tulltexan förevar, att yrka nedsättning i tullen
på några, det södra Europat och Lerantens,
orodukter, hvika nu åro belagda: med en tull-
afgift som, enbgt hvad tabellsrna utvisa, bin-
drar en större import der:f, osktadt varorLas
begärlighe:, och deribland exempelvis nämndes
4pelsiner, Capris, Citroner, Corinther, Vindruf-
vor, mm. fl.
Vi kunna icke alldeles utan anmärkning för-
bigå, hvad utskottet bärom yttrar : (Se onsdegs-
bladet, andra sidan, fjerge spalten) Uiskotte:
sögsr att, penär apelsiner, likasom öfriga lik-
sertade artiklar, endast förbrukss af de för-
osaögnare ssmbällsklasserna, cci nedsättning i
.nförselsafgiiterna utöfver hvad Kongl. Maj:ts
förslag angåen4e dessa artiklar innehåller, skulle
medföra m:nsining i tullinkomsterna, anser
utskottet og icke kunna tillstyrka bifsll till
shvad hr Hjerta föresl:git.
Låtom oss se, huru det förhåller sig med
sessa båda skäl för afstyrkandet. Utskottet sä-
ger först, att de ifrågevarande artizlarns endast
förbrukas af ce förmögnvare samhåillsklasserna.
Men om så är, hvad är orsaken dertill? In-
gentng ansat, än den öfverdrifvet höga tuil-
afgiften: Apelsiner t. ex. kosta på Sicilien icke
mer än 2 eller 3 styfver stycket; och i Alger
kan man ofta få 3 eller 6 för ett värde af 4
skilling banko. Här på platsen åter kosta de
8 till 492 skill. riksgäläs, stundora ännu mera.
Hvad är orsaken till denna enorsaa prisskilnad ?
— Om den låg endast i en oerhörd köpmens-
vins!, så kan man lita på, att koniurrens snart
skulie uppstå, då nu deremot icke mer än et
eller två fariyg årligen hbitföra denna frukt.
Nej, rätta orsaken är, att en betydlig del af
denna vara lätt förskämmes under resan, om
den icke går snart. Lådorna, hvari frukten är
npackad, måste likväl förtullas efter sin vigt,
med afdrag af en viss tara, och detta gör au
tullen på den del, som bibehållit sig frisk, i
sjelfva verket blir betydligt högre än den visar
sig på papperet och att denna import sålunda
ir underkastad ett äfventyr, som nu ofta kan
göra densimma förlustgifvanda cch ovilkorligt
skvlle göra det, om en större konkurrens in-
träffade. Dat:a är ock skälet, hvarför apelsiner
endast kunna förbrukas af de förmögnare. Vor:
dsrezact denna artikel fri från imporitull, hvil-
ket skulle åstadkomma en ganska obetydlig
minskning i statsinkomstern2, så skulle icke
allenast en större import deraf isin mån kunna
sammanbindas med spekulationer bärifrån, då
lättbeten till återfrakt ökades, utan det är jere-
väl naturligt, att äfven mindre förmögse kunde
blifva förbrukare, då apelsinerne kunde säljas
bll 3 å 4 sk. riksgälds, såsom de kosta i Ham-
burg och Lybeck.
Om åter tuilen icka alldelas borttoge, men
Dedsattes t. ex. till 6 rst. par , i stillet för
11, sk., så är det mer än troligt att statskas-
san skuile uti en större tillförsel få ersättning
för denna minskning i afgiften, och den ökade
fraktförtjensten samt det lättare tillfeliet till ex-
porter vore då en vinst på köpet.
Vi hafva bär något utbredt oss öfver frågan
om apelsiner, egentligen för principens skull,
emedan samma förhållande, som med denna
artikel, äfven skulle ega rue med de öfriga
nyssnämnda artiklarna, såsom corinther, Capris,
vinärufvor och ännu många flera.
Det vill så!edss synas oss påtagligt, att Ut-
skottet här förblandat orsak och verkan med
bvarandra.
Utan att veta huruvida dessa anmärkningar
kunna tillvinna sig något afseende inom riks-
siånden, tro vi likvål stt de är. nog grundade
för att förtjena tagas i betraktande; ty om man,
utan ökade utgifter i det hela, kunde ernå
samma statsinkomst; derjemte en större till-
gång på åtskilliga angenäma och eftersökta kon-
sumtionsartiklar äfven för den mindre bemed-
lade; en ökad fraktförtjanst för egna fartyg,
samt möjligen nya tilifällen till export af egnz
produkter, så mäste det älven öfverensstårsm:-
med en sund ekonomisk lagstiftning att följ
den riktning, som leder till ett sådant mål. At
Utskottet icke genom sitt räsonnemang veder-
lagt något af de skäl, vi i detta hänseande an-
fört, lärer läsaren finna. Det kunde då åtmin-
stone löna möden att göra ett försök, bvarige-
nom ingenting äfventyrades. (Forts. följer.)
mm ff