tysk militär. — Under) sådana omständigheter är det af ökad vigt att uppsöka källan till dessa olyckliga missholligheter, och man finner då med djup grämelse att några karikatyrer öfver konungen och prinsen af Preussen, samt några honneurstvister mellan rusijza preussiska militärer och borgare på ölstugorna, äro ursprungliga anledningen till de Mainziska blodscenerna. Sedan staden skickat en deputation till mnationalförsamlingen i Frankfurt, samt afsändt ilbud till en anmarcherande österrikisk truppafdelning med uppmaning att ssynda den af preussarne med bombardering från fåstena hotade staden till undsättning, har denna händelse i hela Tyskland väckt en oerhörd sensation, och diskussionerna: deröfver inom Fra kfurterförsamlingen hafva varit ovanligt stormande, samt nogsamt vittnat att den tyska enhetens stora id ännu är långt ifrån att motsvaras och förverkligas af de olika fyska stammarnes ömsesidiga förhållanden och sympathisr. — Frankfurterparlamentet har utsett en kommission, som inträffat i Mainz d. 23 Maj, för att anställa undersökningar öfver oro:igheterna och vidtaga nödiga åtgärder till lugnets återställande Detta oaktadt hade nya fiendtligheter ånyo utbrutit Preussarne, som voro sammandragna i citadellet för att undergå förhör af parlamentsdeputationen hafva besatt citadellet med skarpladdade kanoner och på nytt skjutit på folket. Befälet hade inger måkt öfver soldaterna som voro försatte i verkligt raseri, så att hvar och en, som på skotthåll nalka. des citadellet och vakterna, svälvade i lifsfara. Så framfara en allierad makts soldater i en vänskaplig! sinnad stad! utropar en korrespondent till Weser. zeitung. Jag kan ej fatta huru man kan, unde sådana förhållanden, låta preussiska soldater qvardröja i staden. Så mycket har dock parlaments kommissionens allvarliga protest förmått uträtta att belägringstillståndet blifvit upphäfdt. Dock sei pman ännu fortfarande huru militären arresterar bor: gare och anställer husvisitationer efter vapen. pstörsta vigt är den omständigheten att siafetta pblifvit afskickade emot det antågande nya rege mentet österrikare, som om morgonen den 24 an ländt till Wirfzburg, med uppmaning act påskynd: marchen, ty österr karne äro vårt enda hopp, och utom dem voro vår belägenhet fruktansvärd.n SYDAMERIKA. Sednaste engelska posten ifrån Busnos Ayre medförde den för handeln vigtiga nyheten all Rosas åter hade öpanat flidfirien på Parana.