Article Image
——-ÄÄ -— -—— ——p—22 gerar ebb och flod — denna hafvets endning under månens inflytande, denna pulsation af ett hemlighetsfullt lif. I motsats mot universi storhet framstår för honom verldslig prakt uti sitt obetydliga intet, medan hans ande känner sig förenad med den allt styrande makten, all tings uppbof och källa, och som i menniskotankens djerfva lyftning, den der beräknar konstellationernas kretslopp, framförallt och närmast ådagalägger sig. Han dristar ingå uti oändlighetens riken; men bäfvar tillbaka med helig vördnad för magnetens ogenomträngliga mysterium. Sjömannen betraktar sin besättning som menniskor och sina officerare som vänner. Icke förgätande, att han sjelf varit en matros och burit sjömans!lifvets arbeten och mödor, försöker han att lätta sin berättnings lott. Han iakttager strängt sina pligter som kapten, medan han fordrar af hvar man lika noggrannhet i tjenston, och lika aktning som en menniska vid alla tillfällen. -Seende i sina officerare män, som kunna blifva i morgon hvad han är i dag, behandlar han dem så, som han sjelf I en dylik ställning skulle vilja behandlas af sin befälhafvare. Mer van att tänka än tala, är sjömannen lakonisk i sitt tal, och älskar minst af allt efterhängset prat och alla långsökta frågor af ledsamma passagerare, som äro lika främmande för honom, som lif och verld äro för dem. Om händelsen bringar honom i beröring med en man, hos hvilken han finner en samklang med sina egna känslor, antingen det må vara en passagerar2 ombord, eller i sällskap:beröringen på land, smälter läst den isskorpa, som omsluter hans bjerta, och under ömsesidig attraktion öppnar sig hans inre natur till obegränsad gemenskap. God och ädel utsA extravagansisitt umgänge På land, lägger han framförallt i dagen sina egenskaper gåsom värd ombord på sitt skepp. Han lemmar detaljerna af omsorgen för besättningen åt dem, hvilkas kall ålägger dem denna pligt, medan han med synnerlig uppmärksamhet sörjer för anskaffandet af rent vatten och tillräckliga förråder. De instrumenter och kort, som fordras för hans kall, äro honom synnerligen

24 maj 1848, sida 2

Thumbnail