tas från långt aflägsna städer, till oberäknelig förlust för både industrien och landtbruket; uti hvilken motion flere ledamöter af borgareståndet instämt, under påstående att rättighet att införa grof ull måtte tillkomma alla stapelstäder. Herr Sjöquist åter har, med afseende å staden Laholms behof af understöd och enär der tillverkades gröfre, för förbrukning af de arbetande klasserna afsedda yllevaror till betydlig myckenhet, men den ytterst ringa arbetsförtjensten nmedtrycktes af den å grof ull stadgade tull, föreslagit att staden Laholm måtte medgifvas rättighet att tullfritt eller mot nedsatt tull införa den qvantitet grof uil, som, med iakttagande af nödiga kontroller, befunnes motsvara tillverkningen. Vid öfvervägande af frågan, huruvida ofvanberörde 1 gällande taxa stadgade inskränkning i rättigheten att införa grof ull, bör bibehållas eller icke, måste tagas i betraktande, å ena sidan, de svårigheter vid kontrollen mot fia ulls iaförtullande såsom grof, hvilka föranledt inskränkningen, och å den andra, de olägenheter, som denna inskränkning icke kan undgå att medföra för så väl handeln, som den vidt omfattande industri, hvari ullen ingår såsom råämne; — och då generaltullstyrelsen hädanefter, såsom hittills, icke lärer underlåta att för bedömandet af ullens hänförlighet till ena eller andra slaget meddela lämpliga föreskrifter, samt dessa åter måste antagas kunna af hvarje tulikammare tillämpas, vill det synas utsrottet, som den afsedda kontroilen härigenom, oberoende af till hvilken eller hvilka orter införseln eger rum, egentligen står att vinna; vid hvilket förhållande och då rättvisan onekligen kräfver, att inskränkningar och hinder i lofliga företag deke utin yitersta nödvändighet af lagstiftningen uppställas, men en sådan nödvändighet, enligt hvad ofvan är antydt, uti förevarande fall icke eger rum, utskottet anser sig böra tillstyrka, att den i gällande texa stadgade inskränkning till vissa städer af rättigheten att införa grof ull må upphöra och föreskriften derom följakt. ligen ur toxan utgå. Afvensom och enär generaltullstyrelsens åliggande att, i hvad på densamma ankommer, meddela lämpliga föreskrifter, till förekommande af missbruk vid varors tullbehandling, är af beskaffenhet, att icke påkalla serskildt stadgande i tul!taxan, utskottet hemställer, att hvad derutinnan finnes angående artikeln ull i taxan stadgadt icke vidare må deri upptagas. Men då staden Laholm hvarken har stapelstadsrättigheter eller är försedd med sjötullskammare och partiella tull-lindringar, till förmån för serskilda orter och intressen böra i möjligaste måtto undvikas, hemställer utskottet, att den i herr Sjöquists motion för staden Laholm begärda rättighet att tullfritt eller mot nedsatt tull få införa viss qvantitet grof ull icke l: måtte bifallas. Då berberisrötter hädanefter, såsom hittills, torde böra från införseltull befrias, och, på sätt Kongl. Maj:ts förslag äfven innehåller, af sådan anledning -upptagas i förteckningen öfver tullfria varor, torde den i Kongl. Maj:ts förslag tillika upptagne hänvisning i noten för ifrågavarande artikel böra utgå. På sätt Kongl. Moj:ts förslag innehåller i afseende å artikeln bleckslagarearbeten, tillstyrker Utskottet, att de i 1841 års tulltaxa stadgade bestämmelser å ifrågavarande artikel må antagas, nemligen:-å olackerade bleckslagarearbeten 32 sk. tullvärde och 8 sk. införseltull, samt å lackerade bleckslagarearbeten 40 sk. värde och 40 sk. införseltull per skålpund. Hos höglofl. Ridderskapet och Adeln har hr afl Grubbens emot Kongl. Maj:ts förslag angående blodiglar anmärkt, att desamma, i stället att förtullas efter vigt, borde åsättas tull per stycke, emedan i annat fall vore att befara, att all yngel skulle komma att exporteras. Utskottet anser likväl icke skäl tillstyrka en sådan förändring, utan hemställer, att utförseltullen å blodiglar må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, med tullvärde af 42 rdr åsättas 3 rår utförseltull per skålpund. I enlighet med Kongl. Maj:ts förslag tillstyrker Utskottet, att införseltullen å artificiella blommor må nedsättas till 10, rdr och å delar deraf till 41 rdr skålpundet. Likaledes tillstyrker Utskottet, att, såsom Kongl.! Moj:t föreslagit, , arbetadt bly må delas i 2 rubriker, omåladt och olackeradt samt måladt och lackeradt och åsättas, det förra 1 sk. 6 rst. och det sednare 6 sk. införseltull per skålpund. Jemväl hemställer Utskottet, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, att införseltullen å blyertspennor, utom timmermans-, må nedsättas till 24 sk. skålpundet. Då Utskottet, såsom bär ofvan är omförmäldt, cke funnit sig kunna instämma i Kongl. Maj:ts örslag angående artiklarne hampa och lin, kan Utskottet icke eller dela den af Kongl. Maj:t uttryckta åsigt om de till värdet mycket skiljaktiga hampoch linblårs sammapförande i en rubrik. Utskottet öreslår alltså, . att hampoch linblår må fortfarande i taxan särskiljas och åsättas, de förra 2 rdr 24 sk., och de sednare 3 rdr införseltull per skeppund. Bokbindarcloth torde, såsom Kongl. Maj:t förelagit, 1 vå oe böra i noten upptagas med hänvisning till välnader. Såsom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, tillstyrker tskottet, . v att broderade arbeten af guld och silfver må, utan åtskilnad för äkta och oäkta, åsättas gemensam införseltull af 16 sk. lodet. Deremot, och som värdet af broderade arbeten, andra slag, i de flesta fall mera beror af sjelfva broderiets beskaffenhet, än af tyget, hvarpå broderiet är anbragt, tror Utskottet sistnämnde af Kongl. Maj:t föreslagna förtullningsgrund icke vara lämplig, utan hemställer, , att broderade arbeten, andra slag än af gud eller silfver, må, såsom hittills egt rum, förtullas efter värde samt åsättas 25 procents tull. I enlighet: med Kongl. Maj:ts förslag, tillstyrker t . . Utskotle broderduk, marle och stramaljo må i noten hänvisas till väfnader; och att pbruneller likaledes må i noten upptagas med hänvisning till plommon. På de grunder Kongl. Moj:ts förslag angående artikeln bränvin och sprit innehåller och 1 öfverensstämmelse med samma förslag, anser Utskottet, nu gällande tullbestämmelser å fransk konjak böra bibehållas oförändrade, samt att alla andra slag odistileradt eller distileradt bränvin och sprit af till och med 8 graders styrka må under en rubrik åsättas 24 sk. införseltull per kanna; och att för hvarje öfverskjutande full grad införseltullen må ökas med 4 sk. kannan. Vtskottet föreslår, att, i enlighet med Kgl M:ts Tslag, . införseltullen å bröd af hvete må bestämmas sill a ak och å andra slag till 6 rst. Skålp.