud för nämnde stad, höll ettin långt föredrag, hvaruti han anförde besvär öfver !o preurs!ska garnisonens förfarande. Ealigt dr Zitzss berättelse hade uppträdena börjat på en ö!stuga.E Några preussare hade råkat i ordvexling med enlle student, hvarvid en preussisk soldat dragit värjansl och dödligt sårat den obeväpnade studenten. Borgar-t gardet hade arresterat mördaren och fört honom tilllje vakten. Preussiska soldaterna ville nu befria fången, men som vakten hade blifvit förstärkt till 300t: man, samlade sig preussarne i en ölstuga, till ettlv antal af 3 å 400, hvarifrån de uttågade med blanka la vapen, ö:verföllo och nedstötte alla borgare de träffade på gatorna, tills borgargardet ryckte emot dem och slog dem på flykten. Nu hade kommendanten v. Höser fordrat stadens ögonblickliga, afväpning, under hotelse att skjuta den i brand, om ej inom 9 timmar alla vapen voro lemnade 4 hans händer. Polismakten öfverläts samma afton i de råa och förbittrade soldaternas händer; patruller sköto utan all anledning på gatorna, så att flera borgare fallit offer för deras blinda raseri. Den största förbittring rådde inom församlingea; dr Ziiz slutade sitt tal med uppmaning till församlingen att 4:0 företaga h en sträng undersökning; 2:3 förbjuda soldater och fi underbefäl stt bära vapen utom tjenstgöringen; 3:0 preussarnes förläggande från Malnz. — Resultatet! af rådplägningen blef, att en kommission genast valdes och om några timmar afgick till Mainz, för 2 att anstälia en noggrann undersökning. å Den 24 återvände deputationen från Mainz. Un: d —-— — CT) pm der folkets jubel hade den intågat i staden. Af undersökningarn? hade inhemtats att 4 döda och 30 sårade utgjorde preussarnes förlust. Man hadel. redan glödgat kulor till stadens beskjutande. Mainzlg portar fortfara att hållas tillstängda. Förbittringen i staden var så stor, att man ropat: Hellre sluta vi oss till Frankrike, än att längre förblifva under den preussiska militärdespotismer. Österrikarne äro folkets beskyddare och lika mycket älskade som preussarne äro hatade. Nationalförsamlingen hade den 24 om eftermiddagen fattat beslutet att utse trenne permanenta utskott: 1:0 för behandlandet af författningsfrågan; 9:0 för industriella samt handelsoch tulfrågor, 3:0 för pelilioner. Uti författningsutskotten äro invalde: Hergenhahn, Robert Mohl, Romer, Scheller, Jörgens, H. v. Gagern, Blum, Basserman, Ahrens, Waitz, Tellkampf, Mittermaier, Beckeratb, Dahlmann, Lichnowski, Beseler, Welcker, Pfizer, Detmold, Simon, Schiöler, M. v. Gagern, Schreiner, Deiters, Möhlfeld, Wigard, Soiron, Wipperman. I utskottet för handel och näriogar: Burger, Sprengel, Römer, Hallandt, Eisenstuck, Fallati, Schwarzenberg d. y. v. Bruck, Moritz Mobhl, Merck,4 Schiermeister, Mevissen, v. Reden, Mathy, Breus-ih sing, H:rrmann, Francke, Osterrath, Dieskau, Rösslein (Wien), Dräge, Veit, Stahl, Hlapek, Lette, Hildebrand, Degenklob, Pagenstecher, Carl, Geuekatz. Den 23 ämnade de här närvarande österrikiska medlemmar af den konstituerande församlingen att ofördröjligen aflåta en petition till kejsaren, hvaruti monarken uppmanas att med det snaraste återvända till sin gamia hufvudoch residensstad. SCHWEIZ. Den 23 Maj antog Edsförbundsdagen ytterligare en vigtig artikel i det nya grundlagsförslaget, nemigen den, att alla Schweizare inom hela edsförbundet hädanefter äga obehindrad bosättningsfrihet Li AHL... Lamntan sam haelaet Mac MM 8 mm kh —OM mm at a PAN —fet famaRh mmaAdLkL ooo