tulltexan förevar, att yrka nedsättning i tullen på några, det södra Europat och Lerantens, orodukter, hvika nu åro belagda: med en tullafgift som, enbgt hvad tabellsrna utvisa, bindrar en större import der:f, osktadt varorLas begärlighe:, och deribland exempelvis nämndes 4pelsiner, Capris, Citroner, Corinther, Vindrufvor, mm. fl. Vi kunna icke alldeles utan anmärkning förbigå, hvad utskottet bärom yttrar : (Se onsdegsbladet, andra sidan, fjerge spalten) Uiskotte: sögsr att, penär apelsiner, likasom öfriga liksertade artiklar, endast förbrukss af de förosaögnare ssmbällsklasserna, cci nedsättning i .nförselsafgiiterna utöfver hvad Kongl. Maj:ts förslag angåen4e dessa artiklar innehåller, skulle medföra m:nsining i tullinkomsterna, anser utskottet og icke kunna tillstyrka bifsll till shvad hr Hjerta föresl:git. Låtom oss se, huru det förhåller sig med sessa båda skäl för afstyrkandet. Utskottet säger först, att de ifrågevarande artizlarns endast förbrukas af ce förmögnvare samhåillsklasserna. Men om så är, hvad är orsaken dertill? Ingentng ansat, än den öfverdrifvet höga tuilafgiften: Apelsiner t. ex. kosta på Sicilien icke mer än 2 eller 3 styfver stycket; och i Alger kan man ofta få 3 eller 6 för ett värde af 4 skilling banko. Här på platsen åter kosta de 8 till 492 skill. riksgäläs, stundora ännu mera. Hvad är orsaken till denna enorsaa prisskilnad ? — Om den låg endast i en oerhörd köpmensvins!, så kan man lita på, att koniurrens snart skulie uppstå, då nu deremot icke mer än et eller två fariyg årligen hbitföra denna frukt. Nej, rätta orsaken är, att en betydlig del af denna vara lätt förskämmes under resan, om den icke går snart. Lådorna, hvari frukten är npackad, måste likväl förtullas efter sin vigt, med afdrag af en viss tara, och detta gör au tullen på den del, som bibehållit sig frisk, i sjelfva verket blir betydligt högre än den visar sig på papperet och att denna import sålunda ir underkastad ett äfventyr, som nu ofta kan göra densimma förlustgifvanda cch ovilkorligt skvlle göra det, om en större konkurrens inträffade. Dat:a är ock skälet, hvarför apelsiner endast kunna förbrukas af de förmögnare. Vor: dsrezact denna artikel fri från imporitull, hvilket skulle åstadkomma en ganska obetydlig minskning i statsinkomstern2, så skulle icke allenast en större import deraf isin mån kunna sammanbindas med spekulationer bärifrån, då lättbeten till återfrakt ökades, utan det är jereväl naturligt, att äfven mindre förmögse kunde blifva förbrukare, då apelsinerne kunde säljas bll 3 å 4 sk. riksgälds, såsom de kosta i Hamburg och Lybeck. Om åter tuilen icka alldelas borttoge, men Dedsattes t. ex. till 6 rst. par , i stillet för 11, sk., så är det mer än troligt att statskassan skuile uti en större tillförsel få ersättning för denna minskning i afgiften, och den ökade fraktförtjensten samt det lättare tillfeliet till exporter vore då en vinst på köpet. Vi hafva bär något utbredt oss öfver frågan om apelsiner, egentligen för principens skull, emedan samma förhållande, som med denna artikel, äfven skulle ega rue med de öfriga nyssnämnda artiklarna, såsom corinther, Capris, vinärufvor och ännu många flera. Det vill så!edss synas oss påtagligt, att Utskottet här förblandat orsak och verkan med bvarandra. Utan att veta huruvida dessa anmärkningar kunna tillvinna sig något afseende inom rikssiånden, tro vi likvål stt de är. nog grundade för att förtjena tagas i betraktande; ty om man, utan ökade utgifter i det hela, kunde ernå samma statsinkomst; derjemte en större tillgång på åtskilliga angenäma och eftersökta konsumtionsartiklar äfven för den mindre bemedlade; en ökad fraktförtjanst för egna fartyg, samt möjligen nya tilifällen till export af egnz produkter, så mäste det älven öfverensstårsm:med en sund ekonomisk lagstiftning att följ den riktning, som leder till ett sådant mål. At Utskottet icke genom sitt räsonnemang vederlagt något af de skäl, vi i detta hänseande anfört, lärer läsaren finna. Det kunde då åtminstone löna möden att göra ett försök, bvarigenom ingenting äfventyrades. (Forts. följer.) mm ff